No description available.

<p>The aim of this study was; from a group of boys and girls description and interpretation of interaction with other young people, personnel and the environment of the youth centre illuminate how the social gender are constructed and maintained at the youth centre. In this study we have tried to analyse the phenomena from an intersectionalistic perspective. Except gender, the analytic category social class have been tried to capture. <strong></strong></p><p>Our theoretical standing point is social constructivism. Institutionalized structures in our society are constructed by humans, gender is not only a biological construction it is also a man created construction. We are “doing gender”.</p><p>The young people in our study tend to explain the differences between boys and girls through an essentialistic point of view. For example they explain that boys are more immature and girls are more obedient by cause of nature.</p><p>The young people also experience that boys and girls are equal at the youth centre. The girls express that they do the same things that boys do in the youth centre. The boys tell it like this; <em>“It’s nice when girls want to do what we like to do”. </em>At the same time they say that they are not interested in joining the girls in what they like to do.<em> </em> Our comprehension of the young peoples statements are that the youth centres are arenas for boys which girls are allowed to join on the condition that they do what the boys want to do.</p><p><strong>Keywords:</strong> Gender, adolescence, social constructivism, normative femininity, hegemonic masculinity, power relations       </p> / <p>Syftet med studien var att utifrån en grupp tjejers och killars beskrivningar av och uppfattningar om samspelet med andra ungdomar, personal och fritidsgårdens miljö belysa hur det sociala könet konstrueras och upprätthålls vid en fritidsgård. I vår studie har vi valt att analysera fenomenet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Förutom kön, har vi också använt social klass som analytisk kategori.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialkonstruktivism. Att kön inte enbart är en biologisk konstruktion utan också något socialt konstruerat av människor. Vi <em>gör</em> kön!</p><p>Ungdomarna i studien förklarade skillnaderna mellan tjejer och killar ur ett essentialistiskt perspektiv. Till exempel att killar är mer omogna än tjejer och att tjejer är mer lydiga än killar. Ungdomarna förklarade också att tjejer och killar var jämställda på fritidsgården. Tjejerna upplever att de gör samma saker på fritidsgården, som vad killarna gör. Killarna tycker att <em>”det är roligt när tjejer vill göra det vi vill göra”.</em> Samtidigt som killarna säger att de inte vill göra det tjejerna vill göra. Vår tolkning är att fritidsgården är en arena konstruerad för killar där tjejer gärna får vara med under förutsättningen att de vill göra det killarna vill göra.   <strong></strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kön, ungdomar, fritidsgård, socialkonstruktivism, normativ femininitet och hegemonisk maskulinitet, maktrelationer</p>

No description available.

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen. Dessutom har en modell, baserad på Harts delaktighetsteori, dels använts för att operationalisera delaktighetbegreppet samt att analysera studiens resultat. Resultaten visade att familjerättssekreterarna bereder barnen möjlighet att delta personligen på olika sätt. Vid analysen av familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn framträdde två teoretiska synsätt; det skyddsbehövande barnet samt det kompetenta barnet. Resultatet visade även att det fanns ett samband mellan familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn och hur de beredde barn möjlighet att självständigt delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Det framkommer även att andra faktorer, såsom lagstiftningen, är av betydelse för barns delaktighet i dessa frågor.

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattade den hjälpsökande som offer för omständigheter av olika slag vilket leder till missbruk. De ansåg att klienten måste ändra sitt tänkande och missbruksbeteende för att lyckas bli drogfria. Den behandling som de trodde var mest effektiv för att uppnå drogfrihet är att lära klienten att kontrollera sitt beteende, genom uppfostran med struktur och med information. Föreställningarna om missbruk påverkas främst av kollegor och klienter.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna. Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret. Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.

Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken. Resultatet visar att socialtjänsten kommit olika långt med att öka sin kompetens och kunskap om "hedersrelaterat" våld samt att erfarenheten av problematiken skiljer sig från kommun till kommun. Studien har ställt sig kritiskt till de kunskapskällor som socialtjänsten erhåller om problematiken, då problemet ses ur ett kulturellt perspektiv som tenderar att kategorisera grupper och att individers specifika behov riskerar att försummas.

The aim of this study was; from a group of boys and girls description and interpretation of interaction with other young people, personnel and the environment of the youth centre illuminate how the social gender are constructed and maintained at the youth centre. In this study we have tried to analyse the phenomena from an intersectionalistic perspective. Except gender, the analytic category social class have been tried to capture. Our theoretical standing point is social constructivism. Institutionalized structures in our society are constructed by humans, gender is not only a biological construction it is also a man created construction. We are “doing gender”. The young people in our study tend to explain the differences between boys and girls through an essentialistic point of view. For example they explain that boys are more immature and girls are more obedient by cause of nature. The young people also experience that boys and girls are equal at the youth centre. The girls express that they do the same things that boys do in the youth centre. The boys tell it like this; “It’s nice when girls want to do what we like to do”. At the same time they say that they are not interested in joining the girls in what they like to do.  Our comprehension of the young peoples statements are that the youth centres are arenas for boys which girls are allowed to join on the condition that they do what the boys want to do. Keywords: Gender, adolescence, social constructivism, normative femininity, hegemonic masculinity, power relations / Syftet med studien var att utifrån en grupp tjejers och killars beskrivningar av och uppfattningar om samspelet med andra ungdomar, personal och fritidsgårdens miljö belysa hur det sociala könet konstrueras och upprätthålls vid en fritidsgård. I vår studie har vi valt att analysera fenomenet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Förutom kön, har vi också använt social klass som analytisk kategori. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialkonstruktivism. Att kön inte enbart är en biologisk konstruktion utan också något socialt konstruerat av människor. Vi gör kön! Ungdomarna i studien förklarade skillnaderna mellan tjejer och killar ur ett essentialistiskt perspektiv. Till exempel att killar är mer omogna än tjejer och att tjejer är mer lydiga än killar. Ungdomarna förklarade också att tjejer och killar var jämställda på fritidsgården. Tjejerna upplever att de gör samma saker på fritidsgården, som vad killarna gör. Killarna tycker att ”det är roligt när tjejer vill göra det vi vill göra”. Samtidigt som killarna säger att de inte vill göra det tjejerna vill göra. Vår tolkning är att fritidsgården är en arena konstruerad för killar där tjejer gärna får vara med under förutsättningen att de vill göra det killarna vill göra.   Nyckelord: Kön, ungdomar, fritidsgård, socialkonstruktivism, normativ femininitet och hegemonisk maskulinitet, maktrelationer

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet. Resultatet visar även att behandlingspersonal gör skillnad på män och kvinnor i behandling, både omedvetet och medvetet.