<p>Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet av</p><p>enkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattning</p><p>insatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård. Klientenkäten innehöll dessutom instrumentet SOCRATES, som skattar motivation såsom faser i förändringsprocess. Resultatet visar att båda grupperna är</p><p>mest tillfredsställda med framtidsplanering och aktiviteter, däremot är de mest otillfredsställda på områdena som handlar om kontaktpersonernas utredningsinsatser och klimatet på avdelningen. Detta kan tyda på att kraftfullare insatser efterfrågas på</p><p>sistnämnda områden. Den generella värderingen av hela arbetet vid institutionen ges också en positiv bedömning. Studien innehåller också fördjupade analyser t.ex. parvis mellan klient och kontaktperson, och i förhållande till utfallet motivation.</p><p>Kontaktpersonens förhållningssätt och relationen mellan klient och kontaktperson har det största sambandet med utfallet motivation. Resultaten kan användas i ett pågående utvecklingsarbete vid Frösö LVM-hem om motivationsarbetet.</p>

<p>Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun. Genom detta har vi undersökt hur de tillgodoser dessa mäns behov av behandling. Vårt resultat visar på stora brister av insatser och åtgärder i båda kommunerna. Endast i en av de båda kommunerna fanns någon egentlig behandling för männen och den var dessutom begränsad. Det krävs dessutom en helhetssyn där även mannen uppmärksammas. Våld i nära relationer är ett stort och kostsamt samhällsproblem och det är kommuner och myndigheter som bär ansvaret för alla samhällsborgare. Förstår man och ser mannens behov av behandling är det lättare att komma åt problemet och minska risk för återfall, vilket också gynnar kvinnorna och barnen. Studien har också visat på ett behov av vidareutveckling av behandlingsmetoder och att man inte enbart bör använda sig utav den dominerande KBT behandlingen, man behöver bredda perspektiven.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för diakonins funktion, diakoners roll och diakonins betydelse för det sociala arbetet. Detta utifrån diakoners och diakoniassistenters upplevelse av kyrkans sociala arbete idag. Fungerar det diakonala arbetet som komplement till eller ersättning för statlig social verksamhet i dagens rådande välfärdsstruktur? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med diakoner och diakoniassistenter omkring deras upplevelser av diakonins roll i en specifik stad. Resultatet i uppsatsen visar på att diakonerna upplever sig ha en viktig kompletterande roll i det sociala arbetet. De anser sig med sin kristna utgångspunkt ha en specifik profilering av själavårdande, stödjande samt gemenskapsbyggande karaktär. Diakonin ses som ett alternativ till och inte en ersättning för kommunal välfärdsservice och diakonerna/diakoniassistenterna vill inte ta över andra aktörers sociala ansvar.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.”. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, sibling relations och anhörig. Övrigt material söktes via den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes efter följande teman; systrarnas relation under tiden för den enas självskadebeteende, systrarnas upplevelse av hur omgivningen såg på deras respektive situation och systrarnas relation idag. Resultatet visade att intervjupersonerna var mycket överens om hur deras relation såg ut, och de visade båda på en hög medvetenhet om hur den andre kände och såg på den egna personen. Studien visade att den icke självdestruktiva systern hade känt en skyldighet att hjälpa sin självskadande syster och axlat ett mycket stort ansvar för hennes mående. Intervjupersonerna talade även om en viss avundssjuka för den andres situation, då de hade en bild av hur de trodde att den andre levde sitt liv. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att omgivningens reaktioner på deras situation kantats av rädsla. Frågor som lyftes var att denna rädsla eventuellt beror på en allmän rädsla för psykisk ohälsa och därigenom en osäkerhet inför att ställa frågor om detsamma. Intervjupersonerna upplever att deras relation har påverkats av den enas självskadebeteende. Relationen har växlat mellan att vara nästintill obefintlig till att vara mycket intensiv. Intervjupersonerna uppgav att de idag mår bra och att deras relation är på en nivå som passar dem båda.</p>

<p>När det gäller utövandet av våld är gruppen män kraftigt överrepresenterade. Mäns utövande av våld är ett samhällsproblem som i allra högsta grad är relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att få en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och våld samt mäns tankar om manlighet och våld. Förutom en genomgång av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem män om deras tankar kring manlighet och våld. Ett strategiskt urval användes i syfte att få fram informanter som uppvisade stor variationsbredd. Studiens resultat pekade på att det finns många olika sätt att se på och att göra manlighet. Ett rimligt antagande är även att synen på manlighet har betydelse för mäns utövande av våld på så sätt att en syn på manlighet som präglas av styrka, dominans och kontroll kan främja mäns utövande av våld. Det finns även forskning som tyder på att våld i vissa situationer kan användas av mäns som en resurs att göra manlighet. När det gäller relationen mellan manlighet och våld ansåg informanterna att det inte var manligt att utöva våld men kopplar samtidigt ihop manlighet med fysiskt styrka och kroppslig prestation samt utövandet av legitimt våld, exempelvis inom idrott. Avslutningsvis diskuteras betydelsen och konsekvenserna av hur vi inom socialt arbete ser på manlighet och våld.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.</p>

<p>Homosexuellas rättigheter i samhället är ett omdebatterat ämne och en viktig rättighetsfråga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella föräldrar. Studien bygger på artiklar rörande homosexuella föräldrar i svensk dagspress. Frågorna som studien fokuserar på är; Hur ser mediernas framställning av homosexuella föräldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella föräldrar, i mediernas rapportering, kontakten med människovårdande yrken? I studien framträder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna när det rör homosexuella föräldrar, där den politiska och religiösa debatten är den som får störst utrymme.</p>

<p>Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi</p>