<p>Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.</p>

<p>Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd. Det vi kunde se var att alla informanter i sina svar bidrog till konstruktionen av kön. Våra resultat visar på att det råder en motsägelsefullhet. Alla ville ha en arbetsplats med både män och kvinnor. Det gynnar stämningen i arbetsgruppen och det är bra för de boende. Samtidigt nämns att kvinnor i egenskap av just kvinnor och kvinnors tillskrivna egenskaper har fördelar i yrket som vårdare.</p>

<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter. I resultaten framkom att representanterna från de båda huvudmännen inte riktigt har en gemensam syn på verksamheten, men att man ansåg det nödvändigt med samverkan. Det blev också tydligt att samverkansprojektet inte fungerar helt optimalt vilket leder fram till slutsatsen hur viktigt det är att klarlägga och bearbeta faktorer som kan leda till motstånd inom en projektgrupp.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?</p><p>Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på vad handlingsutrymmet kan innebära för ett antal socialsekreterare som arbetar vid individ och familjeomsorgen, IFO, och hur de beskriver sitt handlingsutrymme. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid olika arbetsplatser och enheter i Norrland. I resultatet framkom det att handlingsutrymmet kan påverkas av olika faktorer, såsom chefen och lagen. Vår slutsats är att handlingsutrymmet kan påverkas av den lagstyrda hierarki som finns i organisationen. Det framkom till exempelvis att det finns en tillit från högre instanser till informanterna men också att de kunde begränsas av hierarkin. Trots detta visade det sig att socialsekreterarna är tillfredsställda med sitt handlingsutrymme och överlag inte vill förändra något.

This candidate thesis focuses on the qualitative method of investigating what may affect the individual's experience in meetings with social security officers as well as distinguishing the existence of power relationships.The foundation of our work consists of four semi-structured interviews carefully examined using qualitative content analysis, earlier research and perspectives such as power, stigma and intersectionality. Our selection consists of adult individuals who have their own experiences of meeting social secretaries. The results of our study show that the individual's perceived power is reflected in a broader context in which his past life experience and vision are important. The thesis is supported by the previous research, but also demonstrates a need for future research that emphasizes individual experience further.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka upplevelser av ensamhet hos äldre personer som bor på omvårdnadsboende. I tio kvalitativa intervjuer frågade vi personer boende på omvårdnadsboende i åldern 80 till 100 år om deras upplevelser av ensamhet. Resultatet delades in i tre teman: negativa känslor av ensamhet, frånvaro av negativa känslor av ensamhet och faktorer som motverkar känslor av ensamhet. I en kvalitativ innehållsanalys analyserade vi resultatet genom att använda oss av Aaron Antonovskys KASAM-teori, Abraham Maslows behovshierarki, Julian Rotters teori om kontrollfokus och Lars Tornstams teori om gerotranscendens. Studien visade att vanliga faktorer som ledde till negativa känslor av ensamhet hos våra informanter var avsaknad av sociala relationer och brist på egenkontroll. Frånvaro av negativa känslor av ensamhet föranleddes av närhet till personal på boendet, att vara en person som inte var i stort behov av social samvaro, och att ha möjlighet att röra sig fritt utan hjälpmedel. De främsta faktorerna som motverkade känslor av ensamhet var meningsfulla sociala relationer, fritidsintressen och god hälsa.

Denna kvalitativa studie avsåg att undersöka hur män, som hade eller hade haft ätstörningar, i massmedia uttryckte sina upplevelser och tankar om sina ätstörningar, om insjuknandet, om ätstörningsvården och bemötandet inom den, samt om sitt tillfrisknande. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av utvalda massmedieprodukter på svenska. Resultat: Anledningar till att männen fick en ätstörning berodde på att vilja ha kontroll, lindra ångest och/eller påverkades av kroppsideal. Männen kände en ensamhet och ett utanförskap i sin ätstörning och i vården för ätstörningar, för att ätstörningar ansågs vara en kvinnosjukdom. Gällande männens tillfrisknande så mådde vissa bättre, men hade en bit kvar att gå. Slutsats: Män med ätstörningar är en exkluderad grupp som måste få mer plats i samhället och ätstörningsvården. / This qualitative study aimed to illustrate how men, that had or have had an eating disorder, expressed their experiences and thoughts about their eating disorders (ED’s), how they got sick, the treatment of their ED’s, and the recovery from the ED’s, in mass media. Method: A qualitative content analysis of mass media products in swedish. Results: The men in the study got an ED due to wanting control, relieve anxiety and/or being affected by ideals. The men felt loneliness and alienation in their ED and in the treatment of ED’s, because ED’s were considered a disease of women. Some men felt better and a sense of freedom after the recovery. Conclusion: Men with ED are an excluded group and they need more room in the society and within the treatment of ED’s.

Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar idag 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Om universell tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet gjordes möjlig skulle detta kunna rädda 2,5 miljoner människor varje år från att dö av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristfällig sanitet. Idag arbetar flera biståndsorganisationer med att tillhandahålla vatten och sanitet, dels genom implementering av projekt dels genom politisk påverkan. Denna studie undersöker genom fem kvalitativa intervjuer vilka erfarenheter personer som arbetar med att tillhandahålla vatten och sanitet har av arbetet. Undersökningen visar att arbetet med vatten och sanitet är komplext där anpassning efter varje land måste göras. Detta påverkas av vilka sociala konstruktioner som ligger till grund för diskriminerande praktik, geografiska förhållanden samt av kulturella skillnader.

Due to the current situation in the world, where war and poverty are causing the need for a lot of people to leave their homelands, there are currently many people trying to find shelter and safety in other countries. A lot of the people fleeing their homelands for a better future are so called unaccompanied minors, who are children arriving at their destination without parents or a legal guardian. The amount of unaccompanied minors seeking refuge in Sweden have steadily grown over the last couple of years. This study aims to investigate  the different difficulties social service workers within four municipalities in the south part of Sweden, whose main work consists of helping and assessing these childrens needs, can encounter while trying to accomplish the different aspects of said work within the boundries of the resources given to them by their organisations. The study also aims to investigate the same social workers possibilities of getting assistence from co-workers and other parts of the organisation, as well as from managers. The study is built upon semi-structured interviews with four social workers who are currently working with unaccompanied minors. The data collected in the interviews were analysed using Michael Lipskys theory of street level bureaucracy, as well as a system theory. The results of the study showed me that while the interviewed social service workers had, to some extent, experienced trouble accomplishing their work-related tasks, they also felt that the support of their organisations and society as a whole made the work possible to perform. The study did show that the social workers employed in smaller municipalities had a harder time coping, but i am doubtful whether or not this can be applied as a general state, considering the small scope of the study.