<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter. I resultaten framkom att representanterna från de båda huvudmännen inte riktigt har en gemensam syn på verksamheten, men att man ansåg det nödvändigt med samverkan. Det blev också tydligt att samverkansprojektet inte fungerar helt optimalt vilket leder fram till slutsatsen hur viktigt det är att klarlägga och bearbeta faktorer som kan leda till motstånd inom en projektgrupp.</p>

Syftet med den här studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjänst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de båda huvudmännen har en gemensam syn på verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med två representanter från respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och därefter tematiserades resultaten med avsikt att svara på våra frågeställningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning samt de hinder och förutsättningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgångspunkter. I resultaten framkom att representanterna från de båda huvudmännen inte riktigt har en gemensam syn på verksamheten, men att man ansåg det nödvändigt med samverkan. Det blev också tydligt att samverkansprojektet inte fungerar helt optimalt vilket leder fram till slutsatsen hur viktigt det är att klarlägga och bearbeta faktorer som kan leda till motstånd inom en projektgrupp.

<p>Dagens förändrande värld skapar nya förutsättningar för våra organisationer, dess struktur och uppbyggnad, vilket ställer krav på anpassning av chefskapet/ledarskapet. Ledarskap är ett frekvent diskuterat ämne där nya trender kontinuerligt sätts i fokus. Idag finns det delade ledarskapet som ett alternativ till det traditionella ledarskapet och det är ett fenomen som blir allt mer förekommande inom organisationer. Det delade ledarskapet innebär att två eller flera delar på samma chefsposition. En organisation som implementerat detta är Södertäljepsykiatrin där ett unikt samarbete mellan de två huvudmännen, landstinget och kommunen, arbetar i avsikt att skapa en helhetssyn för patienten. Syftet med denna kandidatuppsats är därmed att undersöka hur det delade ledarskapet karaktäriseras på en organisation med två huvudmän, närmare bestämt vad som kännetecknar arbetssättet mellan de olika chefsnivåerna. Uppsatsen inriktar sig på Södertäljepsykiatrin och Södertäljemodellen. Studien har genomförts på tre chefspar på institutionen genom att följa metoden Grounded theory. Metoden handlar om att generalisera kvalitativa data, detta har gjorts genom att koppla den insamlade datan till forskning och litteratur inom ämnet. Referensramen har till största del grundats på studier från Marianne Döös, men också av andra viktiga forskare inom ämnet.</p><p>Resultaten av studien visar på att samarbetet mellan landsting och kommun grundar sig på patientens bästa. Enligt chefsparen har det delade ledarskapet mer positiva aspekter än negativa och alla ser fenomenet som att man delar på allt förutom viss formalia. Det finns olikheter hos de två huvudmännen så som skillnaderna i lagar, regelverk, poängsystem och dokumentation men det finns också en möjlighet för chefsparen att till en viss grad välja ut det bästa från varje huvudman. Ett mönster i undersökningen visar att det delade ledarskapet, särskilt när det inkluderar två huvudmän, har förutsättningarna att lyckas om det karaktäriseras en gemensam värdegrund, en prestigelöshet, ett förtroende för varandra och att ett beslut om införandet sker på en högre nivå.  Det undersökningen har kommit fram till är att det inte finns någon avsevärd skillnad i arbetssättet  mellan chefsnivåerna och att det delade ledarskapet i sig inte kräver någon tidigare erfarenhet utav att besitta en chefsposition för att lyckas. Vidare visade det sig att det delade ledarskapet mellan de två huvudmännen trots olikheter och vissa problem är ett vinnande koncept, inte minst för patienten. För att fler skall våga ta efter ”Södertäljemodellen” krävs det dock att modellen görs mer trovärdig och inte bara visar den polerade ytan.</p> / <p>Today the world is in constant change, which creates new conditions for organizations and its structure that requires adjustment of the chief position. Leadership is a frequently discussed topic, which has continuously changing trends in focus. Shared leadership is a phenomenon where two or several leaders share the same position. Today, shared leadership is an alternative to the traditional leadership and it is a phenomenon that is becoming more common in organizations. One organization that has shared leadership is Sodertalje psychiatry, where there is collaboration between county and municipality. In this organization they are working with the intention of creating a holistic view for the patient. The purpose of this bachelor thesis is to examine how shared leadership in an organization, with two principles, is characterized. More specifically, the characteristics of the work process between the different levels of management. The essay focuses on Sodertalje psychiatry and the model “Södertäljemodellen”. The study has been based on three couples who share their leadership. Grounded Theory is the research method that has been utilized and that has determined the study process. The method is about generalizing qualitative data, this has been done by relating the data to theories, research and literature. The framework is largely based on studies by Marianne Döös, but also of other important researchers in the field.</p><p>The results of this study show that this cooperation between the county and municipality is based on the patient's best interest. According to the chief couples the shared leadership has more positive aspects than negative and they all see the phenomenon as the sharing of everything except certain formalities. There are differences between the two principles, such as differences in laws, rules, scoring and documentation. This is also seen as an opportunity for the couples to some extent choose the best from each principle.</p><p>A pattern in the study shows that shared leadership, specifically when it includes two principles, has the potential to be successful if it is characterized by a common value, no prestige, trust between each other and that the decision about the shared leadership is implemented from a higher level. The outcome of the study is that there is no significant difference between the way of work in the different levels of management and that shared leadership does not require any previous experience of a chief position. Furthermore it is shown that shared leadership between two principles, despite some problems and differences, is a winning concept, especially for the patient. For others to be able to implement “Södertäljemodellen” it is required that the model is made more credible and is not presented without its flaws.</p>

Dagens förändrande värld skapar nya förutsättningar för våra organisationer, dess struktur och uppbyggnad, vilket ställer krav på anpassning av chefskapet/ledarskapet. Ledarskap är ett frekvent diskuterat ämne där nya trender kontinuerligt sätts i fokus. Idag finns det delade ledarskapet som ett alternativ till det traditionella ledarskapet och det är ett fenomen som blir allt mer förekommande inom organisationer. Det delade ledarskapet innebär att två eller flera delar på samma chefsposition. En organisation som implementerat detta är Södertäljepsykiatrin där ett unikt samarbete mellan de två huvudmännen, landstinget och kommunen, arbetar i avsikt att skapa en helhetssyn för patienten. Syftet med denna kandidatuppsats är därmed att undersöka hur det delade ledarskapet karaktäriseras på en organisation med två huvudmän, närmare bestämt vad som kännetecknar arbetssättet mellan de olika chefsnivåerna. Uppsatsen inriktar sig på Södertäljepsykiatrin och Södertäljemodellen. Studien har genomförts på tre chefspar på institutionen genom att följa metoden Grounded theory. Metoden handlar om att generalisera kvalitativa data, detta har gjorts genom att koppla den insamlade datan till forskning och litteratur inom ämnet. Referensramen har till största del grundats på studier från Marianne Döös, men också av andra viktiga forskare inom ämnet. Resultaten av studien visar på att samarbetet mellan landsting och kommun grundar sig på patientens bästa. Enligt chefsparen har det delade ledarskapet mer positiva aspekter än negativa och alla ser fenomenet som att man delar på allt förutom viss formalia. Det finns olikheter hos de två huvudmännen så som skillnaderna i lagar, regelverk, poängsystem och dokumentation men det finns också en möjlighet för chefsparen att till en viss grad välja ut det bästa från varje huvudman. Ett mönster i undersökningen visar att det delade ledarskapet, särskilt när det inkluderar två huvudmän, har förutsättningarna att lyckas om det karaktäriseras en gemensam värdegrund, en prestigelöshet, ett förtroende för varandra och att ett beslut om införandet sker på en högre nivå.  Det undersökningen har kommit fram till är att det inte finns någon avsevärd skillnad i arbetssättet  mellan chefsnivåerna och att det delade ledarskapet i sig inte kräver någon tidigare erfarenhet utav att besitta en chefsposition för att lyckas. Vidare visade det sig att det delade ledarskapet mellan de två huvudmännen trots olikheter och vissa problem är ett vinnande koncept, inte minst för patienten. För att fler skall våga ta efter ”Södertäljemodellen” krävs det dock att modellen görs mer trovärdig och inte bara visar den polerade ytan. / Today the world is in constant change, which creates new conditions for organizations and its structure that requires adjustment of the chief position. Leadership is a frequently discussed topic, which has continuously changing trends in focus. Shared leadership is a phenomenon where two or several leaders share the same position. Today, shared leadership is an alternative to the traditional leadership and it is a phenomenon that is becoming more common in organizations. One organization that has shared leadership is Sodertalje psychiatry, where there is collaboration between county and municipality. In this organization they are working with the intention of creating a holistic view for the patient. The purpose of this bachelor thesis is to examine how shared leadership in an organization, with two principles, is characterized. More specifically, the characteristics of the work process between the different levels of management. The essay focuses on Sodertalje psychiatry and the model “Södertäljemodellen”. The study has been based on three couples who share their leadership. Grounded Theory is the research method that has been utilized and that has determined the study process. The method is about generalizing qualitative data, this has been done by relating the data to theories, research and literature. The framework is largely based on studies by Marianne Döös, but also of other important researchers in the field. The results of this study show that this cooperation between the county and municipality is based on the patient's best interest. According to the chief couples the shared leadership has more positive aspects than negative and they all see the phenomenon as the sharing of everything except certain formalities. There are differences between the two principles, such as differences in laws, rules, scoring and documentation. This is also seen as an opportunity for the couples to some extent choose the best from each principle. A pattern in the study shows that shared leadership, specifically when it includes two principles, has the potential to be successful if it is characterized by a common value, no prestige, trust between each other and that the decision about the shared leadership is implemented from a higher level. The outcome of the study is that there is no significant difference between the way of work in the different levels of management and that shared leadership does not require any previous experience of a chief position. Furthermore it is shown that shared leadership between two principles, despite some problems and differences, is a winning concept, especially for the patient. For others to be able to implement “Södertäljemodellen” it is required that the model is made more credible and is not presented without its flaws.

The purpose of this study is to investigate how policies, on different levels in Skåne, formulate the coordination of tasks towards persons with mental disabilities and compound needs. The study is performed with a narrative approach, both as an instrument for analysis and method, in combination with policy theory. Three policies on three different levels were examined and disassembled by following Labovs modell, as part of the narrative method. The first document, interpreted as a policy in this study, is a public report from the Swedish government published 2006, which concerns the development of society's efforts for people with mental disabilities. This report was referred to in an amendment that gained legal force 2010. The second policy was published after this amendment and is created by region Skåne together with an association named Kommunförbundet Skåne. The third policy is created by region Skåne and Malmö city. By looking at previous research on interprofessional collaboration and dual diagnosis in combination, with the theories earlier mentioned, different aspects of what the policies were saying were analyzed. The results of this study shows that a hidden political power within policies is likely to occur. Additionally, there seems to be a prevailing opinion that interprofessional collaboration is the predominant way of solving the difficulties that occur in the care of patients in need of help from several principals. However, research shows that this assumption might not be totally accurate. Another result demonstrates that unclear definitions, and descriptions of how interprofessional collaboration should take form, can result in policies consisting of prominent but empty words that in practice become hard to implement.

This Master’s thesis has the politics of museum in focus, as a subordinate governmental cultural policy, as a continuation of cultural reform in a time when legislation were to take place in Sweden. The aim of the study is to map out claims from museums and their responsible authorities in response to the governmental bill Ny Museipolitik. The study deem the subject area of politics of museums as a organizational field. By using the Toulmin model of argumentation several hundred claims about the works of museums and the effects on society were founds. The result could be arranged in eight different themes. In the analysis of the claims both unifying and disrupting tendencies could be observed. The themes presented in the result are: a new legislation, a new administrative authority, handling the collection, cooperation, fundings, museums and society, quality assurance and research at the museum and a round up theme called other.      One conclusion showed that the different levels of authorities in particular produced diversified needs and challenges. Some findings point out how the field are contested concerning legitimacy. There is also conclusion indicated by the claims that showed how several isomorphic tendencies were apparent. Legislation are considered to heighten the state of affairs and the increased level of ambition are welcomed. A very apparent conclusion is that a much needed reform, according to the comment letters, is that governmental grants are increased and secured over time.