Redovisning av leasing har diskuterats under många år. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat på grund av att många företag har möjlighet att klassificera sina leasingavtal som operationella för att slippa redovisa leasingen som en tillgång eller skuld i balansräkningen. IASB och FASB jobbar gemensamt för att ändra standarden för leasingredovisning och de engagerar olika grupper av intressenter genom att de skickar in comment letters. Det första förslaget för ändringar av standarden var Exposure Draft 2010/9. Förslaget fick så många kommentarer att det resulterade i ett reviderat förslag som kom ut i maj 2013 och heter Exposure Draft 2013/6. Syftet med denna studie har varit att undersöka attityder från olika grupper (akademiker, upprättare, användare, redovisningsprofession, nationella reglerare och andra internationella intresseorganisationer) i Europa till det nya förslaget i Exposure Draft 2013/6 - Leasing, angående frågorna som handlar om leasingredovisning hos leasingtagare och klassifikation av leasing. Tycker de olika grupperna att det nya förslaget besvarar problemen, angående klassifikation och redovisning av leasing, som finns i den nuvarande internationella redovisningsstandarden (IAS 17) eller skapar det bara nya problem? Vi har också undersökt i vilken utsträckning dessa grupper deltar med kommentarer i comment letters. Studien är en kvalitativ undersökning där vi analyserade och tolkade kommentarer och attityder i comment letters till det nya förslaget. I den teoretiska referensramen tas upp hur forskningen bedrivs för att ta fram nya standarder, hur och i vilken grad de olika grupperna är involverade i detta genom deltagande i comment letters och den kritik som riktats mot det nya förslaget angående klassifikation och redovisning. Resultatet av studien baserades på 151 comment letters skickade till IASB/FASB. Analysen har gjorts genom att använda analysmodellen i avsnitt 3.9 och det empiriska resultatet har kopplats till den teoretiska referensramen. Resultatet visade att det inte finns några akademiker från Europa som deltagit i comment letters. Den grupp som har kommenterat comment letters i störst utsträckning har visat sig vara upprättare och detta går i linje med vad tidigare forskning visat. Majoriteten inom samtliga grupper håller inte med om det nya förslaget. Attityden mot förslaget är negativ både när det gäller redovisning hos leasingtagare och klassifikation. / Discussion on the accounting treatment of leases has been going on for many years. The current standard, IAS 17 has criticized because many companies are able to classify their leases as operational leasing agreements in order not to reflect assets and liabilities on the balance sheets. IASB and FASB working together to amend the standard for lease accounting and they involve various groups of stakeholders and individuals by submitting comment letters. The first proposal for the amendment of the standard was Exposure Draft 2010/9. The proposal received so many comments which resulted a revised proposal that came out in May 2013 and called Exposure Draft 2013/6. The aim of this study was to examine the attitudes of different groups (academics, preparers, users, the accounting profession, national regulators and other international organizations) in Europe to the new proposal of Exposure Draft 2013/6 -Leasing, regarding questions relating to lease accounting in lessee and classification. Do they think that the new proposal solve the problems concerning classification and financial statements of leasing, which is found in the current international accounting standard (IAS 17) or just create new problems. We have also investigated in which extend these groups participated with comments in the comment letters. The study is a qualitative survey where we analyzed and interpreted the comments and attitudes in the comment letters to the new proposal. In the theoretical frame addressed how research is conducted to develop new standards, how and to what extent the different groups involved in this by participating in the comment letters and the criticism leveled against the new proposal concerning classification and accounting. The results of the study are based on 151 comment letters sent to the IASB/FASB. The analysis has been made by using the analysis model in section 3.9 and the empirical results have been applied to the theoretical frame of reference. Analysis showed that there are no academics who participated in the comment letters. The group that has commented most on the comment letters have proved to be the pre-parers and this is in line with what previous research has shown. The majority of all groups do not agree with the new proposal. The attitude to the proposal is negative in terms of accounting in lessee and classification.

<p>The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method.</p><p>The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question.</p><p>The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory.</p><p>Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.</p>

The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method. The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question. The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory. Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbete med att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analysera IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ett så kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samt anledningar till förändringarna. Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiella rapporterna. Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer i deras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad en förändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olika intressenter. Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriska undersökning kunnat utformas. Intervjuer med personer inom yrkesgrupperna regulatorer samt redovisningsprofessionen har varit en del av den empiriska undersökningen. Den andra delen, en dokumentundersökning består av en sammanställning av remissvar, så kallade Comment Letters. Comment Letters består av åsikter från IASBs intressentgrupper, vilka har kommenterat förslagen på nya definitioner av tillgång och skuld som återfinns i IASBs Discussion Paper. Efter den empiriska undersökningen sammankopplas studiens empiriska resultat med studiens teoretiska referensram i en analys. Analysen utmynnar i en slutsats som beskriver hur företag kan redovisa fler tillgångar i sin balansräkning med de föreslagna definitionerna av tillgång och skuld. Det ökade antalet tillgångar och skulder leder till att företagens värde ökar. För redovisningsprofessionens del innebär de föreslagna definitionerna krav på ökad kunskap och utbildning, då de föreslagna definitionerna gör att redovisningen blir mer flexibel. Regulatorer blir också påverkade av en förändring av definitionerna av tillgång och skuld, då de blir tvungna att ta hänsyn till dem i den fortsatta processen i att utveckla nya standarder.

No description available.

This study uses the Securities and Exchange Commission's (SEC) comment letters to investigate the SEC's role as a monitor of financial reporting. I examine whether the SEC effectively comments on firms with poor disclosure quality. I utilize forward earnings response coefficients (FERC) as a measure of the market's perception of disclosure quality. I expect comment letter firms to have lower disclosure quality and thus lower FERCs. Secondly, within the firms selected for comment, I investigate whether the Division allocates a greater amount of resources towards firms with more severe disclosure deficiencies. Results indicate that comment letter recipients have significantly lower forward earnings response coefficients than non- recipients. Results also document that comment letter recipients have lower contemporaneous earnings response coefficients than non-recipients. These findings are consistent with the DCF being effective in selecting firms that are perceived by the market as having low disclosure and earnings quality. However, within comment letter firms, I am unable to provide any evidence that the DCF allocates more resources to firms with lower forward earnings response coefficients. / Ph. D.

Ett av världens huvudsakliga normgivningsorgan inom redovisningsstandarder är International Accounting Standards Board. Just nu pågår projektet att revidera föreställningsramen där grundtankarna för den finansiella rapporteringen redogörs. Studien kommer beröra förslag beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Olika intressenter har fått möjligheten att kommentera dessa förslag genom Comment Letters (CL) på ett tidigare utgett Exposure Draft (ED) 2015. Studiens syfte är att redogöra för olika intressentgruppers inställning till förslaget på definition, recognition och derecognition av skulder i IABS:s föreställningsram. Vidare är syftet att undersöka den bakomliggande anledningen till varför de ställer sig positiva eller negativa till förslaget. Slutligen är syftet att undersöka om informationsbehovet skiljer sig mellan intressentgrupperna beträffande definition, recognition och derecognition i IASB:s föreställningsram. Studiens bidrag är att bidra med en större förståelse inom ämnet samt att vara till nytta för normgivare och den framtida normgivningsprocessen. Detta görs genom att identifiera hur olika intressenter ställer sig till förslagen samt varför. Då det är viktigt att intressenters intressen tas hänsyn till för att föreställningsramen ska bli allmänt accepterad, kommer studiens resultat vara ett bidrag till den fortsatta utvecklingen av föreställningsramen. Studien baseras på de CL som inkommit till International Accounting Standards Board innan den 26 oktober 2015, vilket var sista datumet att lämna CL på ED 2015. Studien har avgränsats till att endast inkludera CL från normgivare, redovisningsprofessionen, banker, företag och akademiker. I studien behandlas 125 stycken CL. Därefter har en dokumentundersökning med en induktiv ansats gjorts. Resultatet av studien visar att en majoritet av intressenterna ställer sig positiva till förslagen beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Banker är den enda intressentgrupp som ställer sig negativa till förslaget vilket kan grunda sig i att de är oroliga att förslaget öppnar upp en möjlighet för företag att själva göra en bedömning om vilken redovisningsmetod de ska välja. Emellertid önskar alla intressenter att mer vägledning ges i föreställningsramen. Vidare går det att dra en slutsats att intressenterna önskar en mer regelbaserad föreställningsram. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att projektet att revidera föreställningsramen bör fortgå då det finns oklara principer som behöver tydliggöras. / One of the world's main standard-setters in accounting standards is the International Accounting Standards Board. The project to revise the Conceptual Framework is ongoing. The Conceptual Framework sets out the basic concepts for financial reporting. This study will concern proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Various stakeholders have been given the opportunity to comment on these proposals through Comment Letters (CL) on a previously released Exposure Draft (ED) 2015. The purpose of this study is to account for the different interest groups' attitude towards the proposal for the definition, recognition and derecognition of liabilities in the IASBs’ Conceptual Framework. Furthermore, the purpose is to examine the underlying reasons why they have positive or negative attitude to the proposal. Finally, the purpose is to examine whether the need for information differs between the interest groups in terms of definition, recognition and derecognition in the IASBs’ Conceptual Framework. The contribution of the study is to contribute to a greater understanding of the subject, as well as to benefit the standard-setters and the future process for standard-setting. This is done by identifying the different stakeholders attitude towards the proposals and why. Since it is important that the interests of stakeholders will be taken into account in order for the Conceptual Framework to be widely accepted, the study's results will be a contribution to the continued development of the Conceptual Framework. The study is based on the CL submitted to the International Accounting Standards Board before October 26, 2015, which was the last date to leave a CL on ED 2015. The study has been limited to, include only CL from standard-setters, accounting professionals, banks, companies and academics. The study consists 125 CL. Then a document examination with an inductive approach has been made. The result of the study shows that a majority of stakeholders are in favor of the proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Banks are the only interest group who disagrees with the proposal, which may be because they are worried that the proposal opens up for the opportunity for companies to make an assessment of the accounting method they themselves should choose. However, all stakeholders want more guidance in the Conceptual Framework. Furthermore, it can be concluded that stakeholders wish for a more rule-based Conceptual Framework. Based on the results of the study, it can be noted that the project to revise the Conceptual Framework should continue as there are unclear principles that need clarification. This essay is written in Swedish.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

Made available in DSpace on 2016-08-29T11:13:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_6826_Dissertação Abner20131107-175625.pdf: 1868462 bytes, checksum: 7f6dccb8cacd698cc8ae776a912e41f0 (MD5) Previous issue date: 2013-09-06 / Buscou-se neste estudo investigar como o processo de consulta pública pode influenciar no delineamento das Normas Internacionais de Contabilidade Pública (IPSASs), emitidas pela IFAC. Neste sentido, identificou-se a participação de variados agentes mundiais, além de se verificar a relação entre as características das sugestões enviadas e sua aceitação pelo órgão responsável. Esta pesquisa teve como base teórica e conceitual a Teoria Tridimensional do Direito, desenvolvida por Miguel Reale, onde fato, valor e norma estão presentes e se relacionam de forma constante, dialética e complementar, ao longo do processo normativo e no caso em tela, a normatização contábil. Os fatos representam situações presentes no contexto de cada participante e que são, por seu turno, orientadas, dentre outros fatores, por ideologias e princípios, que são os valores. Já a norma é fruto da relação entre fatos e valores e é aqui representada pelas IPSASs. Como abordagem metodológica utilizou-se a pesquisa documental, a análise de conteúdo e análise quantitativa, por meio do teste Qui-quadrado e da interpretação dos resíduos padronizados. Da amostra composta por 123 cartas, foram identificadas 59 agentes de diversos países, sendo, destes, 76% não pertencentes ao corpo de membros da IFAC. Ainda, as instituições foram distribuídas em 7 diferentes classes, como órgãos profissionais, organismos regionais de normalização, órgãos governamentais, dentre outras. Sobre o nível de aceitação das contribuições enviadas, contou-se 926 sugestões e destas, 322 de alguma forma foram consideradas pela IFAC. Ademais, notou-se a expressiva participação da Oceania com 29,5% do total de contribuições e a participação do Accounting Standards Board (África do Sul) e dos australianos Heads of Treasuries Accounting and Reporting Advisory Committee (HoTARAC) e Australian Accounting Standards Board, sendo ambas as instituições que mais forneceram contribuições. Além disto, pela abordagem quantitativa foram achadas evidências de maior associação entre as sugestões de não membros e aceitação pela IFAC. Também foi verificada uma forte ligação entre o acatamento e as contribuições do tipo Forma. Ainda, para a totalidade da amostra, não foi comprovada a dependência entre o nível de aceitação e o fato dos itens serem ou não convergentes às normas emitidas pelo IASB. Entretanto, nos testes para cada pronunciamento foram encontradas, em alguns casos, evidências de associação para ambas as situações: aproximação e distanciamento das normas privadas, de acordo com a sub amostra analisada. / It was sought in this study to investigate how the public consultation process can influence the delimitation of the International Public Accounting Standards (IPSAS) issued by IFAC. Thus, it was possible to identify the participation of several worldwide agents, in addition to verify the link between the characteristics of suggestions submitted and its acceptance by the responsible agency. This research was based on theoretical conceptual the Tridimensional Theory of Law, developed by Miguel Reale, wherein fact, value and norm are present and are related consistently, dialectical and complementary throughout the regulatory process, in the case in question, the accounting standardization. The facts represent present situations in the context of each participant, which are, in its turn, oriented, among other factors, by ideologies and principles, which are the values. Already the norm is the result of the relation between facts and values and is represented here by the IPSAS. As a methodological approach, resorted to documental research, to the content analysis and to the quantitative analysis through the Chi-square test and the interpretation of standardized residuals. From the sample, composed by suggestions made in 123 letters, was identified 59 agents from many countries, and 76% were not owned by the IFAC members. Also, the institutions occurred in seven different grades, such as professional institutions, regional standardization bodies, government agencies. On the acceptance level of the submitted contributions, were counted 926 suggestions, of which 322 somehow, the IFAC held. Moreover, there was an expressive participation from Oceania with 29.5% of the contributions total and participation of the Accounting Standards Board (South Africa) and the Australian Heads of Treasuries Accounting and Reporting Advisory Committee (HoTARAC) and Australian Accounting Standards Board, and both institutions that most delivered contributions. Additionally, the quantitative approach, succeeded evidence of a greater association between the suggestions of non-members and acceptance by the IFAC. There was also a strong link between compliance and the contributions of type Form. Still, for the entire sample, there was no evidence of dependence between the level of acceptance and the fact that the items whether they are converging standards issued by the IASB. However, the tests for each statement occurred, in some cases, evidence of association for both situations: approach and distancing of private standards, according to the sub-sample analyzed.