<p>Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. </p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. </p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. </p><p>Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.</p>

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.

Redovisning av leasing har diskuterats under många år. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat på grund av att många företag har möjlighet att klassificera sina leasingavtal som operationella för att slippa redovisa leasingen som en tillgång eller skuld i balansräkningen. IASB och FASB jobbar gemensamt för att ändra standarden för leasingredovisning och de engagerar olika grupper av intressenter genom att de skickar in comment letters. Det första förslaget för ändringar av standarden var Exposure Draft 2010/9. Förslaget fick så många kommentarer att det resulterade i ett reviderat förslag som kom ut i maj 2013 och heter Exposure Draft 2013/6. Syftet med denna studie har varit att undersöka attityder från olika grupper (akademiker, upprättare, användare, redovisningsprofession, nationella reglerare och andra internationella intresseorganisationer) i Europa till det nya förslaget i Exposure Draft 2013/6 - Leasing, angående frågorna som handlar om leasingredovisning hos leasingtagare och klassifikation av leasing. Tycker de olika grupperna att det nya förslaget besvarar problemen, angående klassifikation och redovisning av leasing, som finns i den nuvarande internationella redovisningsstandarden (IAS 17) eller skapar det bara nya problem? Vi har också undersökt i vilken utsträckning dessa grupper deltar med kommentarer i comment letters. Studien är en kvalitativ undersökning där vi analyserade och tolkade kommentarer och attityder i comment letters till det nya förslaget. I den teoretiska referensramen tas upp hur forskningen bedrivs för att ta fram nya standarder, hur och i vilken grad de olika grupperna är involverade i detta genom deltagande i comment letters och den kritik som riktats mot det nya förslaget angående klassifikation och redovisning. Resultatet av studien baserades på 151 comment letters skickade till IASB/FASB. Analysen har gjorts genom att använda analysmodellen i avsnitt 3.9 och det empiriska resultatet har kopplats till den teoretiska referensramen. Resultatet visade att det inte finns några akademiker från Europa som deltagit i comment letters. Den grupp som har kommenterat comment letters i störst utsträckning har visat sig vara upprättare och detta går i linje med vad tidigare forskning visat. Majoriteten inom samtliga grupper håller inte med om det nya förslaget. Attityden mot förslaget är negativ både när det gäller redovisning hos leasingtagare och klassifikation. / Discussion on the accounting treatment of leases has been going on for many years. The current standard, IAS 17 has criticized because many companies are able to classify their leases as operational leasing agreements in order not to reflect assets and liabilities on the balance sheets. IASB and FASB working together to amend the standard for lease accounting and they involve various groups of stakeholders and individuals by submitting comment letters. The first proposal for the amendment of the standard was Exposure Draft 2010/9. The proposal received so many comments which resulted a revised proposal that came out in May 2013 and called Exposure Draft 2013/6. The aim of this study was to examine the attitudes of different groups (academics, preparers, users, the accounting profession, national regulators and other international organizations) in Europe to the new proposal of Exposure Draft 2013/6 -Leasing, regarding questions relating to lease accounting in lessee and classification. Do they think that the new proposal solve the problems concerning classification and financial statements of leasing, which is found in the current international accounting standard (IAS 17) or just create new problems. We have also investigated in which extend these groups participated with comments in the comment letters. The study is a qualitative survey where we analyzed and interpreted the comments and attitudes in the comment letters to the new proposal. In the theoretical frame addressed how research is conducted to develop new standards, how and to what extent the different groups involved in this by participating in the comment letters and the criticism leveled against the new proposal concerning classification and accounting. The results of the study are based on 151 comment letters sent to the IASB/FASB. The analysis has been made by using the analysis model in section 3.9 and the empirical results have been applied to the theoretical frame of reference. Analysis showed that there are no academics who participated in the comment letters. The group that has commented most on the comment letters have proved to be the pre-parers and this is in line with what previous research has shown. The majority of all groups do not agree with the new proposal. The attitude to the proposal is negative in terms of accounting in lessee and classification.