Title: Integrating unaccompanied refugee children, how does it work? A critical survey from the staff’s perspective [Translated title]   Authors: Hampus Savolainen & Jonas Ohlsson   Supervisor: Melker Labory Assessor: Kerstin Arnesson   The aim of this study is to examine and analyze social workers perceptions on integrating unaccompanied refugee children. A raport published by UNHCR states that over 60 million people has been forced to leave their homes under the last few years due to war and tensions. The number of unaccompanied refugee children fleeing to Sweden has increased drastically, Now more than ever, questions about how to integrate these people in the most efficient way is important to study. In a qualitative approach, the study was conducted through seven interviews with representatives from residential care homes housing unaccompanied refugee children. By using semi-structured interviews to study the perceptions of integration among social workers at residential care homes we anticipated to find out what kind of perceptions they had on integration, and if they could identify any possibilities or obstacles regarding the integration of unaccompanied refugee children.   The study shows that linguistic knowledge was considered as the key component when it comes to integrating unaccompanied refugee children. The study also showed that social workers felt forced to change work procedures from a qualitative way of working to a quantitative way, resulting in less contact with the children. According to our study, social workers at residential care homes for unaccompanied refugee children felt they didn’t have enough time to connect, build and nurture relations with the children on a daily basis.  Our results underlines the importance of developing family like relations and friendships in order for to increase the unaccompanied refugee children’s possibilities to integrate into the Swedish society. The study shows that these kinds of relations are important for having a sense of well- being and purpose of life which strengthens the children and their will to move forward in life. Keywords: Integration, Unaccompanied Refugee Children, Residental care homes, Social work

The aim of this study was to create a bigger understanding for what it means when a profession change and how the workers perceive the changes themselves. All the empirical underpinning of work results and analysis parts has been obtained through interviews of social workers that are working with economical aid in various municipalities across Sweden. Creating a greater understanding of how they themselves have felt that their role and their work environment has changed compared from what it used to be earlier in their careers. This study was based on the two following questions:• Do social workers in social assistance experience that a change in their work has ocurred, if they have how would they describe the changes?• Does the interviewed experience an uncertainty in their field, and if they do what are the consequences of this this uncertainty?The study primarily shows that there has been a big change in economic assistance and that the people involved have both similar and completely unique experiences about what this change has meant for their work. According to the interviewed there exists a restlessness in their field, however the concern appears to affect different groups differently depending on how experienced the person in question is. Those with more experience seems to be most concerned about how their group is perceived, and what needs to be done in the future. While the more inexperienced group seems most concerned about the lack of resources and inadequate support.

Idén om evidensbaserad praktik har spridits i det sociala professionsfältet och det pågår ett nationellt statligt arbete med att implementera den i den lokala praktiken i kommunerna. Syftet med denna uppsats är att, genom kvantitativ abduktiv ansats, undersöka förutsättningarna för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun, samt den faktiska tillämpningen och vilka faktorer som kan tänkas främja implementeringsarbetet. Detta initiativ har mynnat ut i ett samarbete med Enheten Stöd och utveckling i Umeå kommun, som ett bidrag till det utvecklingsarbete som fortskrider för att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst. Det kan även ses som ett försök att ge en utvidgad förståelse för förhållningssättet. Resultatet av enkätundersökningen visar på en positiv grundinställning till evidensbaserad praktik och goda förutsättningar för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun. Över 80 procent av samtliga chefer och personal inom de olika verksamheterna som ingått i studien, är eniga om att evidensbaserad praktik kommer förbättra tillvaron för brukarna och det egna arbete. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att det finns ett behov av organisatoriska förbättringar för att på ett säkerställt och ändamålsenligt sätt kunna utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Den mest tydliga framgångsfaktorn anses vara tid, för att aktivt kunna hålla sig á jour med aktuell forskning och utvärdera resultaten av beslut. Även en mer aktiv roll från FoU-enheter anses kunna bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete, där dessa kan fungera som en länk mellan forskare, praktiker och utbildare.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka synen på ett eventuellt behov av ett barnahus i Östersund hos representanter som skulle komma att beröras av barnahus. Utifrån ett målstyrt urval genomfördes semistrukturerade intervjuer med representanter från socialtjänsten, polis, åklagarmyndigheten, barnmedicinska kliniken, barn-och ungdomspsykiatrin och ett målsägandebiträde/särskild företrädare. Resultatet pekar entydigt på att respondenterna anser att ett barnahus i Östersund skulle vara positivt både utifrån ett barnperspektiv och när det gäller samverkan mellan de berörda myndigheterna. Undersökningen visar även att respondenter anser att ett barnahus skulle innebära fördelar för de enskilda professionella så som en känsla av gemenskap och möjlighet till briefing. Då flertalet av respondenterna framhävt vikten av politiska beslut anses det nödvändigt att inkludera politiker på kommunal och regional nivå.

Viljan att hjälpa människor har genom historien existerat och uttryckts i olika former av hjälparbete. En ny form av hjälparbete har uppstått i dagens samhälle där individer med ekonomiska resurser har möjlighet att bekosta och engagera sig i direkta sociala insatser utomlands genom kommersiella volontärresebyråer. Studien avser att undersöka hur volontärresebyråer tar hänsyn till barnets bästa som en målgrupp att hjälpa genom granskning av de krav som ställs på volontären samt de uttalanden som argumenterar för att sända ut volontärer utomlands i syfte att delta i hjälparbete. Studien har antagit två teoretiska utgångspunkter vilka är ”konsumtionssamhället” samt ”emotionell kapitalism” och nyttjat tematisk analys. De slutsatser som framkommer är att volontärresebyråer förutom krav på brottsregisterutdrag i majoriteten av de granskade organisationerna, inte ställer några krav gällande individers lämplighet inför arbete med barn. Arbetet framställs med ödsliga och gömda argument som därigenom trivialiserar komplexiteten både gällande i allmänhet och barnets behov i samhället. Individens självförverkligande var det främst dominerade argumentet som genomsyrade och berättigade volontärens vistelse och arbete utomlands.

Trots att integration är ett aktuellt och omdiskuterat ämne hos allmänheten, i media och inom politiken, så upplever många immigranter att de står utanför den rådande debatten eftersom de sällan får delta i denna diskussion. Detta resonemang utmynnade i studiens syfte, då vi vill lyfta fram perspektiv från personer som ämnet faktiskt berör – de som själva migrerat. Syftet med studien är att undersöka hur immigranter upplever integrationen i Sverige, samt vilka faktorer som har varit betydande för dem i deras integrationsprocess och vilka hinder de har stött på. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod använts genom sju intervjuer med personer som alla har migrerat till Sverige av olika orsaker. Resultatet som framkom i denna studie har redovisats med hjälp av två övergripande teman – betydelsefulla faktorer för integration och hinder för integration. Bland betydelsefulla faktorer framhålls vikten av språket, en delaktig och meningsfull vardag, individens egna personlighet, den geografiska betydelsen, trygghet och omgivningens engagemang. Hinder för integration som har kunnat utläsas av intervjumaterialet är diskriminering och fördomar, myndigheters bristfälliga information och stöd, utanförskap och nya sociala koder samt negativ självbild. En slutsats som framförs i studien är att ”anpassning” eller ”assimilation” till majoritetssamhället ofta betraktas som ett krav och likställs med integration, men samtidigt visar resultatet att det är viktigt för intervjupersonerna att inte glömma sitt ursprung och sina rötter. Studien lyfter således fram ett alternativt sätt att se på begreppet integration.

Sammanfattning Kommunikation och olika sätt att kommunicera på i mötet med lågbegåvade klienter inom socialtjänsten är inget ämne man brukar prata om. Att detta är en problematisk situation för enskilda socialsekreterare runt om i landet kan ses som ett faktum som belystes genom denna studie. Syftet med studien är att ta reda på hur man hanterar kommunikationen mellan professionella socialsekreterare och klienter med en lägre begåvningsgrad, hur socialsekreterare påverkas av mötet, hur samtalet anpassas och hur verksamheten utformar arbetssättet för att matcha behovet. Syftet besvarades genom att intervjua två enhetschefer inom socialtjänstens barn- och unga avdelning, samt två socialsekreterare inom samma område. Intervjuerna gjordes med personer från två kommuner i östra Norrbotten och resultatet visade att alla intervjupersonerna finner svårigheter i kommunikationen i mötet med lågbegåvade klienter, dock på olika sätt och i olika grad. Resultatet visade även att det finns en avsaknad av stöd till den enskilde socialsekreteraren och att kunskapen kring ämnet är relativt låg, vilket även vi som genomfört studien uppmärksammat under vår tid som studenter och som även var en utav anledningarna till att vi valde just detta ämne. Alla intervjupersoner för vår studie är, i sann människoarbetande anda, trots allt väldigt eniga gällande vikten av att anpassa samtalet utifrån vare enskild klients individuella förmågor och att det oavsett vad är viktigt att bemöta alla individer på ett professionellt och respektfullt sätt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur identiteten “invandrare” konstrueras, samt vilka diskurser kring “invandrare” som framträder, i svenska nyhetsmedier under mars månad 2017. Vi ämnar belysa hur den aktuella diskursen ser ut. Då vi lever i en alltmer globaliserad värld där vi interagerar med människor från andra kulturer blir det än viktigare att vara medveten om hur diskurser kring andra människor förs. Med hjälp av diskursanalys, i kombination med en kvalitativ och socialkonstruktivistisk ansats, tillsammans med postkolonialism och orientalism samt gestaltningsteorin, har vi analyserat 19 artiklar som publicerades under mars 2017 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. I resultatet besvaras frågeställningarna: Hur konstrueras identiteten “invandrare” i det analyserade materialet? och Vilka diskurser framträder i analysen? Analysen visar att identiteten “invandrare” är starkt förknippad med negativa aspekter, trots att det finns de som försöker erbjuda en alternativ bild. Det framkommer även att integrationsdiskursen är dominerande, utan att för den delen vara fristående från de tre övriga diskurserna, förorten, problem och motverka fördomar. Inom diskurserna framträder “invandraren” nästan uteslutande i samband med sociala problem, vilket tolkas härstamma från postkoloniala tankar om de Andra. Resultatet bryter något från tidigare forskning på området i och med att vi identifierar en diskurs med positiva förtecken som erbjuder motstånd mot de övriga diskurserna.

Denna studies syfte var att identifiera, beskriva och analysera hur hemtjänstchefer upplever samverkan i sitt arbete. Det jag ville undersöka var hur hemtjänstchefernas arbete påverkades av den och vilka hinder och möjligheter de upplevde med samverkan. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades senare inspirerad av konventionell innehållsanalys i förhållande till tidigare forskning om samverkan och samverkan inom äldreomsorgen. Valet av intervjupersoner gjordes genom ett målinriktat urval och bestod av fyra hemtjänstchefer inom samma kommun men som arbetade inom olika geografiska samarbetsområden. Resultatet av studien visar på att de vanligaste anledningarna till samverkan var problemlösning, förebyggande arbete, ekonomiska skäl, tvingande juridiska skäl, positiv utveckling av verksamheterna samt en önskan om en mer sammansatt vård. Hemtjänstchefers upplevelse av samverkan påverkas av olika faktorer. Nivå och form av samverkan påverkar i vilken utsträckning den upplevs som framgångsrik och utförs på intersektoriell-, interorganisatorisk- och interprofessionell nivå. Hemtjänstcheferna uttrycker att de ofta får rollen som moderator i samverkansarbetet och att det ibland finns en otydlighet angående vilken nivå de ska agera på. Förståelse över varför man samverkar och klara gemensamma mål beskrivs också som en viktig framgångsfaktor och hemtjänstcheferna önskade mer inflytande och kreativitet i utövandet och skapandet av samverkan. Samverkan med hemsjukvården som utförs på samtliga nivåer upplevs som mest lyckad och meningsfull trots att den tidigare forskningen pekar på att just denna typ av komplexa samverkan är bland de svåraste att lyckas med. Hemtjänstcheferna kände sig ibland malplacerade i sin yrkesroll när det kom till samverkan men utifrån deras roll och för att få samverkan att fungera så kanske det krävs en moderator vars roll blir mer flytande för att få en helhetsbild av samverkansförloppet.

Uppsatsens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till varför föräldrar förser sina ungdomar med alkohol och hur föräldrarna ställer sig till tanken på deras egna agerande som en brottslig handling. Vi genomförde 6 telefonintervjuer med föräldrar som köpt ut alkohol till sina ungdomar. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserade vi materialet och jämförde med tidigare forskning samt teorin om neutralisationstekniker och rutinaktivitetsteorin. Resultatet visade att föräldrar valt att köpa ut alkohol på grund av att de ansåg att deras ungdomar kommer få tag i alkohol genom andra källor annars, att föräldrarna får en chans att skapa en dialog med sin ungdom gällande alkohol samt att föräldrarna avdramatiserade alkohol genom synen att det var en naturlig del i en ungdoms uppväxt. Resultatet visade även att sociala normer i samhället påverkade föräldrarnas syn på att köpa ut alkohol till sina ungdomar samt att föräldrarna ansåg att det inte var ett allvarligt brott.