I dag då allt fler människor bor i städer blir konsekvensen att kontakten med naturmiljöer minskar. Botaniska trädgårdar är då en betydelsefull plats för rekreation och välbefinnande i urban miljö. Allt sedan de första moderna botaniska trädgårdarna i mitten av 1500-talet anlades har undervisning varit en viktig del av trädgårdarnas verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka några botaniska trädgårdars pedagogiska verksamhet. Fokus har lagts på att ta reda på hur trädgårdarna arbetar med pedagogiska/sociala projekt. En central utgångspunkt i botaniska trädgårdarnas pedagogiska och sociala verksamhet är människans beroende av växter. För att inse växterna/naturens betydelse för människors vardagliga liv har det visat sig att tillämpad botanik är den metod som allmänheten har haft lättast att ta till sig. Tre svenska och tre utländska botaniska trädgårdar valdes ut för att ingå i studien. Metoden jag använt mig av är litteraturstudier kombinerat med kvalitativa intervjuer. Framgångsfaktorer avseende den pedagogiska verksamheten, som sker i de botaniska trädgårdarna, är bland annat samarbete med andra organisationer samt möjligheten till delaktighet i närområdets aktiviteter. Odlings- och trädgårdsprojekten genererar positiva effekter både för individen och lokalsamhället. Under studiens gång har mer och mer framkommit, att botaniska trädgårdar är en viktig resurs vad gäller att driva och utveckla en pedagogisk/social verksamhet.

Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande.