Sammanfattning Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

Statistik visar att andelen personer med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar är låg jämfört med inrikesfödda. Bland förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund är andelen lägst för personer som har kommit till Sverige på grund av flykt eller anknytning. Andelen förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund ökar med tiden, men är fortfarande låg efter tio år i landet. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män, då andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än andelen män. Konsekvenser som kan uppstå för personer som inte kommer in på arbetsmarknaden är socialt utanförskap, hälsoproblem och ekonomiska problem.  Syftet med studien är att genom kvinnors livsberättelser studera deras väg in på arbetsmarknaden samt eventuella möjligheter och hinder som kan uppstå. För att uppnå syftet har en narrativ metod använts med hjälp av livsberättelser. Studiens resultat visar att privata kontakter har varit betydelsefulla för kvinnorna för att kunna komma in i arbete eller praktik. Resultatet visar även att myndigheters insatser inte varit tillräckliga för att hjälpa kvinnorna in på arbetsmarknaden. Slutsatser av denna studie är att de resultat som har framkommit stämmer överens med tidigare forskning och teorier på många områden. Bland annat kan personers språkkunskaper och utbildningsnivå påverka deras väg in på arbetsmarknaden. Majoriteten av intervjupersonerna i vår studie har högre utbildning, men har trots det svårigheter att få arbete eller praktik. Studien bidrar till en ökad förståelse och bild av de utmaningar och situationer som personer som kommer till Sverige kan stå inför. / Statistics show that the proportion of people of foreign origin in employment is low compared with those born in Sweden. Amongst acquisiton workers with foreign background the percentage is lower among people coming to Sweden as refugees or due to connection with a relative. The proportion of employed people increase with time, but after ten years in the country it is still low. There are also differences between men and women, where the proportion of working women is lower than among men. Consequences that can arise for people who do not enter the labor market are social exclusion, health problems and financial problems. The aim of this study is by womens lifestories examine the way to the labour market as well as eventual possibilities and obstacles that can arise. To achieve the aim of the study a narrative method has been used by lifestories. The process of the empirical material was completed with the use of narrative analysis. The result shows that private contacts has been very important for the women to get in to work or internship and that the efforts by the authorities to help the women in to the labour market has been insufficient. Conclusions of the study is that the results have been consistent with previous research and theories in many areas. Among other things, people's language skills and education affect their way into the labour market. The majority of the participants in our study, however, has higher education, but despite that they have difficulty of finding work or training. The study contributes to a better understanding and picture of the challenges and situations people who come to Sweden may face.

Denna studie handlar om huruvida inkludering sker för elever på gränsen mellan grundskolan och grundsärskolan, och hur inkluderingen av barn i grundsärskolan sker då den delar lokaler med grundskolan. Studien är gjord genom intervjuer med personal på två olika högstadie-grundsärskolor som delar lokaler med grundskolan. Resultaten analyseras med hjälp av Goffmans teori om stigmatisering och Beckers stämplingsteori. Elever i gråzonen mellan grundsärskola och grundskola är ett område som det är lite forskat på och resultaten om hur inkludering ska åstadkommas är oklara. Ingen av informanterna i denna studie anser att skolan är anpassad för alla elever. De allra flesta av eleverna som är placerade i dessa två grundsärskolor trivs och känner sig inkluderade och utmanade i studierna. Det är gråzonseleverna som har svårast att hitta sin plats. Det har att göra med stigmat som omger eleverna i grundsärskolan, det är svårt för elever i gråzonen att identifiera sig med den gruppen av elever. De är stämplade som avvikare och de flesta av eleverna i grundskolan saknar kunskap om dessa elevers situation. Det sker även ytterst lite samarbete mellan skolformerna och informanterna är ofta överens om att det går att göra mer i inkluderingsarbetet där emellan. Det som fungerar bäst är då det finns en liten grupp på grundskolan dit högpresterande elever i grundsärskolan och lågpresterande elever i grundskolan kan mötas och läsa vissa ämnen tillsammans. Det behövs även fler arenor där grundsärskoleeleverna kan blandas med eleverna från grundskolan. En viktig förklaring till att det inte sker är att lärarna i grundskolan har fullt upp med undervisning av de elever som tillhör dem, och även att de saknar kunskap om vad eleverna från grundsärskolan har för pedagogiska behov. Dessa elever i gråzonen har lätt för att hamna mellan stolarna och inkluderingsarbetet behöver stärkas på flera olika sätt.

No description available.

Gangsterrap och dess eventuella kopplingar till kriminalitet har under senaste tiden varit omskrivet och omdebatterat i svensk media. Studiens syfte har varit att analysera hur svensk media framställer gangsterrap som ett fenomen relaterat till brottsutveckling samt vilka konsekvenser en sådan framställning kan innebära. Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska metod What’s the problem represented to be?, vilken också utgjorde studiens teoretiska ramverk. Under analysen identifierades tre problemrepresentationer som framställer “gangsterrap” som ett problem kopplat till brottsutveckling: “Gangsterrap är en integrerad del av gängkriminalitet”, “Gangsterrap bidrar till att unga blir kriminella” samt “Gangsterrap leder till grövre kriminalitet”. Två teman identifierades kopplat till vilka effekter problemrepresentationerna skulle kunna innebära. Det första var att termen gangsterrap kan ha en begränsande effekt för dem som förknippas med epitetet. Den andra effekten som framkom var att problemrepresentationerna reproducerar en förståelse av vi/dem.

No description available.

Barn som växt upp med en missbrukande förälder riskerar att inte ha en trygg och kärleksfull uppväxt vilket barn är i behov av. Att växa upp med en missbrukande förälder kan öka risken för en rad negativa konsekvenser som även kan följa med barnet i vuxen ålder.Därav ärsyftet med studien att undersöka hur en grupp vuxna kan ha upplevt hur deras uppväxt med en eller två föräldrar som missbrukat alkohol kan ha påverkat deras förmåga till att skapa och bibehålla relationer i vuxen ålder. Metodvalet är en kvalitativ intervjustudie med fyra intervjupersoner som växt upp med en missbrukande förälder. För att bearbeta det insamlade materialet användes en tematisk analys. Resultatet av studien resulterade i fyra teman, tillitsproblem, svårigheter med känslor, rädslan för att bli lämnad och vikten av trygghet. Det visade sig att samtliga intervjupersoner upplevt någon form av relationsproblem i vuxen ålder kopplat till deras uppväxt med en missbrukande förälder. Intervjupersonerna uppgav att det vid inledandet av nya relationer väcktes negativa känslor och att det även fanns svårigheter gällande tillit. Samtliga intervjupersoner beskrev rädslan av att bli lämnad vilket medfört att intervjupersonerna själva kan ha valt att inte inleda nya relationer. Intervjupersonerna beskrev hur viktigt det är med trygga relationer vilket medfört att de värdesätter och är mån om att bibehålla de relationer de har idag.  Även fast intervjupersonerna hade gemensamma erfarenheter av att ha en missbrukande förälder fanns det både likheter och skillnader i hur deras uppväxt påverkat dem i deras relationer. Det går därför inte att säga att individer kommer att få en specifik problematik efter att ha växt upp med en missbrukande förälder, utan det ser olika ut för varje enskild individ. Den slutsats vi kunnat dra i studien är att samtliga intervjupersoner påverkats på en rad olika sätt av att växa upp med en missbrukande förälder och att detta kan ha medfört en del svårigheter gällande viktiga aspekter i relationer och relationsskapande.

No description available.

Den psykiska ohälsan ökar i världen bland skolungdomar och däribland ätstörningar som är en av del av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). I en undersökning gjord av Novus för Akademikerförbundet (2016) var det 85 % av skolkuratorerna som deltog i deras undersökning som upplevde att deras elever behöver mer stöd nu än tidigare. Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS, 2015) har det visat sig att man kan drabbas av en ätstörning i väldigt ung ålder och att mörkertalet kring hur många som lider av en ätstörning är stort. Skolans och skolkuratorns roll och ansvar i att arbeta förebyggande är en resurs som kan förhindra att unga hamnar i någon form av ätstörning. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap kring hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot ätstörningar men även hur arbetet med elever som lider av en ätstörning ser ut. De tre frågeställningar som ställdes var vilken roll skolkuratorn har när en elev har en utvecklad ätstörning, vad skolkuratorns roll är i det förebyggande arbetet mot ätstörningar och vad för hinder och möjligheter som fanns i det arbete. De teoretiska perspektiv som berörs för att koppla till vår studie är handlingsutrymme, legitimitet och kultursjukdom. Dessa teoretiska perspektiv berörde vi för att försöka få en djupare förståelse i vår studie. Fyra skolkuratorer har intervjuats till uppsatsen och där det som kommit fram under intervjuerna har sedan analyserats genom kodning, kategorisering och tematisering enligt en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade på att skolkuratorerna inte arbetar förebyggande mot ätstörningar i någon större omfattning till följd av brist på resurser. Samtliga skolkuratorer lade istället ner mestadels av sin tid på att åtgärda akuta situationer. I arbetet med en elev som har en utvecklad ätstörning fanns det även där hinder då en skolkurator inte får arbeta behandlande utan ska hänvisa vidare till rätt myndighet men att samverkan inte alltid fungerade som skolkuratorerna önskade. De möjligheter som framkom i studien var att skolkuratorerna ville arbeta mer förebyggande och att de själva ansåg att de hade god kunskap om ämnet för att kunna arbeta på rätt sätt mot ätstörningar.

Syftet med denna studie är att undersöka frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i Sverige. Genom semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som jobbar på frivilliga organisationer har vi samlat ihop information kring deras arbete. Detta innefattar deras egen definition av begreppet hemlöshet samt vad hemlöshet betyder för dem, de har också delat med sig av deras erfarenhet kring orsakerna varför man bli hemlös och vad de tror anledningen till att man hamnar utanför samhället och vad de gör för att bistå hemlösa i samhället igen. Resultaten från intervjuerna visar på att större del av gruppen hemlösa har ett underliggande missbruksproblem och psykisk ohälsa, det är oftast en kombination av båda. Detta är en av orsakerna hemlösa förblir hemlösa tror de intervjuade. Kontakten som de hemlösa har med socialtjänsten upplevs oduglig eftersom de hemlösa inte får den hjälpen de vill ha, vilket enligt socialtjänsten inte fungerar då de hemlösa har krav de måste uppfylla. Trots den negativa uppfattningen av socialtjänsten från de hemlösa så visar tidigare forskning att socialtjänstens insatser är hjälpsamma men det är riktade åt de personerna med missbruk eller psykisk ohälsa, det får hjälp fortast därav hamnar det andra i ledd. Detta skapar en ond cirkel för att socialtjänsten inte kan ge insatser hur som helst till det hemlösa och det hemlösa skapar en misstro för socialtjänsten och blir därav benägna att söka hjälp. Slutsatsen av studien visar att frivilligorganisationer spelar stor roll för hemlösa. Begreppet hemlöshet är omfattande begrepp och begreppet hemlös syftar inte bara på människor som bor på gatan utan mycket mer. Att hamna i hemlöshet kan bero på många orsaker men framför allt missbruk. De flesta hemlösa har eller haft en negativ bild av myndigheter och socialtjänsten i spetsen.