År 2022 avled 1 254 människor till följd av självmord i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2023a). I enlighet med Suicide Zeros (2021) befolkningsundersökning har en av tio haft någon i familjen som tagit sitt liv medan hälften har känt någon som tagit sitt liv. Självmord resulterar inte bara i en livslång sorg och ökade risker för försämrad hälsa hos anhöriga, det innebär även enorma samhällskostnader och ett stort samhälls- och folkhälsoproblem (Suicide Zero, 2021). Studiens syfte avser att undersöka och analysera vilka professionella stödinsatser som kan erbjudas till respondenterna, i vilken omfattning som stödinsatser kan erbjudas samt hur respondenterna upplevt det erbjudna stödet. Studien är baserad på ett bekvämlighetsurval och totalt 40 respondenter besvarade studiens webbenkät som publicerades genom två ideella organisationer. Studien innehåller teorier kopplade till fenomenologi och Cullbergs teori om kris. Efter avslutad enkätundersökning genomfördes en tematisk analys för att identifiera kopplingar bland svaren i enkäten. Slutsatsen i studien belyser att stöd från omgivningen kan vara mycket viktigt men att det professionella stödet även kunde upplevas som otillräckligt av studiens respondenter.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vad forskningen säger om ukrainska kvinnor på flykt och som tvingas in i prostitution. Syftet har också varit att undersöka hur sociala myndigheter över världen arbetar med den här typen av problematik och hur det kan relateras till en svensk kontext. Vi har valt att skriva utifrån en fenomenologisk ansats, där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i social exklusion, strukturell diskriminering och feminism. Metoden som vi valt att samla in information från är en litteraturstudie eftersom intervjuer skulle krävt mycket tid och förberedelser samt för att det skulle vara svårt att hitta relevanta intervjupersoner. I resultatet framgår det att kvinnorna som tvingas fly från sina hemländer i kombination med socioekonomiska svårigheter samt sociokulturella aspekter är särskilt utsatta grupper. Vidare framgår det av resultatet på vilket sätt sociala myndigheter valt att arbeta med problematiken runt om i världen, där den gemensamma nämnaren kan anses vara uppsökande och kombinerade stödinsatser av olika slag. När det kommer till kvinnors hälsa visar resultatet att det sociala välbefinnandet är något som påverkas negativt av att befinna sig på flykt och att behöva prostituera sig. När det gäller samhällets syn på problematiken är det enligt lag förbjudet att både köpa sexuella tjänster och att sälja sexuella tjänster, vilket också bidragit till att prostituerade kvinnor inte vågat framträda och söka hjälp av rädsla för att bli åtalade. I Sverige är det dock enbart straffbart att köpa, men inte att sälja, sexuella tjänster. Ur kvinnornas perspektiv anses detta vara något positivt eftersom de själva inte kan bli åtalade eller straffade för att ha sålt sexuella tjänster, vilket ökar chansen att kunna söka hjälp för att ta sig ur prostitutionen. Samtidigt visar resultatet att lagen bidrar till att kvinnornas kunder varit mer försiktiga och inte velat utnyttja kvinnorna på samma sätt.

Studien undersöker hur grupphandledning kan användas som ett redskap för socialarbetare att hantera den stress som de kan uppleva från klientarbete. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio socialarbetare som aktivt deltar i grupphandledningssessioner. Genom att integrera teoretiska perspektiv från stress- och copingsteorier samt organisationsteori, syftar studien till att utforska de psykosociala effekterna av grupphandledning på socialarbetarnas välbefinnande.  Resultaten från studien visar att socialarbetaren i Uppsala län upplever att grupphandledning bidrar till ökat välbefinnade och bättre hantering av stress för socialarbetare. Informanterna berättar att dess sessioner ger dem en chans att reflektera över sina upplevelser och hitta lösningar på den stress de sitter med, tillsammans med kollegor. Dessutom tyder resultaten på att regelbunden och strukturerad grupphandledning främjar en mer hållbar arbetsplats.  Studien understryker vikten av att institutioner inom socialtjänten implementerar stödstrukturer som grupphandledning för att främja socialarbetarens psykiska hälsa. Genom att erkänna och adressera de känslomässiga påfrestningar i socialt arbete kan vi bättre stödja de socialarbetare som dagligen arbetar för att hjälpa samhällets mest utsatta individer.

Syftet med studien är att undersöka det förebyggande och främjande arbetet för elever med problematisk skolfrånvaro. Men även hur samverkan såg ut för att få eleverna att återgå till skolan. I vår studie har vi intervjuat sex professioner som kommer i kontakt med elever som har eller haft problematisk skolfrånvaro. Intervjuerna skedde i tre olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet handlade om att skapa trygghet och trivsel i skolan för att eleverna ska vilja närvara. Intervjupersonerna framhåller att relationer är av stor betydelse för att främja arbetet med närvaro i skolan. Att se eleven och uppmärksamma den enskilde elevens behov och förutsättningar. Resultatet visar också att fungerande samverkan mellan olika professioner, vårdnadshavare och eleven är av betydelse i arbetet med att få eleven till att återgå till skolan.

Arbetslöshet är ett brett socialt fenomen som påverkar en stor del av befolkningen i någon utsträckning. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetslöshet porträtterats och hur det beskrivs ha påverkat de enskilda användarnas livssituation på internetforumet Familjeliv. För att genomföra studien har en kvalitativ netnografisk metod använts. Metoden innefattar ett betraktande av texter som skrivits på internet. Materialet har analyserats med en tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet i studien är att det framkommer olika beskrivningar av arbetslöshet, både positiva och negativa perspektiv. Begränsningar i relationer och ekonomi samt en känsla av hopplöshet beskrivs vara en följd av arbetslösheten. Resultatet visar även på hur det är att söka ett arbete efter en period som arbetslös och det ansågs svårt att möta arbetsgivarens krav och förväntningar. Resultatet överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen inom området, däremot finns vissa skillnader, exempelvis beskrivningen av arbetslöshet som något positivt. När resultatet var fastställt tillämpades KASAM-teorin för ytterligare förståelse av det som framkommit i resultatet. KASAM-teorin förklarar hur motståndskraftig en individ är gentemot påfrestningar i livet och att känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är de faktorer som ökar eller minskar motståndskraften. I analysen kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt den valda teorin. Slutsatserna är att arbetslöshet innebär en stor påfrestning för den enskilde i form av bland annat psykisk ohälsa, ekonomiska begränsningar och svårigheter i jobbsökandet, samt att det krävs mer stöd från professionella vid arbetslöshet.

No description available.

Syftet med studien är att analysera vilka insatser som sätts in, och varför, av elevhälsoteam i arbetet med elever på högstadiet som har sociala svårigheter. Studien kombinerar ett relationellt och kategoriskt perspektiv för att belysa professionellas attityder och synsätt gentemot elever i sociala svårigheter. Studien är baserad på en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition med insamling av empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer. Studien belyser en komplexitet kring sociala svårigheter och betonar ett holistiskt tillvägagångssätt för att främja elevers välmående och akademiska framgång. Framgångsfaktorer i resultatet tyder på att relationer och relationsskapande insatser är det mest betydelsefulla i arbetet i elever i sociala svårigheter, detta genom att vara lyhörd och visa uthållighet trots motgångar. Dessutom framhålls att samverkan mellan skolpersonalen och andra aktörer främjar arbetet med eleverna. Hinder som utmanar arbetet inkluderar organisatoriska och begränsade resurser. Slutsatsen är att relationer utgör en nyckelkomponent i arbetet med elever i sociala svårigheter, oberoende av vem som skapar denna relation och att arbetet med eleverna främjas av att olika yrkesroller tittar på arbetet utifrån sina unika kompetenser och utbildningar.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.</p>

<p>Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillämpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka klienters åsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella påverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen på behandlingsinstitutionen har/haft på dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.</p><p>Jag har valt att analysera intervjuerna utifrån symbolisk interaktionism. Resultatet från intervjuerna påvisar att klienternas upplevelser skiljer sig i inlednings och slutskedet av behandlingen. Vårdade kvinnor i inledningsskedet av behandlingen upplever att det finns onödiga behandlingsarbeten i programmet. Däremot har vårdade kvinnorna i slutskedet skapat sig en helt annan uppfattning av metoden än vad de hade i början av behandlingen.</p>

<p>Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?</p><p>Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.</p><p>Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.</p>