Uppsatsens syfte har varit att undersöka vad forskningen säger om ukrainska kvinnor på flykt och som tvingas in i prostitution. Syftet har också varit att undersöka hur sociala myndigheter över världen arbetar med den här typen av problematik och hur det kan relateras till en svensk kontext. Vi har valt att skriva utifrån en fenomenologisk ansats, där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i social exklusion, strukturell diskriminering och feminism. Metoden som vi valt att samla in information från är en litteraturstudie eftersom intervjuer skulle krävt mycket tid och förberedelser samt för att det skulle vara svårt att hitta relevanta intervjupersoner. I resultatet framgår det att kvinnorna som tvingas fly från sina hemländer i kombination med socioekonomiska svårigheter samt sociokulturella aspekter är särskilt utsatta grupper. Vidare framgår det av resultatet på vilket sätt sociala myndigheter valt att arbeta med problematiken runt om i världen, där den gemensamma nämnaren kan anses vara uppsökande och kombinerade stödinsatser av olika slag. När det kommer till kvinnors hälsa visar resultatet att det sociala välbefinnandet är något som påverkas negativt av att befinna sig på flykt och att behöva prostituera sig. När det gäller samhällets syn på problematiken är det enligt lag förbjudet att både köpa sexuella tjänster och att sälja sexuella tjänster, vilket också bidragit till att prostituerade kvinnor inte vågat framträda och söka hjälp av rädsla för att bli åtalade. I Sverige är det dock enbart straffbart att köpa, men inte att sälja, sexuella tjänster. Ur kvinnornas perspektiv anses detta vara något positivt eftersom de själva inte kan bli åtalade eller straffade för att ha sålt sexuella tjänster, vilket ökar chansen att kunna söka hjälp för att ta sig ur prostitutionen. Samtidigt visar resultatet att lagen bidrar till att kvinnornas kunder varit mer försiktiga och inte velat utnyttja kvinnorna på samma sätt.

Introduction: It’s estimated to be 4 573 185 Palestinians living as refugees 2014, since the start of the Israel-Palestine conflict in 1948. The third generation of Palestinians live without recognized citizenship and lack essential fundaments to achieve good health. Refugee women are more at risk for health hazards, especially women in fertile age. The aim is to identify effects on the health among Palestinian women in fertile age, in occupied Palestinian Territories and Lebanon. Methods: An integrative literature review with ten selected original articles, which have been analyzed and compiled together. Result: Stress is associated with political instability and affect Palestinian women, especially during pregnancies. Access public health care is a problem and affected women at birth, family planning and a cause of death. Participation in religious organization is a protective copingstrategy when faced with chronic political violence, also solidarity is strengthen. Living conditions in refugeecamps is associated with prevalence of obesity, anemia and domestic violence. Discussion: The military occupation prevent women to access health care. Women have an indirect roll in Israel-Palestine conflict to raise the population number. Individuals who experience chronic violence develop coping-strategies of solidary trait for survival. Living conditions in refugee camps is a risk factor for over-weight, obesity and anemia among Palestinian women. Conclusion: Negative effects among fertil women as stress, PTSD, physical illness, obesity and anemia is associated with living conditions in refugee camps. Development of external and solidary copingstrategy have protective effects on long term political violence. / Introduktion: Det uppskattas att 4 573 185 palestinier år 2014, leva som flyktingar, sedan Israel-Palestina konflikten påbörjades år 1948. Tredje generationen palestinier lever utan erkänt medborgarskap och saknar essentiella fundament, för att uppnå god hälsa. Flyktingkvinnor är mer utsatta för hälso-riskfaktorer, speciellt kvinnor i fertil ålder. Syftet är att identifiera effekter på hälsan hos palestinska flyktingkvinnor i fertil ålder, i ockuperade Palestinska Territoriet och Libanon. Metod: En litteraturöversikt med tio utvalda original artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Resultat: Stress är associerat med politisk instabilitet och drabbar palestinska kvinnor, speciellt under graviditeter. Åtkomst på hälso-sjukvård är ett problem och drabbar kvinnor vid förlossningar, familjeplanering och utgör dödsorsak. Engagemang i religiös verksamhet är en skyddande copingstrategi vid kroniskt politiskt våld, även solidaritet stärks. Levnadsförhållanden i flyktingläger kopplas till prevalens av fetma, anemi och våld i hemmet. Diskussion: Militär ockupationen förhindrar palestinska kvinnors att nå sjukvård. Kvinnor har en indirekt roll i Israel-Palestina konflikten med att bidra till befolknings tillväxt. Individer som erfar kroniskt våld utvecklar copingstrategier av solidariskt slag för överlevnad. Levnadsförhållanden i flyktingläger är en riskfaktor för fetma, övervikt, och anemi bland palestinska kvinnor. Slutsats: Negativa effekter bland fertila kvinnor som stress, PTSD, fysiska sjukdomar, fetma och anemia är associerat med levnadsförhållanden i flyktingläger. Utvecklande av yttre och solidarisk copingstrategi har skyddande effekt vid långvarigt politiskt våld.

No description available.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed. / Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö.  Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie.  Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa.  Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.