Konflikten i Mellanöstern har genererat ett stort medialt intresse, särskilt under den första och andra intifadan. Parallellt har även debatten om antisemitismens existens tagit fart på nytt, där vissa hävdar att detta syns i den mediala rapporteringen i Europa. I kontrast hävdar amerikanska medier att gestaltningen är pro-israelisk och beskriver palestinier som våldsamma terrorister, militanta islamister och överlag roten till problem i Mellanöstern, men att det har skett en förändring mellan den första och andra intifadan. Det finns ett begränsat antal studier på hur medier utanför USA, Israel och Arabvärlden gestaltar israeler och palestinier i Mellanöstern, och denna studie tar sitt ursprung i denna kunskapslucka, för att undersöka den svenska kontexten. Metoden är beskrivande komparativ kvantitativ innehållsanalys, som lutar sig på teorier om gestaltning. Materialet som används är artiklar och notiser i svenska dagstidningar. Syftet är att klargöra vilka bilder som ges, om detta skiljer sig mellan tidningar av olika ideologi, samt om detta har förändrats mellan första och andra intifadan. Resultatet visar att palestinier gestaltas mer positivt än israeler, men denna tendens minskar under andra intifadan.

Introduction: It’s estimated to be 4 573 185 Palestinians living as refugees 2014, since the start of the Israel-Palestine conflict in 1948. The third generation of Palestinians live without recognized citizenship and lack essential fundaments to achieve good health. Refugee women are more at risk for health hazards, especially women in fertile age. The aim is to identify effects on the health among Palestinian women in fertile age, in occupied Palestinian Territories and Lebanon. Methods: An integrative literature review with ten selected original articles, which have been analyzed and compiled together. Result: Stress is associated with political instability and affect Palestinian women, especially during pregnancies. Access public health care is a problem and affected women at birth, family planning and a cause of death. Participation in religious organization is a protective copingstrategy when faced with chronic political violence, also solidarity is strengthen. Living conditions in refugeecamps is associated with prevalence of obesity, anemia and domestic violence. Discussion: The military occupation prevent women to access health care. Women have an indirect roll in Israel-Palestine conflict to raise the population number. Individuals who experience chronic violence develop coping-strategies of solidary trait for survival. Living conditions in refugee camps is a risk factor for over-weight, obesity and anemia among Palestinian women. Conclusion: Negative effects among fertil women as stress, PTSD, physical illness, obesity and anemia is associated with living conditions in refugee camps. Development of external and solidary copingstrategy have protective effects on long term political violence. / Introduktion: Det uppskattas att 4 573 185 palestinier år 2014, leva som flyktingar, sedan Israel-Palestina konflikten påbörjades år 1948. Tredje generationen palestinier lever utan erkänt medborgarskap och saknar essentiella fundament, för att uppnå god hälsa. Flyktingkvinnor är mer utsatta för hälso-riskfaktorer, speciellt kvinnor i fertil ålder. Syftet är att identifiera effekter på hälsan hos palestinska flyktingkvinnor i fertil ålder, i ockuperade Palestinska Territoriet och Libanon. Metod: En litteraturöversikt med tio utvalda original artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Resultat: Stress är associerat med politisk instabilitet och drabbar palestinska kvinnor, speciellt under graviditeter. Åtkomst på hälso-sjukvård är ett problem och drabbar kvinnor vid förlossningar, familjeplanering och utgör dödsorsak. Engagemang i religiös verksamhet är en skyddande copingstrategi vid kroniskt politiskt våld, även solidaritet stärks. Levnadsförhållanden i flyktingläger kopplas till prevalens av fetma, anemi och våld i hemmet. Diskussion: Militär ockupationen förhindrar palestinska kvinnors att nå sjukvård. Kvinnor har en indirekt roll i Israel-Palestina konflikten med att bidra till befolknings tillväxt. Individer som erfar kroniskt våld utvecklar copingstrategier av solidariskt slag för överlevnad. Levnadsförhållanden i flyktingläger är en riskfaktor för fetma, övervikt, och anemi bland palestinska kvinnor. Slutsats: Negativa effekter bland fertila kvinnor som stress, PTSD, fysiska sjukdomar, fetma och anemia är associerat med levnadsförhållanden i flyktingläger. Utvecklande av yttre och solidarisk copingstrategi har skyddande effekt vid långvarigt politiskt våld.