Skolan har ett stort inflytande på dagens ungdomar och enligt läroplanen har skolan ett tydligt jämlikhetsuppdrag att förmedla. Att hjälpa eleven att problematisera människors lika värde oavsett kön och etnicitet samt bemöta fördomar med kunskap ingår i de mål lärarna bör ha sett till läroplanens formuleringar. Dock besitter kanske inte alla lärare de kunskaper som behövs om bland annat jämlikhet, jämställdhet, genus och etnicitet, om ett genuint intresse inte finns hos den enskilda personen. Kan läroböcker då ge läraren stöd? I svenskämnet ska eleverna i svenska 1 bland annat arbeta med området sociolekter, ett avsnitt som i stor utsträckning ger utrymme till både diskussion och reflektion i nämnda frågor. Syftet med uppsatsen är att se hur ser det ut i 5 av de läromedlen som finns i skolan. Är de jämlika och uppfyller de ett jämlikhetssyfte?   Undersökningen bygger på sociolektavsnittet i fem olika läromedel som är framtagna för gymnasiets kurs i svenska 1 respektive A. Till hjälp har två analysmodeller använts, genustrappan och etnicitettrappan. Resultatet visar att inget av de granskade läromedlen kan användas som hjälp i arbetet med jämlikhetsfrågor men att texterna kan nå ett jämlikhetssyfte om den enskilda läraren själv problematiserar och diskuterar exemplen. Samtidigt är de inte diskriminerande utan snarare könsneutrala, ett omdöme som dock inte är att sträva efter utifrån den forskning som gjorts inom jämställdhet.