In order to search for bioactive compounds, we have studied the chemical constituents from the organic extracts of two soft corals Sinularia granosa and Sinularia leptoclados. This study had led to the isolation of twenty-one natural compounds 1¡V21, including five new cembrane-type diterpenoids, querciformolide B (1), granosolides A¡VD (2, 3, 5, and 6) and one new secosteroid 3£],11-dihydroxy-5£],6£]-expoxy-24- methylene-9,11-secocholestan-9-one (11) along with seven know compounds from S. granosa, and two new oppositol¡Vtype sesquiterpenoids leptocladolins A and B (14 and 15), and two new steroid 24-methylenecholestan-3£],5£\,6£]-triol 11-acetate (18)¡B24(S*)-24- methylcholestan-3£],5£\,6£]-triol 11-acetate (19) along with four known compounds (16, 17, 20 and 21) from S. leptoclados. The structure of compounds 1¡V21 were established by detailed spectral data analysis (IR, MS, 1D, 2D NMR) and by comparison of the spectral data with those ofthe related known compounds. The relative stereochemistries of compounds 1, 7, 14, and 15 were further confirmed by X-ray single-crystal diffraction analysis. The absolute configurations of 1¡V3 and 14¡V17 were determined using a modified Mosher¡¦s method. The cytotoxicity of compounds 1¡V17 and 19¡V21 against the Daoy (human medulloblastoma), Hep2 (human laryngeal carcinoma), MCF-7 (human breast adenocarcinoma), Hela (human cervical epitheloid carcinoma) CCRF-CEM (human T-cell acute lymphoblastic leukemia), and DLD-1 (human colon adenocarcinoma) tumor cell lines were determined. Compounds 9, 19, and 21 showed moderate activity toward the above five tumor cells. Furthermore, compounds 11 and 17 were found to show significant activity against the accumulation of the pro-inflammatory iNOSand COX-2 protein at 10 £gM.

Düsseldorf, University, Diss., 2002.

<p>Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.</p><p> </p><p>I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.  </p><p> </p><p>Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.</p>

Arbetet bygger på frågorna om vad som är god anställningsbarhet för ekonomer och hur stor roll mjuka egenskaper spelar för anställningsbarheten. Frågorna uppstod i samband med den omstrukturering av ekonomutbildningen vid Karlstad Universitet som kommer ske i samband med att den nya handelshögskolan etableras. Vi tar även upp vår syn på hur Bolognaprocessen påverkar anställningsbarheten och ytligt hur rekryteringsprocessen är uppbyggd för att få en bättre förståelse för hur en anställning går till.   I uppsatsen har vi redovisat de nio intervjuer vi genomfört med olika personer från olika företag och organisationer angående deras syn på anställningsbarhet och hur de värderar mjuka egenskaper. Med teori som grund har vi även valt att presentera en egen modell över vad vi anser är mjuka egenskaper.     Vår slutsats är att en god anställningsbarhet uppnås genom en slutförd ekonomutbildning i kombination med goda mjuka egenskaper. Det första steget är att ta sig till intervju och för att göra det behöver den arbetssökande ekonomen vara kvalificerad och ha en examen. Betygen spelar mindre roll. Bland de som tar sig till anställningsintervjun är det den sökande med bäst mjuka egenskaper som oftast får jobbet. Därför kan vi konstatera att mjuka egenskaper är en nyckelegenskap för att få jobb som ekonom och att det vore en bra idé att försöka införa det som ett koncept på den nya ekonomutbildningen. Vi anser också att skolan bör satsa på att erbjuda bra masterutbildningar istället för att lägga all kraft på att få erhålla en civilekonomexamen, då en masterexamen kvalitetsmässigt tycks väga minst lika tungt som en civilekonomexamen i Sverige.

Thesis (M.F.A.)--Rochester Institute of Technology, 1994. / Typescript. Includes bibliographical references (leaf 18).

This dissertation investigates the development of the soft drink market in China from the late nineteenth century to the early twenty-first century, with particular attention to the rise of Coca-Cola. It examines how soft drinks competed with traditional Chinese summer food and beverage such as watermelons, herbal tea, plum juice, and nutriments which were believed to have medical properties for people’s summer health, and eventually became one of the most popular types of beverages in the country. Over one hundred years in the Chinese minds, soft drinks changed from an exotic but unsavory beverage to a popular drink and a symbol of modernity. This dissertation argues that western science competing with traditional Chinese medicine has been a driving force in shaping beverage consumption in modern China. There were constant politics played by the state, businesses, and consumers on production, marketing, and consumption of soft drinks, making a bottle of drink not merely a commodity but one that embodied science, modernity, and identity in Chinese society. Following the introduction chapter, chapter 2 of the dissertation delineates the clash between Chinese and western food culture in the late nineteenth century. It shows how traditional Chinese medicine (TCM) including the yin-yang theory and the concept of medicine-food homology played a role in shaping Chinese food culture for centuries. By analyzing advertisement, chapter 3 examines how soft drinks, which were considered by Chinese people as an unpleasant and unhealthy drink according to TCM, were marketed and gradually accepted as a hygienic and healthy drink under the rhetoric of modernization. Since foreign-brands such as Coca-Cola were luxuries, cheap imitations provided ordinary Chinese people, especially urbanites, opportunities to experience “modernity.” Chapter 4 discusses the culture of imitation in modern China in regard of soft drinks. In the first half of the twentieth century, consumption were politicized in National Products Movements, in which soft drink brands were categorized into either Chinese or foreign and people’s loyalty to the nation was, to some extent, judged by their brand choice. However, there was something far more than nationalism that played a role in the picture. Taking the Shanghai Coca-Cola protest of 1947 as a case study, chapter 5 reveals that Chinese nationalism in National Products Movements in the late forties was used by Chinese businessmen to advance themselves in business competition. When political conflicts became a major theme in Maoist China, Coca-Cola was criticized as a symbol of imperialism and driven out of China. Nevertheless, science-driven consumption did not fade away. Chapter 6 shows that instead of promoting Coca-Cola, the People’s Republic of China “invented” salty soda as a prevention and treatment of heat stroke and widely distributed it among workers as a socialist welfare in summer. The final chapter discusses the return of Coca-Cola in the post-Mao era. It shows that science and modernity was a consistent subject in production and consumption in China, where the state promoted it cautiously due to political sensibility while ordinary Chinese people embraced it enthusiastically with little resistance.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.