Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 9 uppsatser.

Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2007.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

Uppsalahem is the leading housing corporation in Uppsala with its over 160 real estate properties. Uppsalahem is owned by the municipality of Uppsala, which has a climate and energy goal that aims for 100 MW of solar energy to be installed in Uppsala by 2030. The 100 MW goal, combined with Uppsalahem’s environmental policy, is a strong incentive to investigate the possibility of installing PV modules on the many available roof areas that Uppsalahem possesses. The objective of this thesis is to create a foundation for future decisions regarding PV systems for Uppsalahem. The economic potential for PV systems on apartment buildings until 2030 was therefore calculated. The calculations were made in a computer model created in Matlab that can be used by Uppsalahem for future decision-making. Uppsalahem owns a 2,0 MWp wind power plant that is expected to supply 35 % of the total electricity use of the corporation. The electricity produced in the plant is tax exempt, under the condition that no electricity, including PV produced electricity, is sold by Uppsalahem. As any surplus electricity cannot be sold, the profitability of all PV installations is determined largely by the electricity use of each building. The economic PV potential was calculated for 11 scenarios starting from a base scenario that was based on the parameters deemed most likely to be true. In the base scenario, where no electricity certificates or investment support were used, the potential was 0,30 MWp 2015 and 1,59 MWp 2030. If electricity certificates or investment support is used, the potential in 2015 is 1,13 and 1,64 MWp, respectively. For 2030 the potential increases to 1,90 and 2,10 MWp. In the base scenario, PV installations can supply 1,4 % of Uppsalahem’s annual electricity use in 2015 and in 2030 1,6 % of the 100 MW goal can be met by Uppsalahem.

Klimatförändringarna är en viktig fråga vilket inte minst visade sig efter klimatmötet i Paris 2015. Den förnybara energiproduktionen behöver öka för att klara miljömålen. Den Svenska solenergiproduktionen ligger på en låg nivå jämfört med andra energislag. Endast 0,03 % av elproduktionen i Sverige kommer från solenergi, medan motsvarande siffra för Tyskland är 6,7 %. Syftet med denna studie var att se vilka möjligheter som finns för att öka solenergiproduktionen i Sverige. Detta görs genom att studera solinstrålningen, ekonomiska förutsättningar, styrmedel och den aktuella utvecklingen. En jämförelse görs med Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Spanien. Tyskland har betydligt mer solenergi än Sverige. Det är lite mindre solinstrålning i Sverige än i Tyskland men skillnaden är inte stor. Prisutvecklingen för solceller går snabbt nedåt men solceller är fortfarande ett dyrare alternativ än många andra energikällor. Vid jämförelse av elförbrukningen i landet så ser man att förbrukningen under året är som störst på vintern och dygnsvariationen visar på störst förbrukning på dagen med två toppar vid förmiddag och eftermiddag. I Sverige kan man få bidrag för installation av solenergi, antingen investeringsstöd eller ROT-avdrag. Den producerade överskottselen kan säljas och en skattereduktion ges för överskottet. I Tyskland har man framgångsrikt använt sig av feed-in-tariff vilket innebär att solcellsägare får en garanterad minsta ersättning för den producerade elen under en längre tid. Förutsättningar för utveckling av solenergi i Sverige finns, men det behövs långsiktiga incitament för att investeringarna ska öka. / Climate change is an important issue which not at least turned out in the climate summit in Paris in 2015. The renewable energy production has to increase to meet the environmental objectives. The Swedish solar energy production is at a low level compared to other energy sources, only 0.03 % of the electricity comes from solar energy. While in Germany it is 6.7%. The aim of this study was to see the options available to increase solar power production in Sweden. This is done by studying the solar radiation, economic conditions, instruments and current developments. A comparison is made with Norway, Finland, Denmark, Germany and Spain. Germany has far more solar energy than Sweden. It's a little less radiation in Sweden than in Germany, but the difference is not great. The price development for solar cells go steadily downhill. But solar cells are still a more expensive option than many other energy sources. Looking at the electricity consumtion in Swedwn we see that consumption over the year is highest in the winter, and daily variations show the highest consumption of the day with two peaks in the morning and afternoon. In Sweden you can get grants for the installation of solar energy. Either an investment support or a tax deduction. The produced electricity surplus can be sold and a tax credit given for the electricity surplus. Germany has successfully used a feed-in tariff, which means that solar energy producer gets a guaranteed minimum payment over a longer period of time. Conditions for the development of solar energy in Sweden is good, but the need for long-term incentives for investment should increase.

This thesis evaluates the PV potential of a new district in the town Uppsala calledRosendal. Year 2014 the Uppsala municipality decided on a new environmentalprogram that consists of goals for the region in several different subjects. One of thesubjects is solar power and installed PV capacity in the municipality. To reach the goalof 30 MW installed PV capacity before 2020 one important part is that new buildingsinclude PV systems when they are built. In this thesis the difference in level ofambition from the developer regarding solar power has been evaluated comparedwith the optimal PV production and what it would take to realize the solar powergoal. All calculations have been done with MATLAB. Five different developers andprojects have been included in the study which estimates that the level of ambition is18 kW of installed PV capacity when all developers are counted for. The optimal PVcapacity is calculated to be 308 kW and an installation rate of ~0.5 kW per householdin the project area. The demand to be able to reach the solar power goal is alsocalculate to be 0.5 kW. The conclusion of this thesis is that the ambitions from thedevelopers regarding PV production is too low to reach the goal but if the optimalcase would be considered it is possible to install PV system in a level that is required.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2009. / Härtill 8 uppsatser.

Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen. I beräkningsmodellen behövs endast treindataför att kunna räkna ut ett ungefärligt värdepå solinstrålningen mot en vinklad yta. Dessaär platsens koordinater samt ytans lutning och vädersträck. För ett mer precist värde är molnighetsgrad nödvändigt för platsen. Vi har dokumentera en yta på 116000m2för solceller vilketkan utgöra 7 % av det årligaelbehovet i Tranemo, men endast en mindre delpå 46000 m2användbar ytaanser vi idag vara lämpliga. Det finns dock mycket mer yta att tillgåeftersom siffrorna endast är baserade påkommunala byggnader och företag.Delämpligaytorna kan bidra med en elproduktion på 6,74 GWh, motsvarande 3 % av Tranemos årliga elanvändning. Som kontrast har Sverige i dagsläget också en potential på ungefär 3 %. Kommunens potential är följaktligen näramedelvärdet för landet, vilket skulle påvisa goda möjligheterför solenergi.

Den Europeiska unionen har sina medlemsländer genom direktivet Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) gett i uppdrag att minska energiåtgången för byggnader. Detta ingår i satsningen för att minska klimatpåverkan i hela EU. Nybyggda hus innebär bäst förutsättningar för att minska energiförbrukningen genom att den senaste tekniken kan utnyttjas ihop med utformning enligt de nyaste forskningsrönen. Syftet med det här arbetet är att undersöka om det är möjligt att bygga ett hus som är självförsörjande på el i Sverige genom att använda beprövad teknik. Undersökningen görs genom att bygga en datormodell av ett hus i Simulink för att beräkna energibehov under januari 2010 till december 2013. Huset är 160 m2 stort och står i Karlstad, Värmland. Den använda tekniken i huset är omfattande. De viktigaste komponenterna är en ackumulatortank på 9,3 m3, litium-jon batteri på 58 kWh vid 48 volt, ett vindkraftverk på 2 kWp, solceller på 58 m2och solfångare på 46 m2. Modellhuset liknar i sina egenskaper ett hus som har byggts i Tyskland och jämförs också mot detta avseende energiförbrukning och kostnader. För att kunna bedöma ekonomin jämförs modellhuset även med fem energieffektiva småhus från olika svenska hustillverkare. Modellen använder sig av mätdata som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ställer allmänheten till förfogande. Data finns för varje timme under beräkningsperioden. Beräkningarna visar att 100 % självförsörjningsgrad på el är möjligt med den valda tekniska utrustningen genom att begränsa elanvändningen till ungefär 2 000 kWh/år. Värmeförsörjning görs med hjälp av solfångarna och ackumulatortanken. Självförsörjningsgraden på solvärme visar sig hamna omkring 58 % av värmebehovet. Den resterande värmen kommer från 4,6 m3 stjälpt björkved som eldas i en vattenmantlad vedpanna och motsvarar ungefär 5 400 kWh. Denna mängd ved kostar i dagsläget mindre än 3 000 kr/år. Datormodellhuset använder sig av mycket teknik vilket medför att priset ligger på ungefär 3,5 miljoner kr. Ett, i storlek och energibehov, jämförbart småhus koster i snitt 3,1 miljoner kr. Ett sådant småhus är dock inte självförsörjande på el. När man bygger ett hus som ligger långt från närmaste elanslutningspunkt behöver även kostnaden för anslutningsarbete beaktas. Ligger den närmaste anslutningspunkt 1 800 meter eller mer från den tänkta byggplatsen blir enbart kostnaderna för att ansluta huset till elnätet över 313 000 kr. Husbyggaren som vill bli oberoende av tillgängligheten av elnätet eller planerar att bygga ett hus som ligger långt ifrån en anslutningspunkt till elnätet har med resultatet från undersökningen ett verktyg för att ta fram planer för sitt bygge. Den undersökta husmodellen sänker de framtida kostnaderna för att driva huset och håller arbetsinsatsen nere för att förse huset med värme och varmvatten. / The European Union has through the Directive Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) given a mandate to its members to reduce energy consumption of buildings. This is part of the effort to reduce the carbon footprint across Europe. New houses have the best conditions to reduce their energy consumption by utilizing the latest technologies. This work examines whether it is possible to build a house that is self-sufficient in electricity in Sweden using proven technology. The survey is done by building a computer aided model of a house in Simulink to calculate energy requirements during January 2010 December 2013. The modelhouse is 160 m2 and use climatedata from Karlstad, Värmland. The calculations show that a self-sufficiency rate of 100 % of electricity is possible with the selected technical equipment by limiting the power consumption to 2 000 kWh per year. Heat supply is done by using solar collectors and a storage tank. Self-sufficiency for the heating is up to 58 %, wooden heating supplies the rest.