Background: People with perceived mental illness can experience stigmatization in the somatic care. It has also been shown that staff within the somatic care found it difficult to care for people with psychiatric diagnoses. The perceived mental illness in the society has been observed to increase; hence there is a need to investigate whether specialist nurses in psychiatric care can be used outside the psychiatric context.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's nursing knowledge and work function outside the psychiatric context, within the somatic care.Method: A meta-synthesis with a systematic literature search was done to answer the aim of the study. 15 articles were included and analyzed.Results: Specialist nurses in psychiatric nursing have been shown to fulfill a function outside the psychiatric context. It was shown that the accessibility of care increased, and the quality of care improved. The lack of a clear job description was one of the difficulties described.Conclusion: The results of the study highlight that there is a need for specialist nurses in psychiatric care outside the psychiatric context. / Bakgrund: Personer med upplevd psykisk ohälsa kan uppleva stigmatisering i den somatiska vården. Det har även visat sig att personal inom den somatiska vården upplevt det svårt att vårda personer med psykiatriska diagnoser. Den upplevda psykiska ohälsan i samhället har observerats öka, därav ses ett behov av att undersöka om specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård (SIPV) kan användas utanför den psykiatriska kontexten.Syfte: Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskans omvårdnadskunskap och arbetsfunktion utanför den psykiatriska kontexten, inom somatisk vård.Metod: En metasyntes med systematisk litteratursökning gjordes för att besvara studiens syfte. 15 artiklar inkluderas och analyserades.Resultat: Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad har visat sig fylla en funktion utanför den psykiatriska kontexten. Det ökade tillgängligheten till vård och vårdkvaliteten förbättrades. Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning var en av de svårigheter som beskrevs.Slutsats: Studiens resultat belyser att det finns ett behov av specialistsjuksköterskor inom psykiatriskvård utanför den psykiatriska kontexten.

Bakgrund. Specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård har en viktig roll i att främja utvecklingen av vårdande och stödjande handlingar hos både sig själv och andra. Studier visar på att sjuksköterskestudenter känner osäkerhet inför utvecklandet av professionellt vårdande. Forskning saknas kring hur studenter under utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård utvecklar sina kunskaper. Syfte. Syftet var att inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård, undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande handlingar förändrades under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien är longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har deskriptiv och analytisk statistik använts. Resultat. Studenterna upplevde att de efter avslutade studier i högre grad kunde samtala med patienten om dennes hälsa, ohälsa och välbefinnande. De hade också lättare att prata om sådana patienter mådde dåligt av, och hade efter utbildningen fått en bättre förmåga att stödja och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver i större grad fokusera på att möta patienten i mer svåra samtalsämnen. Slutsats. Studenterna skattade generellt sin kunskap och kompetens gällande att utföra vårdande och stödjande handlingar högre efter två års studier. Dock syns ingen kunskapsförändring angående studenternas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och på områden med möjlighet till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen. / Bakgrund. Den psykiatriska sjuksköterskan har en viktig roll i att främja utvecklingen av omtänksamma och stödjande åtgärder hos både sig själv och andra. Studier visar att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra på utvecklingen av professionell vård. Det saknas forskning om hur psykiatrisjuksköterskor utvecklar sina kunskaper under sin utbildning. Avsikt. Syftet med studien var att inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med fokus på psykiatrisk vård undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande åtgärder förändrats under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien var longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har vi använt beskrivande och analytisk statistik. Resultat. Studenterna upplevde att de efter två års studier i större utsträckning kunde prata med patienterna om deras hälsa, sjukdom och välbefinnande. De hade också lättare att prata om saker som patienterna mådde dåligt över, och hade fått en bättre förmåga att stötta och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeprogrammet behöver fokusera mer på hur man möter patienten i svårare samtalsämnen. Slutsats. Studenterna värderade sina kunskaper och färdigheter när det gäller att utföra omtänksamma och stödjande åtgärder högre efter två års studier. Men ingen förändring i kunskap ses när det gäller elevernas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och områden med möjligheter till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: ACT- modellen växte fram under 70 och 80-talet i samband med att många psykiatriska kliniker stängdes i USA. Den ursprungliga ACT- modellen kan ses som en fullservicemodell men har sedan modifierats och anpassats efter samhällets och sjukvårdens rådande förhållanden. Som det ser ut idag så har flera modeller utvecklats med utgångspunkt från ACT-modellen men kan särskiljas av vilka komponenter som ingår. Modellen har visat positiva resultat avseende patienters delaktighet och återhämtning. Sjuksköterskan har en bred yrkesbakgrund och anses ha en viktig roll i teamet. Med sin kompetens har de grundläggande kunskaper för att utföra medicinsk och psykiatrisk omvårdnad men flera studier har visat att det finns ett behov av specialistutbildade sjuksköterskor då många av patienterna är svårt sjuka. Syfte: Syftet var att beskriva psykiatriska specialistsjuksköterskors erfarenheter av sin kompetens och roll i team som arbetar enligt ACT-modellen Metod: En kvalitativ design har valts. Datainsamling skedde med semi-strukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier, Kompetensen med in i teamet samt Den mångsidiga sjuksköterskan, med tillhörande sex underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de två huvudkategorierna Kompetensen med in i teamet och Den mångsidiga sjuksköterskan. Som stöd i diskussionen användes till ämnet relevanta artiklar och litteratur samt Phil Barkers tio förpliktelser som utgångspunkt. / Background: The ACT model developed in the 70's and 80's when many psychiatric clinics were closed in the United States. The original ACT model can be seen as a full service model but has since been modified and adapted to the current conditions of society and health care. As it appears today, several models have been developed based on the ACT model but can be distinguished by which components are included. The model has shown positive results regarding patient participation and recovery. The nurse has a wide professional background and is considered to be an important part of the team. With their skills, they have the basic knowledge to perform medical and psychiatric care, but several studies have shown that there is a need for specialist educated nurses, as many of the patients are severely ill. Aim: The aim of this study was to describe the psychiatric specialist nurse's experience of their competence and role in teams working under the ACT model. Method: A qualitative design has been selected. Data collection was done with semi-structured interviews. A qualitative content analysis with inductive approach was used to process the material. Results: The content analysis resulted in two main categories, skills in the team and the versatile nurse, with six associated subcategories. Discussions: The result was discussed based on the two main categories, skills in the team and the versatile nurse. In support of the discussion, relevant topics and literature were used as well as Phil Barker's ten obligations as a starting point.