Hospital-based specialist palliative care services are designed to address the needs of critically ill patients by psychosocial and spiritual support, improving symptoms management, and offering discussions on goals of care. Integrating palliative care upstream in the care continuum for patients who eventually die in the hospital will help to address the many individualistic needs of the critically ill patient. The diffusion of specialist hospital-based palliative care services requires an understanding of patterns of utilization by patients. The purpose of this study was to examine the population characteristics of decedents who may or may not have utilized specialist palliative care services in a hospital setting in order to develop a model of predictors of access to specialist palliative care services. The basic constructs of this study are grounded in the Behavioral Model of Health Services Use. Potential access is measured in terms of population characteristics, which include predisposing characteristics, enabling resources, and evaluated need. Building on this theoretical model, the study sought to better understand equitable and inequitable access to specialized palliative care services and to define which predictors of realized access were dominant. The research question asked was: What are predictors of access to specialized palliative care within a large urban public teaching hospital? A model of access to a palliative consult and a predictor of access to a palliative care unit were explored. Findings from this study revealed that factors encouraging access to a palliative care consult include older age, White non-Hispanic ethnic membership, a diagnosis with solid cancer and insurance. Factors encouraging access to a palliative care unit include older age, gender (female), insurance, and either a solid cancer or hematologic malignancy diagnosis.

Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av stödet i omvårdnadsarbetet från ett specialiserat palliativt team. I studien har kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer använts som metod. Antal folkgruppsintervjuer har varit två med sammanlagt tretton hemtjänstpersonal. En innehållsanalys av intervjuerna har därefter genomförts. Resultatet av data analyserna visade på tre huvudkategorier:  Organisation, information och stöd. Hemtjänstens personal upplevde att stödet de fick av det specialiserade palliativa teamet var vägledande för dem i omvårdnadsarbetet. Det som upplevdes som särskilt viktigt i stödet var att få kunskaper om patienterna och deras omvårdnadsbehov av sjuksköterskorna i det specialiserade teamet. Även frågor som tillgänglighet och information framkom som angelägna i stödet. Synpunkter av mindre positivt slag var hur samarbetet mellan hemtjänsten och det specialiserade palliativa teamets huvudmän, kommun och landsting, fungerade i vissa omvårdnadssituationer. I denna studie dras slutsatsen att stödet till hemtjänsten från det specialiserade palliativa teamet upplevdes förbättra hemtjänstens omvårdnadsarbete i mötet med de patienter som var inskrivna hos det specialiserade palliativa teamet. Tillgängligheten och den upplevda kunskapen hos sjuksköterskorna i det palliativa teamet som hemtjänsten hade kontakt med var ett gott stöd för hemtjänsten i deras omvårdnadsarbete. I vissa fall fanns behov av ytterligare handledning och utbildning från det palliativa teamet. / ABSTRACT   The aim of this study was to describehome care personals` experiences of support received from a specialist palliative care team. A qualitative research approach was used to carry out this study with, semi-structured focus group interviews A total of 13 home care personal participated in two focus group interviews. Data was analyzed using a content analysis approach. The findings in this study were divided up into three main categories: Organization, Information and Support. Home help personal expressed that the support they received from a specialized palliative team strengthened them in their caring role. It was deemed of great importance that the specialized palliative care team had extensive knowledge about the persons receiving care and their needs. Having access to such information was important for the interviewed home care personal. A challenge identified was the fact that home care services and specialized palliative team, (municipal and county) were run by two separate organisations. This created problems in certain care situations. This study concludes that availability and perceived expertise of the specialist palliative care team support supported and strengthened the home care personal in their caring role. A desire for further supervision and training from the specialist palliative team was expressed.