Gamification eller spelifiering på svenska introducerades som begrepp 2008 men började först få stort intresse 2010. Spelifiering är ett försök att ta de spelprinciper och spelmekaniker som har utvecklats de senaste tre decennierna inom spelutveckling. Applicera dessa spelprinciper på vardagsaktiviteter, arbete och utbildning med syftet att motivera användaren att ändra sitt beteende kring de uppgifter som har spelifierats.Syftet med studien är att undersöka om de enklaste formerna av spelifiering har någon effekt på inlärning och motivation hos elever som lär sig matematik på grundskolenivå samt undersöka hur spelifiering kan appliceras på att lära ut matematik på en grundskolenivå. För att uppfylla syftet har det använts kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp. Uppsatsen har delats upp i två faser, Insamlingsfasen och prototypfasen. Insamlingsfasen som består av litteraturundersökning, skrivande av intervjuguide och intervjuer. Därefter inleds prototypfasen som går ut på att skapa den första versionen av prototypen. Prototypen ska sedan presenteras för läraren och fokusgruppen och kompletteras utefter den feedback som gavs. Med hjälp av fokusgruppen och intervjun framkom det att det viktigaste gällande spelifiering i grundskolemiljön är att hitta en balans mellan för mycket och för lite spelifiering. För mycket spelifiering lider risken för att leda eleverna bort från lärandet istället för att förstärka det.För att utveckla en spelifierad applikation för lågstadieelever finns det många saker att tänka på. Först och främst lär sig elever på olika sätt och i olika takt, vad som fungerar för ett barn kanske inte fungerar för ett annat. Applikationen bör eftersträva en balans mellan spel och spelifierad artefakt för att inte dra bort från lärandet men samtidigt erbjuda en underhållande upplevelse. Nyckeln i detta är tempot i applikationen eller spelet. / Gamification was introduced in 2008 but started getting traction in 2010. The purpose of gamification is to apply game principles and game mechanics that has been developed in the past three decades in game development and apply these on daily tasks, work and education with the intent to motivate the users behaviour to the activity that is gamified. The aim of this study is to find out if the simplest kind of gamification has any effect on learning and motivation with students learning math in elementary school. Qualitative interviews and a focus group have been used to fulfill the aim of the study. The essay has been divided into two phases, the collection phase and the prototype phase. The collection phase consisting of literature research, writing interviews and execute the interviews. Thereafter, the prototype phase begins to create the first version of the prototype, which will then be presented to the teacher who provides feedback and then improved upon by the feedback provided by the teacher and the focus group. With the help of the focus group and the interview, it emerged that the main thing about gamification in school environment is to find a balance between too much and too little gaming. Too much spelling leads to the risk of leading students away from learning instead of enforcing it. To develop a gamified application for elementary school students, there are many things to consider. First of all, students learn in different ways and at different rates, what works for one child may not work for another. The application should strive for a balance between games and spell artifacts in order not to go away from learning but at the same time offer an entertaining experience. The key in this is the pace of the application or game.