Spelling suggestions: "subject:"språk"" "subject:"apråk""
761 |
Translation Analysis of GPS ManualSöderholm, André January 2008 (has links)
This paper analyses a translation from English into Swedish in manuals for a GPS navigation tool. Focusing on two main grammatical areas this paper will answer the question how these elements of the language from the source text (ST) are handled by the target text (TT). Works by Lennart Hellspong and Christiane Nord helped determine what linguistic elements to investigate in detail, as well as part of the method for the translation analysis. Investigated will be factors they consider problematic in, or relevant to, translation. These are terminology and sentence structure. The Background chapter presents a description of Hellspong’s and Nord’s views of translation analysis. Parts of these motivate this paper’s own translation analysis, as mentioned both in regards to how it is carried out and what elements of translation it has chosen to investigate. Secondly, under Material, a presentation of this paper’s primary sources is offered. In addition to information on the manuals themselves, this chapter briefly covers the functions of the GPS navigation tool and a brief presentation of the company manufacturing it. Thirdly, under Method, the method for investigation is described in detail. Here are presented sample items of what this paper will investigate, how items for investigation have been chosen, what specific language aspects will be analyzed and how the analysis will be carried out. This paper’s fourth chapter, Analysis, consists of the actual research, presenting items analyzed following the strategies outlined under Method. The Analysis chapter will first present the result of each part of the investigation and then a result summary.
|
762 |
Andraspråksstudenters konnektivbruk : En kartläggning av vanliga fel i konnektivbruket hos studenter med svenska som andraspråkEriksson, Kristina January 2012 (has links)
No description available.
|
763 |
Förväntningar på läs- och skrivinlärningen : utifrån de yngsta barnens perspektivSvanlind, Jenny January 2007 (has links)
No description available.
|
764 |
Lärare som ledare : Teachers as LeadersAndersson, Jennie January 2008 (has links)
No description available.
|
765 |
"Män skriver inte om tamponger" : En undersökning om människors bild av skribentens könDanielsson, Martina January 2012 (has links)
The main purpose of this essay is to identify opinions of masculine and feminine language in a written text. The aim is to examine whether the reader of a text can define the anonymous author’s sex, judging only by elements such as choice of words or sentence structure. Are there any differences between the sexes as they appear in written language, and is the common man able to make this distinction? The essay is based on several studies on people’s ideas on masculine and feminine language, as well as studies on actual differences. Together with my own empiric study, I try to make some overall generalizations about on what people base their assumptions. The study was made with a questionnaire of 6 questions based on a magazine diary, both of which were published on the Internet. The respondents were asked to first read the text and then answer the questions. Of a total 60 people asked to participate, the questionnaire was answered by 33, 17 men and 16 women, between the age of 20−30. The result shows that people had trouble finding the masculine aspects of the text, even though the author of the diary was a man. It is possible that the type of text they were asked to analyze was one usually associated with a feminine author. The subject of the text, choice of words, and the overall gut feeling was the strongest indicators that the author is a woman. Out of 33 people, 28 answered that the author was a woman.
|
766 |
En skola för alla - en sanning med modifikationEriksson, Michaela January 2007 (has links)
Public School - a qualifield truth
|
767 |
Het huis van nijntje in Duitse en Zweedse vertaling : een multimodale vertaalanalyseMüller, Hjördis January 2011 (has links)
No description available.
|
768 |
Han är snäll och hon känner sig lite ledsen : En semantisk studie av personbeskrivande adjektiv i populära barnböckerWretström, Mari January 2011 (has links)
No description available.
|
769 |
Här var det "lajvat" : En samtalsanalytisk studie i hur liveness frammanas i live two-way affiliated interviews i SVT:s nyhetsrapporteringSagerdal, Sofia, Harrysdotter, Maja January 2012 (has links)
Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala. Resultat som kommer fram genom analysen är att liveness frammanas i intervjuerna. Det sker inte olika beroende på kön men beroende på roll. Frammaning sker främst på detaljnivå men förekommer på alla nivåer.
|
770 |
Endonymer och exonymer : Om bruket av svenska ortnamn i några moderna utländska källorHammarsten, Ellinor January 2011 (has links)
I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor. Undersökningen visar att arbetet med att bevara endonymerna har kommit långt och att många länder ser de gamla exonymerna som föråldrade. När det gäller svenska ortnamn används det mest endonymer men en del exonymer lever kvar och då främst av historiska och traditionella skäl. Attityden till förändringarna i ortnamnen är varierande. En del tycker att det är bra medan andra tycker att det borde vara upp till varje land att bestämma.
|
Page generated in 0.047 seconds