No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker vuxna andraspråksinlärares upplevelser av språkmiljön på språkpraktik och instegsjobb. Syftet är att kartlägga vilka resurser och utmaningar deltagarna upplever i språkmiljön samt deras erfarenheter, förväntningar och upplevda utveckling med ett språkutvecklande fokus. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på ett induktivt arbetssätt utifrån en fenomenografisk ansats. Materialet består av intervjuer och observationer av tre fokuspersoner, som alla är vuxna andraspråksinlärare och deltagare på språkpraktik eller instegsjobb. Resultatet indikerar att språkmiljöerna i det undersökta utfallsrummet inte ger deltagarna en representativ bild av yrkesdomänens krav på literacitet eller muntlig interaktion samt att språkmiljön har låg språkutvecklande potential. Studien visar också på att deltagarna ser språkutvecklande muntlig interaktion som den viktigaste förväntade resursen i språkmiljön, men att viss besvikelse över de i realiteten små möjligheterna till språkutvecklande muntlig interaktion finns.

No description available.

No description available.

This thesis concerns the nature and functioning of language ideologies in Sweden, principally as regards beliefs and attitudes of the majority group towards minority language issues. This includes a study of the history of Sweden's minority language policies towards the Saami and the Finnish-speaking Tornedalians. The historical changes in such policies and language ideologies - evolving from a state of pragmatism and 'indifferent tolerance', via a nationalistically motivated assimilationist ideology, to a contemporary state of official 'pluralism' as well as conflicting perspectives and policies - provide a background to studies of contemporary issues, especially the media debates on mother tongue instruction ('home language teaching') for minority children. Furthermore, the controversial question of language requirements for naturalization (citizenship acquisition) is approached, where the rationale behind such requirements as well as the problems of assessing language competence in this context are discussed. Such aspects were further studied in a large-scale questionnaire survey investigation among a randomly selected sample of the Swedish population. The primary purpose of the survey was to explore and correlate language attitudes (or ideological components) in order to investigate the structure of different language ideologies. For this reason, variables concerning both 'internal variation' (of the Swedish language) and 'external variation' (e.g. the status and allocation of minority languages) were included. In this context, the question of 'paradoxes' or inconsistencies in ideological systems is raised, which includes a discussion of possible contradictory components in majority-based, 'monolingualist' ideologies of language.

Syftet med denna uppsats är att belysa gymnasieelevers användning av de, dem och dom samt deras attityder till dessa. Syftet är även att belysa hur svensklärare ställer sig till användandet av de, dem och dom i elevers skoluppgifter samt om de väger in användningen av dessa vid bedömning och betygssättning. I undersökningen medverkar 87 elever i årskurs 3 på gymnasiet samt fyra undervisande svensklärare. Både en kvantitativ och en kvalitativ metod används i undersökningen. Den kvantitativa metoden består av enkäter som delats ut till eleverna och den kvalitativa metoden består av intervjuer med de fyra svensklärarna. Undersökningen visar att 87 % av eleverna anser att de och dem hör till ett korrekt språkbruk. Majoriteten av eleverna anser även att det är viktigt att veta hur man på ett korrekt sätt använder de och dem i skrift. I intervjuerna framkommer det att lärarna anser att eleverna har bristfällig kunskap i hur de och dem ska användas i skrift. Det framkommer även att samtliga lärare väger in användningen av dessa ord i bedömning och betygsättning.

No description available.

No description available.