<p>Godkännandedatum 2019-02-04</p>

<p>Godkännandedatum 2019-02-04</p>

<p>Betygsdatum 2019-06-10</p>

No description available.

The aim of this essay is to test the suitability for teaching an introduction to meaning through analysing linguistic concepts in newspaper articles. The essay is hypothetical, and the suggestions for teaching linguistic concepts for advanced learners have not been tested in a classroom environment. By analysing concepts related to meaning in newspaper articles, examples, adaptions of previous theories, and suggestions for future activities and studies are conferred and demonstrated. The hypothesis of this study is: Using newspapers as teaching material in the classroom can be useful for teachers when introducing linguistic theories and concepts for advanced learners. The hypothesis led to the following study questions: To what extent can newspaper articles be used to analyse linguistic theories and linguistic concepts in a classroom environment for advanced ESL learners? Assuming newspapers can be used for teaching linguistic theories and concepts for advanced learners, how might this work in practice? The analysed news articles provided examples of linguistic concepts which led to the conclusion that newspapers can be used to teach linguistic concept for advanced learners. Adaptions of Sanderson’s ideas manifestly offer suggestions of hypothetical ways of teaching the selected concepts further.

No description available.

Syftet med undersökningen är att granska modern reklam och dess spegling av genus i vårt samhälle. Språk är ett verktyg som påverkar alla individer och i reklam kan språket ofta användas manipulativt. Att analysera hur skönhetsreklam handskas med konsumentens föreställning av manlighet och kvinnlighet gör en iakttagelse av vad språket i en viss typ av reklamannonser innebär. Syftet utformades efter en målgrupp, millenials, och de normbrytande tankar kring kön och samhälle som figurerar bland dem som konsumenter. Med strukturell analys för brukstexter undersöktes de värdeord, attityder, ramar och språkhandlingar som förekommer i skönhetsreklam. Resultatavsnittet knyter teori och forskning till de värdeord och stereotyper annonserna använder sig av och belyser olika strategier reklamen brukar för att påverka konsumentens attityd till kön och konsumtion. Genom att studera ordvalen och innehållet i annonserna kunde frågeställningar besvaras,  exempelvis de om värdeord som finns i annonserna och vilka stereotyper de framställer. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring kundens positiva och negativa inställning till erbjudanden i skönhetsreklam och de ordval som gjorts i annonserna. Slutsatsen är att den manlighet och kvinnlighet som visas i den här kontexten är omodern och har i viss mån konstruerats för att vara normbrytande men bara för att öka attraktionsvärdet hos den produkt som marknadsförs.

No description available.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida effekter från Läslyftet blir framträdande i utsagor om den egna praktiken bland svensklärare på gymnasiet, som deltagit i fortbildningen. Vi analyserar och jämför därför hur tre verksamma svensklärare med erfarenhet av Läslyftet och fyra verksamma svensklärare utan den erfarenheten, omtalar sin undervisning i gymnasieelevers läsförståelse av sakprosa. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades med ett analysverktyg beträffande lärarstilar som vi utformat utifrån aktuell forskning. Genom att studera den här forskningen fann vi tre olika förhållningssätt till vem som bär ansvaret för elevers utveckling av läsförståelse i sakprosa, två förhållningssätt till utmaningar i elevers läsning av sakprosa samt två sätt att förhålla sig till utveckling och utmaning undervisningen. Dessa olika förhållningssätt utformade vi till sju lärarstilar. Genom att applicera dessa lärarstilar på informanternas utsagor kunde vi jämföra huruvida lärarstilar med anknytning till Läslyftet blev mer framträdande bland de lärare som tagit del av fortbildningen. Resultatet visar att lärarstilarna med anknytning till Läslyftets utgångspunkter förekommer i större utsträckning bland de informanter som har erfarenhet av Läslyftet.

No description available.