The error related negativity (ERN) is an event-related brain potential that is sensitive to errors. It reflects individual differences in the extent to which individuals recruit neural systems involved in monitoring errors and systems for cognitive control that then make adjustments to future behavior. It has been closely linked to anxiety through diverse disorders and symptoms, but recently evidence highlights the role of anxious apprehension as a key individual difference related to error monitoring. Diverse hypotheses have emerged to explain this relationship. While some views emphasize the role of motivation and emotion, others suggest that a transient compensatory control is responsible for this relationship. Although both theories recognize the potential for state anxiety to potentiate the ERN, there is limited literature that allows a comparison of these competing hypotheses. The present study investigated the interaction of state and trait anxiety on the ERN by comparing ERN amplitude before and after a five minute worry induction period that specifically targeted each individual's greatest current worries. Results did not unequivocally support one specific theory, but rather provide some preliminary evidence of how trait and state worry may interact and affect the ERN. Suggestions for future research are provided, including using worry induction paradigms in which the worries increase threat or significance of errors.

<p>Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare. De oroade sig signifikant mer än lågoroare över akademiska krav, arbetet, personliga relationer och vad andra tycker om dem. Högoroande kvinnor oroade sig signifikant mer än högoroande män över hälsoaspekter och vad andra tycker om dem. Lågoroande kvinnor oroade sig signifikant mer än lågoroande män över akademiska krav. Avsaknaden av flera signifikanta könsskillnader tros delvis bero på för få undersökningsdeltagare.</p>

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare. De oroade sig signifikant mer än lågoroare över akademiska krav, arbetet, personliga relationer och vad andra tycker om dem. Högoroande kvinnor oroade sig signifikant mer än högoroande män över hälsoaspekter och vad andra tycker om dem. Lågoroande kvinnor oroade sig signifikant mer än lågoroande män över akademiska krav. Avsaknaden av flera signifikanta könsskillnader tros delvis bero på för få undersökningsdeltagare.