Utöver ett effektivt och snabbt agerande är det av stor vikt att beslutfattarnas hantering av kriser i en demokrati överensstämmer med lagar och regler samt allmänhetens uppfattning om det moraliskt rätta. Detta för att allmänheten förväntar sig att offentliga institutioner förvaltar den makt de blivit delegerade genom att föra folkets talan och fatta beslut under ordnade former. Förvaltas det här felaktigt har allmänheten rätt att utkräva ansvar av beslutsfattare som ett led i den demokratiska styrkedjan. Enligt tidigare studier av politiska kriser i Sverige 1931–2005 har de system som finns i Sverige för att utkräva ansvar underminerats av att mekanismerna för detta avseende är underutnyttjade. I fallet med Transportstyrelsens IT-upphandling 2015 tycks det motsatta förekomma. Misstroendeförklaringar väcktes, rättssystemet blandades in och allmänheten och media uttryckte sitt missnöje. Ansvarsutkrävandet efter Transportstyrelsen tycks avvika från tidigare fall av ansvarsutkrävande vid politiska kriser i Sverige vilket föranledde denna studie.

Samhällen har genom historien eftersträvat en perfekt balans mellan frihet och säkerhet. Med anledning av att termerna definieras utifrån subjektiva kriterier har balansgången resulterat i olika utfall beroende på en rad unika och historiska omständigheter. Sedan de förödande terroristattentaten i USA den 11 september 2001 har världssamfundets syn på global fred och säkerhet förändrats. Den balans som tidigare ansågs ha varit väl avvägd hade rubbats. Runtom i världen påbörjades reformarbeten inom den säkerhetspolitiska sektorn som i högsta grad kommit att påverka balansgången, även i Sverige. Sverige har likt övriga Europa omfattande utmaningar att ta sig an i en ständigt föränderlig världsbild. Kombinationen av globalisering och teknologisk utveckling innebär ytterligare adderade lager av dynamik och komplexitet. Under det senaste decenniet har det skett en medveten politisk satsning på svensk försvars- och säkerhetspolitik, men den har inte uträttats bekymmerslöst. Mot slutet av 00-talet framlades FRA-lagen i riksdagskammaren, en informell benämning på en rad olika lagändringar i syfte att effektivisera svensk försvarsunderrättelseverksamhet. Det skulle komma att bli ett av de mest omstridda lagförslagen i svensk historia; en vattendelare bland allmänheten som utlöste en kraftigt polariserad debatt. Sällan har svenska politiska beslutsfattare resonerat lika mycket kring dikotomin frihet/säkerhet som vid debatten om FRA-lagens vara eller icke vara. Det föranledde en tydlig insikt i hur de politiska partierna konstruerat balansgången mellan frihet och säkerhet i syfte att få gehör för sin politik, vilket förstärktes av att det vid dåvarande tidpunkt rådde en politisk divergens om FRA-lagen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet pekade på att de ingrepp i den personliga integriteten som FRA-lagen skulle medföra inte kunde kompromissas bort eller rättfärdigas av ökad säkerhet. Regeringsstyrande Alliansen ansåg däremot att Sverige var i behov av en effektivare försvarsunderrättelseverksamhet för att trygga svenska medborgares säkerhet in- och utrikes. Efter en rad olika förändringar i lagförslaget samt andra medföljande rättssäkerhetsgarantier kom FRA-lagen att röstas igenom i svensk riksdag och trädde i kraft den 1 januari 2009. Vid slutförandet av föreliggande uppsats har det passerat tio år sedan FRA-lagens ikraftträdande. Den offentliga debatten kring integritetsskydd vid försvarsunderrättelseverksamhet har svalnat, men däremot utgör temat en stående punkt som diskuteras på årlig basis i riksdagskammaren. Därmed är det möjligt att analysera hur konstruktionen av balansgången mellan frihet och säkerhet förändrats över tid och resulterat i ett nytt ekvilibrium. Uteslutande Vänsterpartiet råder numer en politisk konvergens kring FRA-lagens nödvändighet, vilket förklaras av den säkerhetspolitiskt försämrade situationen i Sverige och dess närområde, nya typer av hot i form av cyberbaserad krigföring och påverkansoperationer samt ökat antal terroristattentat i Europa. Att finna en väl avvägd balans mellan åtgärder ämnade att öka den nationella säkerheten och medborgares lagstadgade rätt till personlig integritet är en svårartad konst. Den allt mer dynamiska och snabba samhällsutvecklingen tyder på att politiker även fortsättningsvis kommer att få brottas med sökandet efter en perfekt balans.

The following study aims to understand implementation of UN Security Council Resolution 1325 (SCR1325) in the Swedish international forces, with focus on the Swedish intelligence force in the UN peacekeeping mission in Mali, Africa. The intention is to understand how the Swedish national strategy regarding implementing SCR1325, is actually being successfully implemented on the tactical level of the Swedish military contribution in Mali. This is investigated with the help from 6 Swedish Mali veterans, who have served in the Swedish intelligence force in Mali. These veterans have answered a survey regarding their training and work, of how they involved women in the process of peace and security. Neither of the veterans had an officer training at the time leading to their deployment in Mali, which allowed this study to identify if the Swedish national strategy regarding SCR1325 was actually successfully implemented in the lower ranks of the military organization. Many scholars have observed the problem with implementing political decisions in military organizations, especially those with a feminist approach such as SCR1325. The material produced by the surveys is analyzed through an analytical framework consisting of these three variables: can, will and understand. These variables have previously been successfully used in studies regarding implementation in military organizations. The conclusion of this study is that the Swedish military organization doesn’t implement SCR1325 to its fullest. The Swedish military organization does not successfully reach their own, or the national, agenda regarding implementing SCR1325 on the tactical level. This problem is most likely because the variable of understanding is inadequate since the veterans had nearly any education regarding how to involve women in their work with peace and security.

The essay explores the potential conflict between feminism and multiculturalism from a liberalist perspective. As a point of departure, the analysis has been guided by the question raised by Susan Moller Okin Is multiculturalism bad for women? and examined the practice of gender separate swimming hours in Swedish public swimming centres. In particular, the essay aims at critically examining the directive published in 2016 by the Swedish Equality Ombudsman with respect to this practice in order to understand whether gender separate swimming hours can be justified in a liberal state or not. From the liberal concepts of neutrality and autonomy, the essay finds that contrary to the Equality Ombudsman’s directive there is insufficient justification for the separation of gender based on cultural and religious reasons.

This thesis is a study of senior manager in county councils with the aim to explore if the life situations at home, systematically differs, depending in whether the manager are a man or a woman. Are women and men managers living in the same family structures and home situations, such as the division of domestic tasks, which let them be managers under equal conditions. My research questions are; 1) Are there differences between the managers’ personal and domestic life depending on whether the managers are a man or a woman? 2) Do the managers studied live within home structures that challenge or conforms the division of labor between the genders in the public/domestic gender order? The study is based on semi-structural interviews with three male and three female managers. The results indicated that there are differences in how male and female managers’ work-life is balanced. The differences found is pointing at the direction that female manager’s live in households where they have equal responsibility for the domestic sphere of the family. The male managers studied live, to a greater extent, in family structures where the responsibilities of taking care of the domestic chores are located on to their wives. The work-life conflict is very present in all managers’ lives. The male managers are living in, to a greater extent than the female managers, family structures that correspond with the public/domestic gender order. Where women are more responsible over the domestic tasks in the household in relation to the male managers.

No description available.

No description available.

No description available.

Film som format har varit underskattat som bärare för normer och beteenden hos arbetsföra vuxna. Denna uppsats undersöker vilka ledarskapsideal som fått ett bredare genomslag i samhället genom att analysera ledarskap i postapokalyptisk film från tre olika tidsperioder. Idealtypen ställs sedan mot transformativ ledarskapsteori – en form av ledarskap som många idag framhåller som den mest framgångsrika – för en jämförelse. Även vilka samhällskontexter som framkommer som kontrollmekanism analyseras. Den gemensamma idealtypens egenskaper som framkommer för protagonisten är: Projektledare, vacklande självbild och engagemang. Idealtypens egenskaper för antagonisten är: Intelligens och manipulation. Idealtypsegenskapens engagemang, stämmer bra överens med transformativa ledarskapsteori om egenskapen idealiserad påverkan, däremot finns inte intellektuell stimulans närvarande i någon av filmerna. Samhällskontexten är; legitimt våld, tradition och religion.

The Democratic Definition in Bosnia and Herzegovina is a modest contribution to the vast research field concerning different democratic conceptualisations. With the presupposition that the term ‘democracy’ is defined differently across populations as a result of the specific environments existing in each country, this paper aims to identify whether the political system of socialistic Yugoslavia influenced its citizens and their democratic conceptualisation. Through ten interviews conducted in Bosnia and Herzegovina during the spring of 2019, respondents with the first-hand experience from Yugoslavia and the peace-bringing Dayton Agreement gave their perspective of democracy. By the strength of qualitative method and the thoughts and opinions of the interviewees, the thesis is able to present an insight into how the aforementioned events have affected their democratic definition. An unexpected dimension in the matter of democratic conceptualisation was observable through this small minor field study when the descriptions were not only articulated through a political or scholarly perspective, but also defined merely through personal perception.