No description available.

This thesis paper focuses on the association between levels of trust and voter turnout. Specifically, it examines the relationships between general and political trust and voter turnout and if these differ depending on whether a person and their mother had a foreign or Swedish upbringing. In doing so, I test the relevance of research predicting trust as positively correlated to voting, while simultaneously introducing a novel categorization. Drawing from the literature on trust, voter turnout and immigrant participation, three hypotheses are derived. Individual level survey data from the national SOM-survey from 2018 are analyzed using ordinary least square linear regression. The aim of the study is to investigate whether levels of general and political trust are associated with voter turnout, and if so, if this relationship varies depending on individuals’ country of upbringing. The findings suggest that both general and political trust are significantly associated with the probability to vote only among those with a Swedish ‘native’ background. However, the relatively small sample size in the other categories may be attributable for the insignificant relationships. The results also suggest that the relationships between both types of trust and voting differ between ‘natives’ and those belonging to the group proxying for immigrants.

The main purpose of this paper is to examine what affects the frequency of adaptation actions taken by cities during the years 2018-2019. Focus is placed on three specific factors derived from previous research regarding cities’ adaptive behavior; the number of climate networks in which a city is participating, exposure to natural hazards and economic capacity. Through linear regression analysis, three hypotheses regarding the three chosen explanatory variables are tested, investigating if correlations exist  between these variables and the frequency of adaptation actions reported by cities to CDP during 2018-2019. With regards to previous research regarding our explanatory variables, we expect positive slope estimates for all correlations. Based on the results of the analysis, support is found for one of three of our hypotheses, as economic capacity is found to be positively correlated with the frequency of adaptation actions taken by cities. No convincing evidence is however found for our two other hypotheses, as neither participation in a larger amount of climate networks nor exposure to natural hazards is found to be significantly correlated at a very demanding level with the frequency of adaptation actions. Hence, the results suggest that cities’ adaptation actions are driven primarily by wealth. Whereas no convincing support is found for our two other hypotheses, the results highlight possible questions to investigate further in future research.

Policy evaluation has long been a heavily studied subject within political science. Whilst much scholarly attention has been put to conducing evaluation of certain policies or assessing the quality of a few evaluations, the possibilities of cross-section design studying a multitude of evaluations within one area of politics has been surprisingly neglected.  Studying the case of innovation policies in Sweden this thesis aims to contribute to a better understanding of how evaluations are commonly conducted and wich actors are involved in evaluation. Specifically, a novel dataset is created describing the evaluations of innovation policy with regards to methods used, data utilized, judgements past and involved actors.  The data is then used to demonstrate that evaluation consultants are significantly more prone to pass favorable judgement on an evaluated policy compared to other evaluating actors. The significant result holds true when a number of variables, including used methods, are controlled for.  In addition to establishing this significant correlation the study contributes to empirical research on public evaluations through suggesting this novel quantitative approach to studying them.  Keywords: Evaluation, policy evaluation, consultants, consultocracy, principal-agent-theory, principal-steward-theory.

Lagrådets funktion är sedan dess begynnelse omtvistad. Det finns studier som har visat på att Lagrådets yttranden inte följs av regeringar eller att kritiken som läggs fram inte bemöts tillräckligt väl. Ofta har sådana studier hjälpt att underbygga argumentet att Sverige därför bör inrätta en författningsdomstol. Flertalet studier som har gjorts på området fokuserar på fallstudier eller riktar endast in sig på de fall där Lagrådet riktat allvarlig kritik mot lagförslag. Denna uppsats syftar till att utreda och kartlägga hur och varför Lagrådets yttranden följts eller inte, av de senaste fyra regeringarna. Detta för att ge en mer avvägd bild av Lagrådets funktion som är både enhetlig och jämförbar över tid. Därför använder sig denna studie av en kvantitativ innehållsanalys och kartlägger 804 propositioner och 598 tillhörande lagrådsyttrande i olika kategorier i hopp om att påbörja en datainsamling för hur väl lagrådsyttrandena följs. Denna studie diskuterar följande frågeställningarna; 1) Följer regeringen Lagrådets yttranden? 2) Om inte, vad finns för motivering från regeringen och hur ofta följer regeringen inte yttrandena? och 3) Finns det likheter eller skillnader mellan de olika regeringarna och mandatperioderna? Analysen kommer fram till att det endast är i 6,5 % av fallen som de fyra senaste regeringarna inte följt Lagrådet alls. I de allra flesta fall följer regeringarna Lagrådet. Datamaterialet som presenteras använder sig, till skillnad mot tidigare studier, av en metod som baseras på regeringarnas egna motiveringar för hur de följt Lagrådet.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilken beredskap som krävs av civilsamhälle och stat för att möta eventuella naturkatastrofer och hur den samhälleliga resiliensen kan öka i ett samhälle. Jag ställer tre forskningsfrågor: 1. Vad krävs av civilsamhället och stat för att få en god samhällelig resiliens? 2. Finns det några likheter och skillnader mellan Haitis hantering av orkanen Matthew och USA:s hantering av orkanen Katrina? 3. Finns det lärdomar att dra av USA:s hantering av orkanen Katrina och Haitis hantering av orkanen Matthew, som kan ge en djupare förståelse över hur andra länder som är likt USA och Haiti ska förbättra beredskapen och öka den samhälleliga resiliensen? Mitt tillvägagångssätt är att genomföra en kvalitativ textanalys av tillgänglig information som rör hanteringen och den samhälleliga resiliensen gentemot naturkatastrofer och främst orkaner. Uppsatsen är avgränsad till orkanen Katrina som drabbade USA år 2005 och orkanen Matthew som drabbade Haiti år 2016. Jag har valt dessa orkaner eftersom deras beredskap och samhälleliga resiliens var bristfällig och har inneburit förödande konsekvenser för samhället. Mina slutsatser är att för att stater och samhällen ska få en ökad samhällelig resiliens krävs det att de uppfyller kraven på ”The Hyogo Framework for action” och FN:s kampanj ” Making Cities Resilient- My City is Getting Ready”. Det finns många lärdomar att dra från Haitis hantering av Orkanen Matthew och USAs hantering av orkanen Katrina, bland annat är det mycket viktigt att ha varningssystem och att stater utbildar civilbefolkningen om vad som bör göras i samband med en eventuell naturkatastrof. En investering i bra infrastruktur kan underlätta räddningsarbete men även reducera riskerna till stor förstörelse på samhället. Det är även mycket viktigt att veta om riskerna ett land står inför och förbereda sig på bästa sätt utifrån de förutsättningarna, exempelvis bygga hus som kan stå emot eventuella naturkatastrofer som kan förekomma i det området. Det är mycket vitalt att ett land som är drabbat av naturkatastrofer skapar en långsiktig och hållbar strategi för att möta dessa, det skulle resultera i en reducering av kostnader och det skulle också kunna spara människoliv.

Democratic innovations focusing on increased citizen engagement is believed to be important since they have the potential to revitalize representative democracy. However, criticism has also been raised claiming that democratic innovations only have a facade of deepening democracy. This study seeks to investigate the preparatory phase of the implementation of the Citizens’ Assembly in Knivsta municipality. Focusing on the intentions and aims of the politicians and public officials behind the implementation to investigate if previously recognized problems and criticism raised by the deliberative systems approach can be identified and answered to. In order to realise this, semi-structured interviews were conducted and complemented with documents from the public administration. The criticism raised by the deliberative systems approach acts a backbone to the study, whilst also serving a function to identify the problems and understand the intentions. The study finds that the intention and aims of the implementation is for the Citizens’ Assembly to be a genuine tool to deepen democracy. In addition, one of the problems found in previous research could clearly not be identified. The extent to which the other two problems can be identified is discussionable. Further studies are recommended to increase the understanding of how the intentions behind an initiative influences its outcome.

No description available.