Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2007

Graz, Univ., Dipl.-Arb., 2009.

Vol. 1 is the author's thesis, Uppsala. / "Källor och litteratur": v. 1, p. [vii]-xix.

Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet. Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier. Enligt Stefan Wahlberg är detta mönster vad som kännetecknar ett så kallat mediedrev. Han uppmärksammar att vid politiska affärer saknas det journalister som vågar gå en egen väg, ”Kärringar mot strömmen”. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rapporteringen kring den så kallade Vapenaffären liknar ett mediedrev. Detta har gjorts genom att undersöka vilka källor, personer som får komma till tals samt vilka gestaltningar som används i rapporteringen. Författarna har även undersökt om rapporteringen följer de två första punkterna i Svenska journalistförbundets ”Spelregler för press radio och tv” som behandlar vikten av en mångsidig journalistik och noggrann hantering av källor. Studiens teoretiska ram bygger på gestaltningsteorin och teorin om Priming samt mekanismerna för vad som kännetecknar ett mediedrev. Studien har genomförts med två olika metoder. Dels en kvantitativ innehållsanalys av allt material som publicerades i de utvalda medierna veckorna efter Ekots avslöjande (7 mars – 25 mars). Samt en kvalitativ analys av 11 utvalda nyhetsartiklar och fyra radiosändningar. Undersökningen visar att rapporteringen kring vapenaffären har varit ensidigt och var ett mediedrev under de undersökta veckorna. Under den valda perioden har det varit rundgång i rapporteringen då medierna hänvisar till varandra som källor och låtit samma personer få komma till tals. Även gestaltningarna har varit de samma eller liknat varandra. Författarnas slutsats är att Spelreglerna ambitioner inte alltid går att genomföra i det hektiska medieklimatet som råder. Och att rapporteringen kring vapenaffären i de utvalda medierna är ett mediedrev.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor: • Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs. • Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används. • Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:</p><p>• Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.</p><p>• Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används.</p><p>• Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet.</p>

Universiẗat, Diss., 2005--Trier. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2004.

This is a study about adaptation, focusing on the first book in the series about Harry Potter and the movie version of the book. The study examines whether any of the characters change when the book is adapted to another type of medium. For example, are there any character traits that are revealed differently in the book versus the movie? The materials that have been used are works of reference, the first book about Harry Potter and also the film of the book. Some of the literature has already been read prior to the study but will still be needed as the study continues.By the end of the study there should be some results to be shown. The primary purpose of the study is to clarify the differences and similarities that can appear when a work is transferred, for example, from book to film.

No description available.

Gotland has a very long tradition of lime burning. Traces of lime burning on Gotland stretch back to the 12th century. An inventory of all the lime kilns in Gotland was made in 1942. Since then the market, the use and the tradition of lime burning have changed significantly. By the start of WW2 a shortage of black coal occurred. This meant that the large, traditional lime kilns could no longer be operated with the same capacity. The small, wood-burning kilns were the only furnaces that survived. With the cement's entry the demand for lime mortar got heavily reduced, which in turn meant the end for the last lime kilns. The cement quickly proved inadequate in many situations, especially in the field of monument care​​, and the demand for traditional lime mortar increased again already in the 1960s. Since then, three lime kilns were taken into use on Gotland; two smaller, traditional lime kilns and one large, industrial kiln. This thesis intends to follow up on the inventory that was made in 1942 in order to create a basis for further discussion of the historical values the lime kilns possesses and how these values can be cared for. In order to ensure the being of cultural heritage of the traditional lime industry, it requires popular demand, care and knowledge of the furnace, its use and production and its product. / Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100-talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet. Sedan dess har tre kalkugnar tagits i bruk på Gotland; två mindre, traditionella kalkugnar och en stor, industriell ugn. Uppsatsen ämnar följa upp inventeringen som gjordes 1942 för att skapa ett underlag för att vidare resonera kring de kulturhistoriska värden kalkugnarna besitter och hur dessa tas till vara. För att kunna vårda kulturarvet från den traditionella kalkindustrins dagar fordras efterfrågan på kalk, vård och kunskap om ugnarna, dess användning och produktion och dess produkt.