Marknadsföringsstrategier är ett redskap som kan användas i flera syften av flera olika aktörer, bland annat företag, föreningar och andra verksamheter. I denna studie undersöks evenemanget Stockholm Marathon och vilka marknadsföringsstrategier deras aktörer använder i syfte att attrahera besökare till deras event för att därefter kunna sammanställa vilka marknadsföringsstrategier som är lämpliga för evenemang inom maratonlopp. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur Stockholm Marathon arbetar med dessa strategier för att locka besökare men även att skapa förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som är lämpliga för evenemang inom maratonlopp. Genom en intervju med Marathongruppen, som ansvarar för eventet Stockholm Marathon, en litteraturstudie, samt en netnografisk analys, har undersökningen kunnat sammanställa en slutsats som besvarar studiens frågeställning. Datainsamlingen visar att flera marknadsföringsstrategier är lämpliga men att olika strategier passar olika bra beroende på exempelvis målgrupp. Eftersomolika målgrupper bland annat föredrar olika marknadsföringskanaler så lyckas inte alla kanaler nå ut till det specifika evenemangets målgrupp. Dessutom har det visat sig att olika målgrupper har olika preferenser gällande evenemanget, exempelvis visade sig helhetsupplevelser och destinationen som evenemanget träder plats på vara av vikt för Stockholm Marathons besökare likväl som besökare vid andra maratonlopp. Digitaliserad marknadsföring i form av exempelvis egenskapat innehåll i sociala medier visade sig även vara en strategi som når ut till flera målgrupper beroende på kanalval. Den digitala marknadsföringen har även uppenbarat sig som en källa till engagemang, involvering och djupare relationer mellan besökare och aktörer vilket visade sig påverka beteenden i form av ökat intresse att besöka evenemanget. / Marketing strategies is a tool that can be used for several purposes by several different actors, including companies, associations and other businesses. In this study, the event Stockholm Marathon is examined as well as which marketing strategies their actors use to attract visitors to their event in order to then compile which marketing strategies are suitable for marathon events. The aim of this study is to increase the understanding of how Stockholm Marathon works with these strategies to attract visitors but also to create an understanding of which marketing strategies that are suitable for events within marathons. Through an interview with Marathongruppen, who are responsible for the event Stockholm Marathon, a literature study, and a netnographic analysis, the study has been able to compile a conclusion that answers the study's question. The collection of data shows that several marketing strategies are suitable, but that different strategies will fit differently depending on, for example, the target group. Because different target groups, among other things, prefer different marketing channels, not all channels succeed in reaching the specific event's target group. In addition to this, it has been shown that different target groups have different preferences regarding the event, for example the overall experience and the destination where the event takes place proved to be important for the visitors of Stockholm Marathon as well as visitors at other marathons. Digitized marketing in the form of, for example, self-created content in social media also proved to be a strategy that manages to reach several target groups depending on the choice of channel. Digital marketing has also revealed itself to be a source of commitment, involvement and deeper relationships between visitors and actors, which proved to influence behavior in the form of increased interest in visiting the event.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:</p><p>1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?</p><p>2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?</p><p>3. Hur har medeltiden förändrats för de löpare som deltog i och slutförde Stockholm Marathon mellan åren 1979-2008?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Dels deltog vi i framtagande av ny data i egenskaper av testledare i ett projekt för att undersöka GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga under hösten 2008 (n=28). Dessa data jämfördes sedan med tidigare framtagna data från ett liknande test på GIH-studenter från 1977 (n=44). Resterande del av undersökningen var bearbetning av befintlig data. Totalt studerades 183 216 löpare i Stockholm Marathon samt i snitt 45 000 mönstrande för varje studerat år.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>De resultat som framkom av studien var att en negativ utveckling gick att utläsa på GIH-studenternas maximala syreupptagningsförmåga, från 4,50 l O2/min hos männen till 4,24 l O2/min, medan utvecklingen hos kvinnorna var minimal, 2,88 l O2/min till 2,86 l O2/min. Utvecklingen blev större när korrelation mellan vikt och syreupptagningsförmåga gjorts, 61,6ml O2/min*min-1 till 55,6ml O2/min*min-1 för männen medan en förändring från 47,8ml O2/min*min-1 till 44,9ml O2/min*min-1 hos kvinnorna kunde konstateras. Hos mönstrande män var utvecklingen tvådelad; under åren 1969-83 ökade arbetskapaciteten per kilo kroppsvikt något, 3,53W/kg till 3,69W/kg, medan det skedde en minskning mellan 1986 och 1993; 4,34W/kg till 4,17W/kg. För löpare i Stockholm Marathon ökade sluttiden stadigt mellan 1979 och 2008 från att ha legat i medel på 215 min för herrar 1979 till 243 min 2008. Motsvarande tider för damer låg 1979 på 233 min för att stiga till 257 min 2008.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Utvecklingen för konditionen hos GIH-studenter ligger väl i linje med befintlig forskning som visar på en försämring hos den manliga delen hos befolkningen mot en svagt negativ eller oförändrad kondition hos kvinnorna. Denna trend går dock inte att utläsa på bearbetad mönstringsdata, vars förändring var för liten för att statistiskt kunna säkerställas. En tydlig försämring uppmättes av sluttiden i Stockholm Marathon vilket tros bero på en försämring i konditionen hos löparna. De framtagna resultaten bekräftas i stort av tidigare forskning som visar på en försämring av konditionen men samtidigt visar statistik på att träningsfrekvensen inte sjunkit. Därför drar vi slutsatsen att en annan typ av träning är mer vanligt förekommande idag, såsom koordinations- och styrketräning. Detta är dock inte säkerställt utan en slutsats baserad på forskningsläget.</p><p> </p>

Syfte och frågeställningar   Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var: 1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008? 2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93? 3. Hur har medeltiden förändrats för de löpare som deltog i och slutförde Stockholm Marathon mellan åren 1979-2008? Metod Dels deltog vi i framtagande av ny data i egenskaper av testledare i ett projekt för att undersöka GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga under hösten 2008 (n=28). Dessa data jämfördes sedan med tidigare framtagna data från ett liknande test på GIH-studenter från 1977 (n=44). Resterande del av undersökningen var bearbetning av befintlig data. Totalt studerades 183 216 löpare i Stockholm Marathon samt i snitt 45 000 mönstrande för varje studerat år. Resultat De resultat som framkom av studien var att en negativ utveckling gick att utläsa på GIH-studenternas maximala syreupptagningsförmåga, från 4,50 l O2/min hos männen till 4,24 l O2/min, medan utvecklingen hos kvinnorna var minimal, 2,88 l O2/min till 2,86 l O2/min. Utvecklingen blev större när korrelation mellan vikt och syreupptagningsförmåga gjorts, 61,6ml O2/min*min-1 till 55,6ml O2/min*min-1 för männen medan en förändring från 47,8ml O2/min*min-1 till 44,9ml O2/min*min-1 hos kvinnorna kunde konstateras. Hos mönstrande män var utvecklingen tvådelad; under åren 1969-83 ökade arbetskapaciteten per kilo kroppsvikt något, 3,53W/kg till 3,69W/kg, medan det skedde en minskning mellan 1986 och 1993; 4,34W/kg till 4,17W/kg. För löpare i Stockholm Marathon ökade sluttiden stadigt mellan 1979 och 2008 från att ha legat i medel på 215 min för herrar 1979 till 243 min 2008. Motsvarande tider för damer låg 1979 på 233 min för att stiga till 257 min 2008. Slutsats Utvecklingen för konditionen hos GIH-studenter ligger väl i linje med befintlig forskning som visar på en försämring hos den manliga delen hos befolkningen mot en svagt negativ eller oförändrad kondition hos kvinnorna. Denna trend går dock inte att utläsa på bearbetad mönstringsdata, vars förändring var för liten för att statistiskt kunna säkerställas. En tydlig försämring uppmättes av sluttiden i Stockholm Marathon vilket tros bero på en försämring i konditionen hos löparna. De framtagna resultaten bekräftas i stort av tidigare forskning som visar på en försämring av konditionen men samtidigt visar statistik på att träningsfrekvensen inte sjunkit. Därför drar vi slutsatsen att en annan typ av träning är mer vanligt förekommande idag, såsom koordinations- och styrketräning. Detta är dock inte säkerställt utan en slutsats baserad på forskningsläget.