<p>Godkännandedatum 2016-06-29</p>

No description available.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks det moderna bruket av former som lärarinna, taleskvinna och kvinnlig polis, liksom den hållning som den offentliga svenska språkvården har, och har haft, i frågan om de feminina yrkesbeteckningarnas existens. Syftet är att ge en empiriskt grundad bild av bruket men också att beskriva den generella tendensen att välja bort de feminina yrkesbeteckningarna som en språkplaneringsprocess och, med avstamp i feministisk lingvistik, problematisera utvecklingen av ett (två)könat system för personbeteckningar. I uppsatsen presenteras två delundersökningar: en korpusbaserad språkbruksanalys, som grundar sig på tidningsmaterial, och en språkvårdsanalys, där jag utgått från språkvårdens normerande yttranden i frågan. Analysen visar att avledningssuffixet -(er)ska, mycket på grund av beteckningen (sjuk)sköterska, är den mest frekventa uttrycksformen i yrkesrelaterade nominalfraser. Därefter kommer adjektivet kvinnlig, -kvinna som efterled samt suffixet -(ar)inna. Vad gäller språkvården framgår av analysen att man, åtminstone sedan 60-talet, verkat för att traditionellt maskulina beteckningar ska få neutral status, medan de feminina beteckningarna gång på gång likställs med könsbundenhet. Ensidigheten i språkvårdens rekommendationer, och det faktum att språkvården länge försöker vidmakthålla beteckningar bildade med -man, kan självklart problematiseras ur ett feministiskt emancipatoriskt perspektiv.

No description available.

No description available.

The aim of this paper is to determine what kind of modifications of the French management style a french expatriated manager has to implement within his company when arriving in Sweden. The purpose is to analyze which role the culture plays in the interactions between the French manager and his Swedish employees. The paper is based on theories of intercultural management established by professor Hofstede but also on more recent studies on the particularities of Swedish management such as the constant seek to attain consensus and to manage by objectives. Other theories conserning french managment style and the intercultural manager have also been used. A deep qualitative study has been effected via interviews with French professionals working in Sweden. It has made it possible to understand which kind of changes in management style that had to be carried through by these expatriated managers in order to better manage in Sweden. The conclusion that has been drawn is that they had to adapt their French management style and in certain ways put in place a more Swedish leadership to better lead the French company in Sweden: the managment became a mix of a French and a Swedish style.

No description available.

No description available.