Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg. / Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

This thesis examines if private capital can progress social sustainability through financial instrumentsby unveiling how philanthropy can serve to mobilise private capital investments, alongside social impactbonds, using various finance framework approaches. Presently, the dialogues within sustainable financehave focused primarily on the environmental rather than the social aspects despite social sustainabilitybeing identified as a key component to achieve sustainable development. Therefore, an investigation onwhat can be done to mobilise more capital into social sustainability investments was performed. By conducting a literature pre-study and a survey, this study was able to identify that investors wouldlike for there to be a philanthropic mechanism in place within financial frameworks. However, they donot see themselves as playing a part in contributing philanthropically themselves, rather, it seems asthough investors would prefer for philanthropy to be a separate role. Despite this, when presented withframeworks according to their preferences, investors were hesitant to invest, indicating that it is thebarriers that investors face to make social sustainability investments that must be alleviated in order tomake a fair assessment of the potential for philanthropy alongside social impact bonds to mobilise moreprivate capital into social sustainability investments. / Denna avhandling undersöker ifall privat kapital kan främja social hållbarhet via finansiella instrument.Detta görs genom att utreda hur filantropi genom olika finansieringsramverk kan fungera som ettverktyg för att mobilisera privata kapitalinvesteringar tillsammans med resultatbaseradefinansieringsavtal. För närvarande har fokuset inom hållbar finans främst varit på de miljömässigasnarare än de sociala aspekterna. Detta trots att social hållbarhet har identifierats som ennyckelkomponent för att uppnå hållbar utveckling. Med detta som bakgrund, gjordes en undersökningav vad som kan göras för att frigöra mer kapital till investeringar i social hållbarhet. Genom en litteraturförstudie och enkätundersökning kunde denna avhandling identifiera följande:Investerare vill att det ska finnas en filantropisk mekanism i finansiella ramverk. Däremot serinvesterarna sig inte att de har en roll i att själva bidra filantropiskt, utan de föredrar att filantropi är enseparat roll. Trots detta var investerarna tveksamma till att investera när de presenterades med ramverkenligt deras preferenser, vilket tyder på att det finns andra hinder. Identifierade hinder är: Otydlighetergällande hållbarhetsaspekter i investeringarna, brist på investeringsmöjligheter och svårighetergällande mätning av social påverkan. Dessa hinder måste minskas för att kunna göra en rättvisbedömning av filantropins potential tillsammans med resultatbaserade finansieringsavtal för attmobilisera mer privat kapital till investeringar i social hållbarhet.