Sex och samlevnad är som kunskapsområde i undervisningen i gymnasieskolan inte helt definierat, och det finns olika föreställningar om hur området bör tillämpas i ämnet svenska på rätt sätt. Syftet med denna studie är att granska vilken bild som ämnesplanerna för svenska i gymnasieskolan målar upp av kunskapsområdet sex och samlevnad. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för svensklärare att arbeta med kunskapsområdet i denna text, men också i annan relevant text för en svenskämnesdiskurs, nämligen Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Studien belyser likheter och skillnader mellan ämnesplanerna i svenska och Skolverkets stödmaterial, och diskuterar vilka olika styrande krafter som ligger bakom olika uppfattningar om kunskapsområdet sex och samlevnad inom diskursen. Utöver det här presenterar studien resultaten av en enkätundersökning som gjorts bland verksamma svensklärare på gymnasiet, om deras föreställningar om och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen i svenskämnet. Resultatet visar att det existerar en kamp om makten att få definiera kunskapsområdet sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet och hur det bör tillämpas, främst mellan svensklärare och Skolverket. Även andra deltagare i diskursen bidrar dock också till konstruerandet av kunskapsområdet, och hur sex- och samlevnadsundervisningen bör går till i ämnet svenska på gymnasiet är långt ifrån bestämt.