Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en mikrohistorisk undersökning om identitetskonstruktion och anpassning under en utvandrares första år i Minnesota i början av 1900-talet. Som källmaterial har jag använt mig av en brevsamling, med brev skickade av en utvandrare vid namn Alfred Rosén. Som avgränsning valdes de tio första breven till Föräldrar och syskon ut, dessa sträckte sig över ett års tid. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har dels undersökt vad breven kan säga om Alfreds bakgrund och varför han valde att utvandra, men framförallt vad de kan säga om hans identitet och hans anpassningsprocess under det första året. Som teoretiskt utgångspunkt har jag använt Sandra Dolby Stahls teori om kulturellt deltagande, i vilken hon föreslår åtta breda kategorier inom vilka identiteten kan uttryckas: familj, etnicitet, religion, plats/region, ålder, kön, yrke och andra sociala nätverk för att analysera vilka sociala grupperingar eller kategorier Alfred interagerar och associerar sig med.  I resultatet framkommer det att Alfred i första hand interagerar med svenskar och i synnerhet värmlänningar, vilket var ett typiskt mönster bland svenska utvandrare. Samtidigt visar han en vilja att ta seden dit han kommer och att inte begränsa sig till en svensk eller värmländsk identitet. Diskussionen om svenskhet och dess bevarande var annars livskraftig vid den här tiden och många etniska föreningar bildades. Alfred fann istället sin tillhörighet i missionskyrkan, ett religiöst engagemang han tog med sig från Sverige och som exemplifierar hur väckelserörelsen speglades i det svensk-amerikanska samhället. Sin kristna tro och frälsningsuppdraget fyllde både en social och spirituell funktion under Alfreds första år, men det utgjorde också en länk till sin familj som delade Alfreds religiösa engagemang. Familjen är trots sin frånvaro en viktig del av Alfreds identitet, vilket den mycket omfattande brevsamlingen kan vittna om. Sist men inte minst är det tydligt att trots diverse grovjobb under det första året så är han bonde i skälen, och siktet är inställt på att kunna köpa sin egen mark.  I diskussionen reflekterar jag dels över Alfreds val att utvandra och dels över hur Alfreds interaktioner med Stahls sociala kategorier påverkade anpassningsprocessen under det första året. Alfred lyckades i alla uppenbara avseenden att anpassa sig och uttrycker också i breven hur han trivs mycket bra. Jag menar att detta går att spåra till hans identitära anpråk och följande faktorer menar jag bidrog: Att Alfred inte vill begränsa sig till vare sig sin svenska eller regionala identitet utan förhåller sig öppen till majoritetssamhället och dess traditioner, att Alfreds tro och religiösa engagemang tycks ha varit mycket betydelsefull för anpassningen av flera skäl, dels som ett sätt att knyta kontakter men också som något tryggt och bekant i en främmande värld.

In the 1880s, capitalism as a social and economic system integrated new geographic areas of the American continent. The construction of the Duluth & Iron Range Railroad (D&IR), financed by a group of Philadelphia investors led by Charlemagne Tower and later owned by the US Steel was part of this emerging political economy based on the exploitation of human and material resources. Migrant labor was in demand as it came cheap and, generally, floated between various construction-sites on the “frontier” of capitalism. The Swedish immigrants were one part of this group of “floaters” during the late 1800s and made up a significant part of the force that constructed and worked on the D&IR between the 1880s and the 1920s. This book deals with power relations between groups based on class and ethnic differences by analyzing the relationship between the Anglo-American bourgeois establishment and the Swedish and other immigrant workers and their children on the D&IR and in the railroad town of Two Harbors, Minnesota. The Anglo-American bourgeois hegemony in Minnesota, to a large extent, dictated the conditions under which Swedish immigrants and others toiled and were allowed access to American society. I have therefore analyzed the structural subordination and gradual integration of workers and, in particular, immigrant workers, in an emerging class society. The book also deals with the political and the cultural opposition to Anglo-American bourgeois hegemony that emerged in Two Harbors and that constructed a radical public sphere during the 1910s. In this process, new group identities based on class and ethnicity emerged in the working class neighborhoods in the wake of the capitalist expansion and exploitation, and as a result of worker agency. Building on traditions of political insurgency an alliance of immigrant workers, particularly Swedes, Anglo skilled workers and parts of the local petty bourgeoisie rose to a position of political and cultural power in the local community. This coalition was held together by the language of class that became the basis of a local multi-ethnic working class identity laying claim to its own version of Americanism. The period of preparedness leading up to the Great War, the war itself, and its aftermath, produced a reaction from the Anglo American bourgeoisie which resulted in a profound change in the public sphere as a coalition between “meliorist middle class reformers”, represented primarily by the YMCA and local church leaders and the D&IR and its program of welfare capitalism launched a broad program to counter socialism locally, and to forge new social bonds that would cut across class lines and ethnic boundaries. By this process, the ethnic working class in Two Harbors was offered entry into American society by acquiring citizenship and by their inclusion in a broader civic community undifferentiated by class. But this could only be realized by the workers’ adoption of an Anglo-American national identity based on identification with corporate interests, a new local solidarity that cut across class lines and a white racial identity that diminished the significance of ethnic boundaries. By these means the Swedish immigrants, or at least a portion of them, became Americans on terms established by the D&IR and its class allies.