<p>Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006).</p><p>Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.</p><p>En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.</p>

Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006). Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete. En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.