<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Problemformulering: Vilka upplevda effekter har belöningssystem på agent- och principalproblem i en ledningsgrupp i svenska medelstora familjeföretag och hur är de uppbyggda?</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka hur uppbyggandet av belöningssystem till ledningsgruppen egentligen ser ut i svenska medelstora familjeföretag och vilka upplevda effekter det har på agent- och principalproblemen.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi ger en överblick på hur vi har diskuterat oss fram till valen av metoderna samt det värde de tillför uppsatsen.</p><p>Teoretisk referensram: I kapitlet presenterar vi tillämpning av teorier, begrepp och modeller som används i studien. Vi ger en förklaring på begreppen som rör studier om familjeföretag, agent- och principalteorin, belöningssystem och deras samverkan med varandra. Dessa mynnar senare ut i en övergripande modell som förklarar vår problemformulering. Den teoretiska referensramen ligger senare till grund för analysen av det empiriska materialet.</p><p>Empirisk metod: I kapitlet förklarar vi hur undersökningen och insamlandet av material har gått till på ett metodiskt empiriskt sätt. I kapitlet presenteras de delaktiga företagen, tillvägagångssätt och urvalsramen. Datamaterialet består av en primär karaktär som skapats via intervjuerna.</p><p>Empirisk referensram: Här presenteras insamlad fakta utifrån våra djupintervjuer med respondenterna.</p><p>Slutsats: Studien visar att belöningssystemets uppbyggnad och upplevda effekter i en ledningsgrupp är starkt beroende på graden av upplevda agent- och principalproblem. De altruistiska motiven i familjeföretag är för utbredda för att helt och hållet elimineras.</p><p><em> </em></p>

Sammanfattning Problemformulering: Vilka upplevda effekter har belöningssystem på agent- och principalproblem i en ledningsgrupp i svenska medelstora familjeföretag och hur är de uppbyggda? Syfte: Syftet är att undersöka hur uppbyggandet av belöningssystem till ledningsgruppen egentligen ser ut i svenska medelstora familjeföretag och vilka upplevda effekter det har på agent- och principalproblemen. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi ger en överblick på hur vi har diskuterat oss fram till valen av metoderna samt det värde de tillför uppsatsen. Teoretisk referensram: I kapitlet presenterar vi tillämpning av teorier, begrepp och modeller som används i studien. Vi ger en förklaring på begreppen som rör studier om familjeföretag, agent- och principalteorin, belöningssystem och deras samverkan med varandra. Dessa mynnar senare ut i en övergripande modell som förklarar vår problemformulering. Den teoretiska referensramen ligger senare till grund för analysen av det empiriska materialet. Empirisk metod: I kapitlet förklarar vi hur undersökningen och insamlandet av material har gått till på ett metodiskt empiriskt sätt. I kapitlet presenteras de delaktiga företagen, tillvägagångssätt och urvalsramen. Datamaterialet består av en primär karaktär som skapats via intervjuerna. Empirisk referensram: Här presenteras insamlad fakta utifrån våra djupintervjuer med respondenterna. Slutsats: Studien visar att belöningssystemets uppbyggnad och upplevda effekter i en ledningsgrupp är starkt beroende på graden av upplevda agent- och principalproblem. De altruistiska motiven i familjeföretag är för utbredda för att helt och hållet elimineras.