Abstract Problem: Food consumption represents the largest contributor to climate change in Sweden, with activities that contribute to excess waste and greenhouse gas emissions. Although studies indicate positive attitudes towards green purchasing behavior among young Swedish consumers, inconsistency between green purchasing intent and actual behavior have been noticed.   Purpose: The purpose of this qualitative research paper was to understand and identify underlying enablers and inhibitor to green purchasing behavior amongst young Swedish adults. Furthermore, the authors sought to understand the inconsistency between purchasing intent and actual purchasing behavior, of young Swedish consumers.   Method: To answer the research question a qualitative research was conducted with a deductive approach. Focus groups with semi-open interview questions were used to collect empirical data. The target group for this research were young Swedish adults between the ages of 20-26.   Conclusion: This research identified knowledge as the main inhibitor and enhancer of green purchasing behavior, as well as other factors that can be traced back to the amount and accessibility of knowledge. It was also concluded that companies have failed in delivering their green marketing strategies, as young consumers display confusion and mistrust towards green products.

In order to reach the Swedish environmental quality objectives, the Environmental ProtectionAgency has expressed a desire that consumption must be highlighted. The difficulty of assessingthe environmental impact of consumption lays in various calculation approaches, but one way toillustrate consumption is life cycle assessment (LCA). IVL, Swedish Environmental ResearchInstitute (IVL) has an ongoing project together with Chalmers about Urban Metabolism, wheredifferent branches of consumption are highlighted. In the current situation, the textile industryaccounts for approximately 2-10% of Europe's environmental impacts and until now, no complete LCA model over the Swedish textile consumption has been developed. The main goal of this thesis was to develop a LCA model for the Swedish textile consumption and to study the environmental impact that the consumption entails. Using data from StatisticsSweden, net consumption between 2000 and 2013 was analysed. The results showed thatclothing and household textiles account for the largest proportion of consumed textiles (68%) and cotton, wool, viscose, polyester and nylon are the most common fibres. With the GaBi software a general life cycle model for the years 2000, 2007 and 2013 wasdeveloped. The model included 25 different clothing and household articles. For each article, themodel covers raw material extraction, product manufacturing, use phase and waste management.The environmental impact categories; Acidification Potential (AP), Eutrophication Potential(EP), Global Warming Potential (GWP), Human Toxicity Potential (HTP), TerrestrialEcotoxicity Potential (TETP) as well as energy and water use were analysed. The model showedthat the production phase (including raw material production) has a great influence on theenvironmental impacts, but the use phase was equally important in certain impact categories.The major processes affecting the life cycle were energy use in manufacturing of the fabric,production of natural fibres, detergent as well as energy consumption in tumble dryers. Withconscious decisions the consumer has great opportunities to influence the overall environmentalimpacts. In addition, increased recycling and reuse can potentially decrease the environmentalimpacts from the production stage. The model is considered good enough for the results to be reliable and useful in order to predictthe environmental impacts of the Swedish textile consumption. The results are also validatedwith results from other studies which increases credibility. / Det står idag klart att endast två av Sveriges 16 miljömål kommer att nås till 2020. För attSverige ska uppnå sina miljömål har Naturvårdsverket uttryckt en önskan om att konsumtionmåste belysas. Svårigheten med konsumtionens miljöpåverkan är att den inte kan mätas direktmen ett sätt att angripa problemet är att studera konsumtion genom livscykelanalys.IVL, Svenska Miljöinstitutet (IVL), har tillsammans med Chalmers ett pågående projekt omUrban Metabolism där olika typer av konsumtion nu belyses. Textilier är en typ av konsumtionoch i Europa står den marknaden för 2-10 % av den totala miljöpåverkan. Då textilkonsumtionenär relativt stor i Europa är det därför intressant att studera hur den svenska textilkonsumtionenser ut. Denna studie ämnade att skapa en modell för svensk textilkonsumtion och studera dessmiljöeffekter. Med data från Statistiska centralbyrån kunde nettokonsumtionen mellan 2000-2013 beskrivas. Statistiken visade att kläder och hushållstextilier står för den största delenkonsumerade textilier (68 %) och att bomull, ull, viskos, polyester och nylon är de fibrer somanvänds mest. Med programvaran GaBi gjordes en generell livscykelanalysmodell för åren 2000, 2007 och2013. 25 olika kläder och hushållsartiklar ingick och processerna råvaruframställning,tillverkning av produkt, användning och avfallshantering studerades.Miljöpåverkanskategorierna försurning, övergödning, global uppvärmning, humantoxicitet,ekotoxicitet samt energi-och vattenanvändning analyserades och resultatet visade attproduktionsfasen (inklusive råvaruframställning) har stor påverkan på resultatet. I vissakategorier var även användningsfasen en betydande faktor. De processer som påverkadelivscykelanalysen mest var energianvändningen i tygtillverkningen och naturfibrerna samttvättmedlet och energianvändningen hos torktumlaren i användningsfasen. Med medvetna valhar konsumenten stor möjlighet att påverka de övergripande miljöeffekterna och med en ökadåtervinning och återanvändning kan miljöeffekterna i produktionsfasen minska. Modellen som togs fram är inte fulländad och vissa processer kan förbättras för att utvecklamodellen vidare. Däremot antas modellen vara tillräckligt bra för att resultatet ska vara trovärdigtoch användbart i syfte att studera den svenska textilkonsumtionens miljöeffekter. Resultaten kandessutom styrkas med resultat från andra studier vilket ökar trovärdigheten.