<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass. Samtliga lärare har påpekat att det finns brister inom ämnet sv2. Ämnet har låg status, det saknas en lokal kursplan och det brister även i lärarsamarbete. Vidare ges inte information om ämnet sv2 till berörda elever och föräldrar. Trots alla brister påpekar dock lärarna vikten av undervisning i sv2. Studien visar att eleverna är positivt inställda till ämnet sv2 eftersom de lär sig behärska det svenska språket. Eleverna i undersökningen upplever inte ämnet som segregerande. I undersökningen framgår det inte att eleverna skulle ha sämre framtidsutsikter för att de har läst sv2. Eleverna menar att sv2 har förbättrat deras språkliga förmåga och därmed även deras chanser att lyckas ute i arbetslivet.</p><p>Nyckelord: sv2-elever, sv2-lärare, sv2, attityder</p>

No description available.

Diss.--Lund. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Transparency of The phonological system of Swedish inserted in pocket. Bibliography: p. 173-180.

Diss.--Lund. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Transparency of The phonological system of Swedish inserted in pocket. Bibliography: p. 173-180.

Thesis--Uppsala. / Added t.p., with thesis statement, inserted. Summary in German. Includes bibliographical references (p. ix-xiii).

<p>Syftet med vår rapport har varit att få ta del av rektorernas tankar kring ämnet svenska som andraspråk. I Lpo94 kan vi ta del av hur skolan ska vara likvärdig var i landet den än anordnas men vår uppfattning var att ramarna för svenska som andraspråk kunde skilja sig åt. Studien bygger på en kvalitativ metod och vårt undersökningsinstrument var en kvalitativ intervju. Fem rektorer som är verksamma inom samma kommun i södra Sverige har deltagit i vår undersökning. Vårt resultat visar att det råder viss okunskap kring ämnet svenska som andraspråk och även respondenterna menar att det borde lyftas fram mer på skolorna. Faktorer som skolans tradition och antal elever med utländsk bakgrund har visat sig ha stor påverkan på hur undervisningen organiseras och bedrivs i svenska som andraspråk. Vi fann att eleverna faktiskt möter olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på.</p>

No / The Swedish-language media landscape in Finland is exceptionally rich. It forms one of the institutions that underpin the cultural position of the Swedish-speaking Finns and the use of Swedish in Finland. This example has yet, however, been given only little attention in sociolinguistic research. Based on secondary data of mass-media audience research, this article analyzes the situation of Swedish media in Finland with regard to production and reception in relation to ethnolinguistic vitality and offers conceptual tools for linking the analysis of media consumption to sociolinguistic concepts. The nine daily newspapers, two radio stations, and Swedish-language television channel put at the service of this relatively small population provides an ideal test case for how extensive media supply interacts with linguistic vitality. The role of minority media has been rapidly and significantly changing over the past decades due to the fragmentation of media spaces and diversification of media reception. With the complexity of hybrid identities, factors such as age, gender, class, and regional and language identities are taking on increasing importance. In this new media environment, the viability and relevance of Swedish-language media will be determined by the degree to which the presence of Swedish language is a criterial attribute of the identity of the Swedish-speaking Finns.

<p>Abstract</p><p>This thesis explores how secondary schoolteachers in Swedish, prioritise from the Swedish language history materials. The study includes interviews with two Swedish teachers and inquiries with students in two classes at the social science programme (third year). The student literature that is used has been analysed and the teaching is compared with the Swedish central teaching plan. The results show that the students are weak in placing language at different historical time periods and make conclusions of this. The results from both the inquiries and teaching contents disclose a general weakness as it comes to Swedish language history. The interviews points at the standardizing attitude towards the subject, from the teachers influence the size and the depth of teaching the students get in Swedish language history.</p>

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1990. / T.p. with thesis statement inserted. Abstract in English; summary in German. Includes bibliographical references (p. [134]-140).

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1994. / Extra t.p. with thesis statement and English abstract inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. [166]-172).