Akademisk avhandling--Uppsala. / Extra t.p. with thesis note included in pagination. "Använd och citerad litteratur": p. [4]-7.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1990. / T.p. with thesis statement inserted. Abstract in English; summary in German. Includes bibliographical references (p. [134]-140).

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1994. / Extra t.p. with thesis statement and English abstract inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. [166]-172).

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet. / "Errata" sheet inserted. Summaries in English and Polish. Includes bibliographical references (p. 188-192).

<p>I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.</p><p>Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda. Dessa har redovisats uppdelade på de olika typer som har identifierats och samt på samtalssituation och samtalspartner.</p><p>Nästan samtliga belägg utgörs av finala dislokationer. De initiala dislokationerna är endast tre, varav ett exempel är tveksamt.</p><p>De olika typerna av finala dislokationer verkar fylla olika funktioner och behov i kommunikationen och vissa typer finns det anledning att anta uppkommer p g a barnets aktuella syntaktiska utvecklingsnivå.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder. Det var viktigt att samtala mycket med barnen och att fånga upp deras intresse i vardagliga situationer som under den fria leken, vid matsituationer och vid vilan för att stimulera deras läsutveckling.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ”Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!” från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.</p><p>Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna.</p>

<p>Denna uppsats behandlar cybersvenskan och hur den kan påverka ungdomars texter i skolan. Begreppet cybersvenska innefattar det språk som används vid kommunikation i SMS-meddelande eller på chatten. Typiskt för denna skriftform är att det går snabbt, är reducerat, innehåller förkortningar och att stavning spelar mindre roll. Syftet med undersökningen var att ta reda om cybersvenskan syns i elevers skoltexter och hur lärarna bemöter detta. Respondenter i undersökningen är elever i år 8 och en liten grupp lärare som undervisar i svenska på högstadiet. Metoden för undersökningen var enkäter och redovisning av tio elevtexter. Resultatet visar att ungdomarna i denna undersökning är flitiga användare av både chatt och SMS. I textexemplen syns tydliga spår av cybersvenska. Lärarna i undersökningen ger både positiva och negativa kommentarer om sin syn på cybersvenska, liksom i bemötandet av denna i elevernas texter.</p>