Vårt syfte med denna studie är att undersöka de kontroverser som uppstått vid vindkraftsetableringar på Västkusten. Detta syfte innefattar frågeställningar om vilka argument och aktörer som är inblandade och vad som formar en aktörs åsikter. Anledningen till att vi valde detta område var på grund av ett förslag vi fick från en konsult inom området. När vi studerat ämnet närmare insåg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och även runt de som endast är i planeringsstadiet. Dessutom insåg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom området. Studien är baserad på material som har insamlats i form av samrådsredogörelser, artiklar, insändare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrån en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen. Det som resultat och analys visar är att aktörer som representerar motståndarna främst är privatpersoner. Förespråkarna är vanligtvis kommuner, företag och andra parter som vill etablera vindkraft. Argumenten som läggs fram av motståndarna är mer lokalt förankrade medan förespråkarna talar om allmännytta och globala intressen. Motståndarna vill generellt sett inte se någon förändring i närmiljön då de anser denna som värdefull natur. Samma natur som förespråkarna istället anser kunna vara vacker även efter en vindkraftsetablering. Våra slutsatser är att kontroversen är uppdelad i två framträdande parter, för och emot. De som är neutrala i frågan har inte kunnat urskiljas i materialet. Förespråkarna och motståndarna tenderar att peka på en ovilja att förstå varandra och en ständig debatt kretsar kring vilka kunskaper och argument som anses vara legitima. Böhler (1998) talar om en orörd natur som en symbol för framtidstro. Inom denna finner vi en paradox då motståndarna argumenterar för en orörd natur, samtidigt som de vill bruka och vistas inom denna. / Our purpose with this study is to investigate the controversy that are generated when construction of wind power are planned on the Swedish west coast. This purpose includes questions about the arguments and the actors involved, and what shapes an actor’s opinions.   The reason why we chose this area were because of a proposal we received from a consultant in the field. When we later on, studied the subject, we realized that there are several cases of conflicts surrounding various establishments of wind power that have taken place. We also found conflicts about those that are in the planning stage. In addition, we realized that there was not much current research in the area.   The study is based upon materials that have been collected in the form of articles, consolation reports, opinion pieces and four interviews. Interpretation of the material has been based on a discourse analysis which results in three different discourses in the controversy; The environmental discourse, the lay discourse and the economic discourse. The results and analysis show that the actors representing the opponents are mainly private individuals. Proponents are usually municipalities, companies and other actors wishing to establish wind power. The arguments presented by the opponents are more locally based, while proponents talk about public benefit and global interests. Opponents would generally not want to see any change in the living area because they see this as a valuable piece of nature. The same nature that the proponents instead consider to be beautiful even after wind plants has been built.   Our conclusions are that the controversy is divided into two major parties, for and against. We have not been able to identify those who are neutral about the subject. Proponents and opponents tend to point to an unwillingness to understand one another and an ongoing debate revolves around what kind of knowledge and arguments are considered to be legitimate. Böhler (1998) speaks if an untouched nature as a symbol of hope for the future. Within this, we find a paradox when the opponents are arguing for unspoiled nature, while they want to use it for recreation and to stay within it.

Artificial reefs are being built in most parts of the world for a wide variety of purposes. Divingtourism is a common motivator for the construction of many reefs, particularly in the tropics,although the most widely used purpose is to improve or reconstruct hard bottom habitats andincrease the yield from fisheries. There are two main reasons for why aquatic life is attracted toartificial reefs. They provide excellent protection by often being hollow or filled with crevicesand cavities and increasing opportunities for improved foraging through accumulating biomassand extending the foraging range of an organism by acting like stepping stones. Sweden is acoastal country with few artificial reefs. In this study, two reefs were constructed in the sea offthe coast of Halmstad, Sweden to test small scale artificial reef production, marine organismcolonisation of the reefs during the first year, and to increase the local marine life diversity.Many marine organisms that would not normally occur in the sites where the reefs wereconstructed were observed, such as Symphodus melops and Anguilla anguilla. The reefs alsoprovided a new “clean slate” substrate for the settling of sessile organisms such as Urticina felinaor partially sessile organisms (i.e. during a certain stage of their life-cycle) such as some speciesof Cnidaria polyps. The tested method to construct these reefs was relatively cost effective for itspurpose. However a few minor but vital improvements, such as better binding materials, areneeded. Local marine life in the area has become more diverse during the experiment and thatalone is enough reason to motivate construction of similar reefs along the Swedish coast. / Artificiella rev anläggs runt om i världen med en mängd olika syften. Det är vanligt att dykturism används som anledning för att bygga artificiella rev, speciellt i tropikerna. Restaurering av hårdbottenrev och mål att öka kommersiella fiskebestånd är dock de största motiveringarna. Det finns två huvudsakliga orsaker till varför akvatiskt liv attraheras av konstgjorda rev. De erbjuder utmärkt skydd i form av håligheter och sprickor, samt att de ökar möjligheterna för födosök genom att ackumulera biomassa och fungera som ”stepping stones”, det vill säga utöka födosökningsområdet. Sverige är ett kustland med få artificiella rev. Två rev anlades i Laholmsbukten, Kattegatt, just utanför Tjuvahålan i Halmstad med syftet att undersöka effektiviteten och nyttan av småskaliga rev, att studera marina organismers kolonisering av reven och att öka den lokala biodiversiteten. Många marina organismer som inte borde förkommit i området där reven anlagts tidigare observerades. Ett par exempel är Symphodus melops) och (Anguilla anguilla). Reven fungerade även som rena underlag för sessila organismer att fästa på. Djur som till exempel havsros (Urticina felina) och Cnidariapolyper noterades. Metoden för att konstruera reven visade sig vara kostnadseffektiv i förhållande till syftet, men några viktiga steg, bland annat fästmaterialet, behöver förbättras. Den lokala artmångfalden ökade efter anläggningen av reven och borde vara nog motivering för att fortsätta bygga liknande rev längs den svenska kusten.

In order to prevent algae, barnacles and sea poppies from growing on boat bottoms, the hull is painted with antifouling paint each year. Most antifouling paint contains environmentally hazardous, chemically active substances, such as copper. The environmentally hazardous substances then leak into the environment and accumulate in the harbor's bottom sediment. During resuspension through boat traffic and wave action, these substances spread further into the ocean where they may affect other organisms such as fish and algae negatively. In order to detect copper leakage from the boat industry and to increase knowledge about the fate of copper in the sediments on the Swedish west coast our study examined ten ports and marinas along the Swedish west coast and analyzed its copper content in the bottom sediment. In addition, ten bathing areas were investigated as control group. Sediment samples were taken and analyzed in the laboratory for copper content per dry weight of bottom sediment.  Laboratory analyses were conducted using the atomic absorption spectrometer (AAS). Results were analyzed for statistical significance using the IBS SPSS Statistics 24 software. In addition, the measured copper concentration from the various sites were compared with Norwegian copper thresholds in marine waters, as Sweden has no guideline value for the marine environment. The result shows a significant difference (p<0.05) between ports / marinas and bathing areas. Furthermore, a connection between copper concentration in the sediments in marinas and number of berths per marina was found.