Speech production requires cooperation between cognitive, linguistic and motor processes. It also requires spatial and temporal control of muscles, as well as simultaneous and coordinated activity of respiration, phonation and articulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) reflects the timing between phonation and articulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT is the most reliable acoustic cue for distinguishing between voiceless or voiced plosives (Auzou et al. 2000). Studies of English-speaking children with phonological impairment have shown atypical VOT-patterns (Bond & Wilson, 1980). The aim of the present study was to investigate Voice Onset Time (VOT) among Swedish children with phonological impairment and to examine if their VOT-values differ from typically developed Swedish children. Participants were 38 children aged 4;2−11;6 distributed over eight age- groups and five developmental stages of phonology. Audio recordings of minimal pairs were made at preschools, schools or at speech pathology clinics. The results indicated that children with phonological impairment produced VOT with deviant values and with a great variability. A marked acoustic difference between voiceless and voiced stop consonants was present, but not in all cases. Since the VOT-values were distributed over the group of children with phonological impairment, no developmental trend toward adult-like values that could be related to increasing age was found for either the acquisition of producing VOT or the acquisition of producing voicing lead. No differences in VOT were seen between the children in different phonological developmental stages or ages. No correlation between the degree of deviance of VOT and the proportion of Procent Phonemes Correct (PPC), age or phonological processes were found. From the results the conclusion can be drawn that children with phonological impairment have deviant VOT-values that could be caused by lack of phonological knowledge, but in particular since the variability did not decrease with increased age, have difficulties with motor execution. / Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer. Det kräver även spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av andning, fonation och artikulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) ger en bild av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att kunna skilja mellan tonande och tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000). Engelsktalande barn med fonologisk språkstörning har visat atypiska VOT-mönster (Bond & Wilson, 1980). Syftet med föreliggande studie är att undersöka Voice Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning och utröna huruvida deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk språkutveckling. I studien deltog 38 barn i åldrarna 4;2−11;6 fördelade på åtta åldersgrupper och fem fonologiska utvecklingsstadier. Inspelningar av bildbenämning av minimala par skedde på barnens förskola, skola eller logopedmottagning. Resultatet visade att barn med fonologisk språkstörning hade avvikande VOT-värden med stor variation. Det förekom både att grupper kunde och inte kunde producera akustiska skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler. Resultaten var så spridda i barngruppen att ingen direkt utveckling mot vuxenlika värden kunde relateras till ökad ålder för varken utveckling av VOT produktion eller vuxenlik förekomst av förton. Ingen skillnad vad gäller VOT sågs mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier eller åldrar. Hur mycket ett VOT-värde avvek kunde inte förklaras av ålder, språkliga processer eller hur många korrekta fonem (PPC) som producerades. Av resultaten dras slutsatsen att barn med språkstörning har avvikande VOT-värden som delvis kan hänföras till bristande fonologisk kunskap men framförallt, eftersom variabiliteten i barnens värden inte minskade med ökad ålder kan hänföras till svårigheter med det motoriska genomförandet.