Systemisk skleros (SSc) är en autoimmun rheumatisk sjukdom som kännetecknas av fibros i huden och/eller de interna organen, vaskulopati och en autoimmun reaktion från immunförsvaret, med eller utan specifika autoantikroppsprofiler. Diagnostisering och sjukdomsbehandling försvåras av sjukdomens heterogena natur. Det finns därför ett behov av pålitliga autoantikroppsbiomarkörer som kan bistå vid diagnostisering av patienter. Autoantikroppar som förekommer i serum kan avslöja sjukdomstillståndet hos patienter samt indikera en prognos om de korreleras till ett specifikt klinisk symtom. Syftet med denna studie var att identifiera autoantikroppar som kanditater till nya biomarkörer inom systemisk skleros i hopp om att dessa ska kunna förbättra stratifiering av patienter, samt att addera kunskap om autoantikroppsreaktivitet inom sjukdomen. Autoantikroppsprofilerna i 107 serumprover, där 55 tillhörde SSc-patienter och 52 tillhörde inflammatoriska kontroller, analyserades i två faser med en planar antigen array för en initial objektiv identifiering av möjliga autoantikroppskandidater, som sedan verifierades i en suspension bead array. Resultaten konfirmerar reaktivitet mot kända autoantigen, så som centromer protein B (CENPB) och DNA topoisomeras I (TOP1), samt identifierar fosfatidylinositol-5-fosfat 4-kinas typ 2 beta (PIP4K2B) som en ny, potentiellt specifik, autoantikroppskandidat för sjukdomen. Tripartite motif containing 21 (TRIM21) som är ett känt autoantigen hos flera systemiska autoimmuna sjukdomar visar potential för att kunna stratifiera sjukdomen. Resultaten i denna studie adderar ny information till kontexten inom autoantikroppsreaktivitet hos patienter med systemisk skleros som efter en mer omfattande dataanalys förhoppningsvis kommer att vara användbar inom diagnostisering av patienter samt för att skräddarsy behandling av sjukdomen. / Systemic sclerosis (SSc) is a highly heterogeneous rheumatic autoimmune disease that is characterized by fibrosis of the skin and/or visceral organs, vasculopathy, and an irregular immune response with or without specific autoantibody profiles. The heterogenic nature of the disease creates a challenge in diagnosis and clinical management of patients. There is thus a need for reliable autoantibody biomarkers that could aid in patient stratification. Serum autoantibodies are indicative of the disease state and may reveal prognosis if correlated to a specific clinical feature. This study aimed to discover novel autoantibody biomarker candidates with the hopes of improving patient stratification and to provide additional knowledge on the autoantibody reactivity in systemic sclerosis. By using a two-phase study design, an autoantibody profiling of 107 serum samples, consisting of 55 SSc samples and 52 inflammatory controls, was performed using the planar antigen array for initial discovery and a suspension bead array for verification. Resulting data confirms reactivity to known targets such as centromere protein B (CENPB) and DNA topoisomerase I (TOP1), while also identifying phosphatidylinositol-5-phosphate 4-kinase type 2 beta (PIP4K2B) as a potential novel target that is specific to the disease. Tripartite motif containing 21 (TRIM21), a known target among several systemic autoimmune diseases, show potential as a target for patient stratification. The results of this study add new information to the context of autoantibody reactivity in systemic sclerosis, which after more extensive data analysis, could be useful in improving the stratification of patients and in tailoring treatment.