<p>I detta arbete studeras möjligheten att förbättra en metod för analys av biologiska sekvenser. En på senare tid populär metod för sekvensanalys är baserad på Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgångar i att modellera biologisk data, såsom proteinfamiljer, men används även inom bland annat taligenkänning. Existerande problem med HMM är bland annat långa träningstider och oförmåga att finna globala lösningsoptima.</p><p>En metod för att försöka effektivisera träningsfasen hos en HMM presenteras och utvärderas. Denna är avsedd för att undersöka om modeller som på förhand kan initieras med hjälp av förkunskap i problemdomänen får lika bra klassificeringsförmåga som modeller som tränas på konventionellt sätt.</p><p>Metoden tillämpas på två proteinfamiljer av relativt olika karaktär. Resultaten utvisar att prestandan hos de olika modellerna inte direkt kan kopplas till effekten av metoden utan är mycket beroende av proteinets karaktär.</p>

<p>I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.</p><p>För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.</p><p>Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits.</p><p>Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Inte minst förefaller möjligheten att koppla anteckningar till andra anteckningar och objekt i modeller att vara begränsad. Jag har därför föreslagit att sådan funktionalitet ska införas med hjälp av hypertext.</p>

<p>Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information.</p><p>Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?.</p><p>Argument som är för och emot distansarbete tas upp. Argumenten är uppdelade i fördelar och nackdelar för den enskilde individen och företaget. Det följer också en diskussion om hur samhället påverkas av att människor börjar att arbeta på distans.</p><p>Den problemformulering och de frågeställningar som rapporten behandlar är:</p><p>- Hur kan den befintliga lagstiftningen användas vid arbetsformen distansarbete?</p><p>- Vad säger lagen om distansarbete?</p><p>- Vilka lagar berörs av arbetsformen?</p><p>- Vad säger fackföreningarna om distansarbete?</p><p>- Vad kan behöva regleras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare?</p><p>Det följer en redovisning över vilka möjliga metoder det finns för att lösa frågeställningarna. Jag valde att söka information genom en litteraturstudie samt med intervjuer. Intervjuundersökningen genomfördes för att få fram fackföreningarnas uppfattning om distansarbete som arbetsform.</p><p>Vidare följer en analysdel där jag analyserar de fakta jag fått fram genom litteraturstudien och intervjuerna. Analysdelen bearbetar en lag i taget och till sist fackföreningarnas åsikter om distansarbete.</p><p>Mina slutsatser av examensarbetet är att den lagstiftning som nu reglerar distansarbete som arbetsform kan användas. Det finns luckor i lagstiftningen som behöver regleras med avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till att luckorna finns är att lagstiftningen är skriven för en arbetstagare med fast arbetstid, fast arbetsplats och kan kontrolleras av arbetsgivaren.</p>

<p>I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter.</p><p>I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar.</p><p>Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna.</p><p>Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång.</p>

<p>Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.</p><p>I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.</p><p>I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden.</p>

<p>Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.</p><p>Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas.</p>

<p>I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts.</p>

<p>Dagens lokala nätverk förväntas tillgodose allt högre krav på prestanda, högre överföringshastigheter, men även mobilitet. Användare behöver allt mer tillgång till det lokala nätverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens områden. Till detta hör även de, i vissa situationer, krav på snabba uppkopplingar av tillfälliga nätverk, t. ex. vid konferenser. Trådlösa lokala nätverk löser dessa problem med mobilitet och snabb uppkoppling. Syftet med detta projekt är att utvärdera trådlösa lokala nätverks prestanda med avseende på de prestandapåverkande faktorerna; datamängd, antalet datorer, kontrollmetod för medieåtkomst, avstånd mellan sändare och mottagare samt den så kallade hidden-node- situationen. Projektets fokus riktas mot ett encelligt radiobaserat trådlöst lokalt nätverk som använder CSMA/CA och frequency hopping spread spectum. Resultaten ska kunna användas för konfigurering av trådlösa lokala nätverk, men kan även användas som beslutsunderlag vid överväganden mellan trådade och trådlösa lokala nätverk.</p><p>Till grund för prestandautvärderingen användes ett antal olika nätverksarkitekturer med bärbara och stationära datorer utrustade med PC- respektive ISA-adaptrar, en server, samt en åtkomstpunkt (eng. accesspoint). Tester har utförts på dessa nätverksarkitekturer för att framhäva de olika ovan nämnda faktorernas inverkan på nätverkets prestanda.</p><p>Resultaten från testerna visar på hur viktigt det är med noggrann konfigurering av trådlösa lokala nätverk. Paketstorlek och datamängd har stor inverkan på nätverkets prestanda och resultaten visar på tydliga skillnader vid små respektive stora paket. Högre utnyttjandegrad fås vid stora paket jämfört med vid små. CSMA/CA fungerar likt CSMA/CD under hög belastning och trådlösa lokala nätverk med CSMA/CA som kontrollmetod för medieåtkomst rekommenderas därför inte konfigureras för en belastning på över 30% för bästa utnyttjandegrad. Antalet datorer kopplade till en åtkomstpunkt spelar allt större roll för nätverkets totala prestanda, ju högre belastning varje dator utsätter nätet för. Även avståndet mellan sändare och mottagare i ett trådlöst lokalt nätverk har större inverkan på prestandan ju högre belastning de åstadkommer. En så kallad hidden-node- situation bör alltid, om möjligt, undvikas eftersom den kan påverka nätverkets prestanda kraftigt negativt.</p>

<p>Det här arbetet börjar med en introduktion till systemutveckling och ger exempel på ett par olika tillvägagångssätt som används i Skandinavien och England. I introduktionen presenteras också problem som har funnits och kanske finns fortfarande i systemutvecklingsbranschen. Vidare belyses också hur viktig kommunikationen är mellan användare och utvecklare genom hela utvecklingsarbetet. I de tidiga faserna av systemutveckling finner man kravhantering och den introduceras kort i slutet på introduktionen för att sedan presenteras i fullo i bakgrundskapitlet. I början på bakgrundskapitlet ges ett exempel på hur en fullständig utvecklingsmodell kan vara uppbyggd och efter det tas kravhanteringens alla delar upp för att sedan avslutas i hur kravvalideringen fungerar och används. Problembeskrivningen innehåller tre delar med början på det problemområde som jag valt, nämligen kravhanteringsprocessen. Denna följs av avgränsningen i form av valideringen, och då speciellt kommunikationen i valideringsprocessen som fungerar som problemprecisering.</p><p>Metodvalet visar på valet av metod samt de källor som använts med tillhörande bakgrundsinformation. Genomförandet presenterar en analys olika metodkategorier inom valideringsprocessen och undersöker dem med hjälp av tre kriterier för att få en rättvis jämförelse. I genomförandet finns också en översikt om användarmedverkan eftersom detta är en förutsättning för kommunikation mellan två parter. Sedan följer ett analyskapitel där metodkategorierna analyseras ur två perspektiv. I analyskapitlet presenteras också de erfarenheter som gjorts under detta arbete. En analys av materialet som använts sker också i samma kapitel. Till sist presenteras resultat av undersökningen och arbetet diskuteras i ett vidare perspektiv.</p>

<p>Inversion of the artificial neural network mapping is a relatively unexplored field of science. By inversion we mean that a search is conducted to find what input patterns that corresponds to a specific output pattern according to the analysed network. In this report, an evolutionary algorithm is proposed to conduct the search for input patterns. The hypothesis is that the inversion with the evolutionary search-method will result in multiple, separate and equivalent input patterns and not get stuck in local optima which possibly would cause the inversion to result in erroneous answer. Beside proving the hypothesis, the tests are also aimed at explaining the nature of inversion and how the result of inversion should be interpreted. At the end of the document a long list of proposed future work is suggested. Work, which might result in a deeper understanding of what the inversion means and maybe an automated analysis tool, based on inversion.</p>