<p>Vid utveckling av datoriserade informationssystem är kvaliteten och därmed kostnaden på slutprodukten i hög grad beroende av hur väl man har lyckats att realisera kundens krav och önskemål på det tänkta systemet. För att kunna realisera kundens krav måste först de krav som kunden har på systemet komma till kännedom för utvecklaren. Kunden är inte heller alltid förmögen att ställa samtliga krav då han eller hon inte vet vad som är möjligt att kräva av systemet. Som stöd för utvinningen av kundkrav finns ett antal olika metoder och ansatser. Samtliga av dessa metoder har dock brister och begränsande egenskaper som påverkar deras effektivitet för att utvinna samtliga kundkrav för ett tänkt informationssystem.</p><p>Den metod som kritiskt analyseras i denna studie är prototyping. Närmare bestämt throw-away prototyping. Prototyping är en kravutvinningsmetod som utnyttjar prototyper av det tänkta systemet som grund för kravutvinningen. Detta förfarande främjar dialogen mellan användare och utvecklare då man har något konkret att tala omkring samt att användarna får en förståelse vilka krav som är möjliga att ställa på systemet. Dock har metoden vissa egenskaper som begränsar dess lämplighet vid utveckling av vissa informationssystem.</p><p>Jag har utifrån en litteraturstudie behandlat frågeställningarna; vilka begränsande egenskaper har prototyping och när uppkommer dessa egenskaper, hur påverkar typen av informationssystem, som skall utvecklas, lämpligheten för prototyping samt vilka faser i systemutvecklingsarbetet påverkas tillföljd av dessa begränsningar? Jag har dessutom gjort en bedömning när det kan vara lämpligt att använda sig utav prototyping i avseende på totalkostnaden för ett projekt. Det är inte en jämförande studie mellan olika metoder utan en studie som enbart behandlar prototyping.</p>

<p>There are a great number of models and theories described by authors like Kotler & Armstrong (1996) and Hutt & Speh (1989) about distribution channels. However the models and theories are quite abstract and not branch specific.</p><p>The size of the Internet is growing in an incredible speed and new possibilities with the Internet are being invented every day. The new technologies make it possible to use the Internet in many different businesses (Statskontoret, 1997). One such business is the telecommunication business and the technique of Internet telephony.</p><p>With these both statements above I ask myself: How can Internet telephony be distributed?</p><p>The question is if existing distribution channels on the market are suitable for the Internet telephony products, and what channels must telecommunication companies use to be competitive on the new combined tele- and datacommunication market.</p><p>The purpose of this research is to contribute to an increasing knowledge in how Internet telephony can be distributed. Further the purpose is to identify and evaluate different options of distribution and find important factors that affect the choice and management of the distribution channel.</p><p>Because of a lack of information in literature describing distribution channels for Internet telephony products, I decided to do a qualitative study in order to get a hold of relevant information. Since I wanted to study a such new and specific area as distribution channels for Internet telephony products and as I wanted to have the possibility to come back with supplementary questions, I chose a case study with complementary interviews as my method.</p><p>This research has shown that there are a number of options to distribute Internet telephony products. There are also a number of intermediaries which are relatively new on the market and are not described in detail in any literature. New kinds of value- added resellers and system integrators with good competence are quite common on the tele- and datacommunication market today. They do not only resell products but also add value in form of hardware, software or service. When doing a choice of distribution channel both manufacturers and channel members want to have a close long term relationship. This can be done with common objectives and strategies or with partnerships in different forms. In evaluating a choice of distribution channel, criterias like cost, control and adaptivity, should be taken in concern. A multichannel or horizontal distribution approach is also quite common on the tele- and datacommunication market. Manufacturers need to use different channels to reach different customer segments. To manage a good relationship in a channel the manufacturer have to motivate, handle conflicts and support the channel members.</p>

<p>Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem.</p><p>Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system.</p><p>Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål.</p><p>Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde.</p><p>Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd. Populationen är på så sätt begränsad och utgörs inte av hela Volvo Östra Fabriken. Därför går inte resultatet att generalisera över hela företaget utan enbart till avdelning M3 Lager Hög/låd.</p><p>Svarsfrekvensen var oväntat låg. 12% av försökspersonerna svarade inom begärd svarstid. Efter påtryckningar och ytterligare svarstid slutade svarsfrekvensen på 36%. Varför svarsfrekvensen blev så låg är svårt att svara på. Flera olika orsaker kan ha påverkat viljan till att svara på enkäten vilket har nämnts i rapporten.</p><p>Resultatet av undersökningen utföll så att någon förståelse och entydighet mellan användare och systemutvecklare kunde inte fastslås. Snarare visade undersökningen att åsikterna mellan användarna och systemutvecklarna om man lyckats att nå förståelse och samarbete uppvisade olika uppfattningar. Systemutvecklarna å sin sida menade att förklara och beskriva användarnas verksamhetsområde inte var några problem men var tveksamma om användarna förstod arbetssättet. Användarna å sin sida ansåg att det var svårt att förstå systemutvecklarnas språk och beskrivningstekniker och samtidigt ansåg användarna att de hade svårt att beskriva sitt eget verksamhetsområde. Systemutvecklarna fordrade ingen mer utbildning medan användarna ansåg att omfattande utbildning krävdes för egen del. Användarna ansåg även att de inte fick medverka i utvecklingsarbetet i tillräcklig grad.</p><p>Användaren av olika artefakter är experten inom verksamhetsområdet och skall därför medverka i utvecklingen av systemen för att erhålla en bättre anpassning till användaren än vad som gäller idag. Graden och formen av medverkan är inte tillräcklig som det ser ut nu.</p>

<p>Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten. Oftast leder detta till att läsaren skriver ut dokumentet för att undkomma dessa och liknande problem.</p><p>Föreliggande arbete utfördes i samarbete med Familjen Dafgård AB i Källby. Ett intranet håller på att utvecklas hos dem och i detta ingår stora textbaserade databaser. Undersökningar har utförts med hjälp av anställda på företaget för att fånga deras synpunkter vad gäller navigation och läsning i elektroniska dokument.</p><p>Metoden som använts för att bringa klarhet i hur läsarna upplever olika navigeringssätt i elektronisk text har varit en kvalitativ intervju och en kvantitativ effektivitetsmätning av två olika sätt att navigera i dokument, scrollning eller länkning av textmassan.</p><p>Resultaten visar att de anställda i huvudsak föredrar länkningen framför scrollningen i långa textdokument. Tidsstudien visar tendenser till att länkningen är något snabbare än scrollningen.</p>

<p>Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, eller</p><p>mer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodell</p><p>av ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen och</p><p>en undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentala</p><p>modeller.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och en</p><p>tänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultat</p><p>angående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernas</p><p>mentala modeller och den presenterade metaforen.</p>

<p>The purpose of this thesis is to create opportunities for an efficient interchange of information between humans and technology, especially for the skilled user, and put the designprincipal for informative structures and features into practice. Informative structures and features in a large number of information items helps the peripheral visual system to automatically capture knowledge through logical patterns.</p><p>A field experiment was done to evaluate if informative structures and features, implicate efficient human information-processing, even in a small study. The results was ambiguous because the quantitative part of the investigation didn’t show any significant differences, whereas the qualitative showed that people prefer a dynamic document with a high degree of informative structures and features over a dynamic document with a low degree of informative structures and features. Even if this study was inconsistent, probably because to few subjects where used, the implication of the research that’s behind it is solid. The field of application of informative structures and features are the design of user interfaces fit for skilled users.</p>

<p>id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.</p><p>Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.</p><p>När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas. Den största skillnaden jag har funnit är hur detaljerat man skall ange de krav man ställer på systemet. Den ena källan förespråkar att kraven skall dokumenteras väldigt detaljerat medan en annan källa anser att man bara skall ange de problem som systemet skall lösa och överlåta den tekniska lösningen på leverantören.</p><p>Det finns även likheter och skillnader i hur arbetet med utvärdering av de olika standardsystemalternativen utförs. En av källorna beskriver inte detta arbete i någon större utsträckning. En likhet är att alla tre källorna även förordar en bedömning av leverantören och ej endast systemet som sådant. Anledningen är att men vill bedöma saker som om eventuell vidareutveckling av systemet är aktuell, tillgång till support mm. Två av källorna använder de baskrav som angivits i kravspecifikationen för att sålla bort de alternativ som ej uppfyller dessa krav tidigt under utvärderingsarbetet. Det medför att man sedan kan fokusera på de återstående alternativen. En skillnad är att detta arbete utförs på olika sätt där den ena källan genomför denna gallring utan medverkan av någon leverantör medan den andra källan sållar bland redan inkomna offerter.</p>

<p>Detta arbete handlar om intranät och integrering av datasystem samt beslutsunderlag. Rapporten behandlar några tekniker och mellanprogram som används för att integrera datasystem i ett intranät. Beslutsunderlag och beslutsprocessen rörande intranätet studeras. Undersökningens syfte är att studera vilka beslutsunderlag som ligger bakom en integrering av datasystemen i ett intranät. Information har samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes vid fem företag med fler än 200 anställda. Undersökningens slutsatser handlar om att det finns stor skillnad på beslutsunderlagen i företag. Jag anser att det finns någon form av övergripande beslutsunderlag om intranäten.</p><p>När ett intranät väl tagits i drift så bör företagen se över vilka andra databaser och datasystem som kan integreras med intranätet. Det finns oerhört mycket att vinna genom att komma åt andra datasystem genom intranätet. Att använda intranätet som en informationskanal kommer vara viktigt i framtiden för att hålla personalen inom företagen informerade.</p>

<p>Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift. En projektledare får ofta ta smällen när ett projekt inte blir lyckat och systemutvecklingsprojekt har idag inga höga siffror när det gäller att få färdigt projektet i tid, till rätt kostnad och med de funktioner som fanns enligt förutsättningarna.</p><p>För att förhindra att projekten blir misslyckade måste en bra plan finnas och även en medvetenhet om att problem kan uppstå under ett projekts gång. De risker som finns kan delas upp rent tidsmässigt i strategiska risker, som påverkar projektet på lång sikt, och operationella risker som påverkar projektet på kort sikt. Dessa risker går sedan att dela in på tre riskelement som är:</p><p>· Tekniska risker</p><p>· Kostnadsrisker</p><p>· Planeringsrisker</p><p>Att kunna identifiera dessa risker är en av de viktigaste uppgifter som projektledaren har.</p><p>I den här studien kommer jag att undersöka hur företag kan påverka sina projektledare i deras bedömning och hantering av risker i systemutvecklingsprojekt. Min undersökning har skett på fem företag: Cap Gemini, Enator, Volvo IT och Caran vilka alla är konsultföretag och Kinnarps som driver sina egna systemutvecklingsprojekt. Utifrån denna undersökning har jag kommit fram till att företagen har en hög riskmedvetenhet och de ger sina projektledare chansen att hantera och bedöma riskerna. Dock är riskanalyser något som används mer av konsultföretag medan de företag som driver sina egna systemutvecklingsprojekt inte alltid använder sig av riskanalyser. Det anses också av alla företag att återvinning av erfarenheter är något som är väldigt viktigt för framtida projekt.</p>

<p>Ett förslag på design av gränssnittet på förstasidan av ett intranet är utformat med tanke på användbarhet med utgångspunkt från attityder och motivation.</p><p>Arbetet är utfört hos Familjen Dafgård AB i Källby, ett företag inom livsmedelsbranschen.</p><p>Två gränssnitt är designade, ett efter minimalistiska principer med ett fåtal rubriker innehållande både global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana användare. Det andra med utgångspunkt från informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivåer för global information samt ikoner för lokal information.</p><p>Gränssnitten är utvärderade med tanke på användbarhet med hjälp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och Lärbarhet. Som komplement till denna metod som utvärderar på detaljnivå används en definition kallad användbarhet i kontext. Denna hanterar användarvänlighet, användarkompetens, användaracceptans och informa-tionsbehov på en mer global nivå.</p><p>Utvärderingen baseras på en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fått pröva de två versionerna av gränssnittet. Fyra ovana och två vana internetanvändare.</p><p>Resultatet visar att av de två versionerna är den maximalistiska startsidan är att föredra. Den främjar scannability och stödjer effektiviteten. Attityden till Max-varianten är mer positiv än till Min-varianten, speciellt efter inlärning, vilket visar att användarkompetensen är viktig för att skapa en positiv attityd och finna motivation till att använda gränssnittet.</p><p>Människan vill ha en mening med omvärlden och kunna räkna ut vad som kan göras. Uppfylls detta kan en positiv attityd skapas. Här visar det sig att relevans för det egna arbetet är avgörande för motivation att använda gränssnittet</p><p>Informationsbehovet är olika för olika personer. Generellt sett verkar det finnas ett behov av ett intranet hos företaget, dock måste det definieras vilken typ av information som är relevant med tanke på lättillgänglig, lokal information och global information.</p><p>Studien förordar en maximalistisk design av företagets första sida av ett intranet.</p>