Företag och organisationer har sedan industrialismens första år arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försäljning. Ett bra hjälpmedel för att uppnå denna effektivisering är införande av ett MPS-system. Systemet hjälper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget. Införandet av detta system är dock inte alldeles trivialt. Många experter säger att implementering av MPS-system är svårare än att introducera en ny produkt eller att etablera sig på en helt ny marknad. Det finns många kritiska faktorer för att införandet skall bli lyckat. Några av de viktigaste är att det måste finnas klart uttalade mål med implementationen, engagemanget hos företagsledningen och de anställda, noggrann analys av företagets behov, tillvägagångssättet vid val av system, samarbetet med leverantören samt utbildning av personalen. Denna uppsats har gjorts i syfte att undersöka hur företag har behandlat dessa olika faktorer vid införandet av deras MPS-system. Hur man går tillväga vid införandet påverkar i mycket hög grad hur nöjd man skall bli med systemet. Med nöjd menas här att systemet skall leva upp till de förväntningar som fanns på det före införandet. För att undersöka hur nöjda företag är med sina system har jag gjort en enkätundersökning. Utifrån den kan konstateras att många har slarvat med de faktorer som nämndes ovan och då framför allt analysen av företagets behov. Som en följd av detta har de blivit mer eller mindre missnöjda med sina system.

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag. De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar. Det resultat som har slagit igenom är framför allt att fördelarna med att använda EDI i stället för traditionell pappershantering är så avgörande att nackdelarna blir blygsamma att diskutera. Några av fördelarna är att felfrekvensen vid inmatningarna minskar eftersom detta endast behöver göras en gång. Tidsbesparing kan göras eftersom hastigheten på dokumentöverföringen är mycket snabbare än postgången. Den främsta nackdelen är dock att det kan vara dyrt för små företag i början av ett projekt att införskaffa all utrustning. En annan nackdel är den brist på kunskap som kan finnas hos företag i den här kategorin. Eftersom EDI inte har använts så länge bland små och medelstora företag finns det stora möjligheter för fortsatt arbete. Exempel på sådant arbete kan vara en uppföljning av de olika frågeställningar som jag har för att se om det blivit som företagen förväntat sig.

Syftet med denna rapport är att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet är idag aktuellt när tillverkande företag hela tiden måste ha produktansvarslagen i åtanke. Tillverkande företag har ökade krav på att tillverka produkter med hög säkerhet och att även kunna bevisa det. Kraven på spårbarhet ökar och i och med det ökar kraven på god dokumenthantering. Många företag står inför liknande problem; verksamheten stora mängder information, frågan är bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas då det blir aktuellt vid en återsökning. För att vara säker på att företaget har fullgod dokumentation på tillverkningen väljer många företag att certifiera sig enligt ISO 9001. En ceritifiering enligt ISO 9001 medför oftast en ökad alstring av dokument i en verksamhet. Detta i sin tur ställer ökade krav på spårbarhet och dokumenthantering. En elektronisk lösning på dokumenthantering har på senare tid blivit allt mer aktuellt som en följd av möjligheter med ny teknik. En fallstudie har genomförts på Volvo Aero Corporation i Trollhättan där kontrollrapporter i kritiska operationer har studerats närmare. De problemställningar som har undersökts i detta arbete är i korthet: · Hur återsöks kontrollrapporterna idag för en specifik artikel? · Vilka olika angreppsätt, vilka olika fokus är aktuella vid en återsökning? · Går det att standardisera ett dokumenthuvud för alla kontrollrapporter för att på så vis underlätta en elektronisk hantering och implementering av dokumenten? Uppgiften består av att hitta gemensamma strukturer på en viss typ av redovisande dokument som har ett gemensamt syfte. Anledningarna till att återsöka dokumenten kartläggs och gemensamma parametrar kan konstateras. Utifrån dessa parametrar arbetas ett standardiserat dokumenthuvud fram. Dokumenthuvudet ska innehålla ett visst antal informationsfält där varje fält ska tjäna ett syfte med avseende på spårbarhet av de tillverkade detaljerna och återsökning av dokumenten. Dokumenthuvudet ska ligga till grund för en elektronisk hantering och återsökning av dokumenten. Eftersom uppgiften omfattar förhållandevis "obruten mark" är den mesta informationsinsamlingen baserad på intervjuer inom verksamheten. Resultatet i denna rapport redogör för ett antal anledningar att återsöka dessa typer av dokument. Vidare konstateras ett antal önskvärda parametrar som kan användas för gemensam kontrollrapport och ett prototypförslag för layout arbetas även fram.

Under slutet av 1970-talet förändrades marknaden, från att har varit säljarens marknad, där kunderna fick vara nöjda med de produkter de erbjöds, till att bli köparens marknad. Kunderna började ställa högre krav på produkterna, till exempel när det gällde prestanda och kvalitet. Konkurrensen mellan företag ökade. Företag från Japan lyckades slå sig in på de västerländska marknaderna. Detta berodde i stor utsträckning på den tillverkningsfilosofi som japanerna använde sig av, som radikalt skilde sig ifrån den västerländska synen på tillverkning. Bland annat har japanska företag drastiskt minskat sina lager och man använder sig av några få leverantörer som har långtidskontrakt. Den filosofi som många tillverkande företag i Japan använder sig av kallas för Just-In-Time (JIT). Genom att använda sig av JIT kan företag öka sin produktivitet och effektivitet. De problemställningar som jag i första hand kommer att belysa är: “Vilka krav ställs på ett företags produktionsstyrning vid en övergång till JIT-tänkande?”, “Vilka förändringar/åtgärder behöver vidtas när företaget övergår till JIT?” och slutligen “Hur kommer ett företags datasystem/IS att påverkas, vid en övergång till JIT?”. Dessa problemställningar kommer i första hand att besvaras med hjälp av litteraturstudie, men även en intervju på ett företag har genomförts. Att införa JIT i produktionen kan medföra stora fördelar och förbättringar som kan vara avgörande för ett företags fortsatta överlevnad. För att erhålla ett JIT-system som fungerar på ett tillfredställande sätt ställs det stora krav på företags produktionsstyrning. Genom att vidta lämpliga åtgärder så kan dessa krav genomföras och leda till ett förbättrad och effektivare produktion. För att erhålla bästa möjliga resultat bör JIT även integreras med de befintliga datasystem som ett företag kan tänkas ha, såsom MPS-system.

We present a survey over current methods for improving software testability. It is a well-known fact that the cost for testing of software takes 50\% or more of the development costs. Hence, methods to improve testability, i.e. reduce the effort required for testing, have a potential to decrease the development costs. The test effort needed to reach a level of sufficient confidence for the system is dependent on the number of possible test cases, i.e., the number of possible combinations of system state and event sequences. Each such combination results in an execution order. Properties of the execution environment that affect the number of possible execution orders can therefore also affect testability. Which execution orders that are possible and not are dependent of processor scheduling and concurrency control policies. Current methods for improving testability are investigated and their properties with respect to processor scheduling and concurrency control analyzed. Especially, their impact on the number of possible test cases is discussed. The survey revealed that (i) there are few methods which explicitly address testability, and (ii) methods that concern the execution environment suggest a time-triggered design. It is previously shown that the effort to test an event-triggered real-time system is inherently higher than testing a time-triggered real-time system. Due to the dynamic nature of the event-triggered system the number of possible execution orders is high. A time-triggered design is, however, not always suitable. The survey reveals an open research area for methods concerning improvement of testability in event-triggered systems. Moreover, a survey and analysis of processor scheduling and concurrency control properties and their effect on testability is presented. Methods are classified into different categories that are shown to separate software into different levels of testability. These categories can form a basis of taxonomy for testability. Such taxonomy has a potential to be used by system designers and enable them to perform informed trade-off decisions.

Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, eller mer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodell av ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen och en undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentala modeller. Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och en tänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultat angående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernas mentala modeller och den presenterade metaforen.

The purpose of this thesis is to create opportunities for an efficient interchange of information between humans and technology, especially for the skilled user, and put the designprincipal for informative structures and features into practice. Informative structures and features in a large number of information items helps the peripheral visual system to automatically capture knowledge through logical patterns. A field experiment was done to evaluate if informative structures and features, implicate efficient human information-processing, even in a small study. The results was ambiguous because the quantitative part of the investigation didn’t show any significant differences, whereas the qualitative showed that people prefer a dynamic document with a high degree of informative structures and features over a dynamic document with a low degree of informative structures and features. Even if this study was inconsistent, probably because to few subjects where used, the implication of the research that’s behind it is solid. The field of application of informative structures and features are the design of user interfaces fit for skilled users.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras. Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt. När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas. Den största skillnaden jag har funnit är hur detaljerat man skall ange de krav man ställer på systemet. Den ena källan förespråkar att kraven skall dokumenteras väldigt detaljerat medan en annan källa anser att man bara skall ange de problem som systemet skall lösa och överlåta den tekniska lösningen på leverantören. Det finns även likheter och skillnader i hur arbetet med utvärdering av de olika standardsystemalternativen utförs. En av källorna beskriver inte detta arbete i någon större utsträckning. En likhet är att alla tre källorna även förordar en bedömning av leverantören och ej endast systemet som sådant. Anledningen är att men vill bedöma saker som om eventuell vidareutveckling av systemet är aktuell, tillgång till support mm. Två av källorna använder de baskrav som angivits i kravspecifikationen för att sålla bort de alternativ som ej uppfyller dessa krav tidigt under utvärderingsarbetet. Det medför att man sedan kan fokusera på de återstående alternativen. En skillnad är att detta arbete utförs på olika sätt där den ena källan genomför denna gallring utan medverkan av någon leverantör medan den andra källan sållar bland redan inkomna offerter.

Detta arbete handlar om intranät och integrering av datasystem samt beslutsunderlag. Rapporten behandlar några tekniker och mellanprogram som används för att integrera datasystem i ett intranät. Beslutsunderlag och beslutsprocessen rörande intranätet studeras. Undersökningens syfte är att studera vilka beslutsunderlag som ligger bakom en integrering av datasystemen i ett intranät. Information har samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes vid fem företag med fler än 200 anställda. Undersökningens slutsatser handlar om att det finns stor skillnad på beslutsunderlagen i företag. Jag anser att det finns någon form av övergripande beslutsunderlag om intranäten. När ett intranät väl tagits i drift så bör företagen se över vilka andra databaser och datasystem som kan integreras med intranätet. Det finns oerhört mycket att vinna genom att komma åt andra datasystem genom intranätet. Att använda intranätet som en informationskanal kommer vara viktigt i framtiden för att hålla personalen inom företagen informerade.

Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift. En projektledare får ofta ta smällen när ett projekt inte blir lyckat och systemutvecklingsprojekt har idag inga höga siffror när det gäller att få färdigt projektet i tid, till rätt kostnad och med de funktioner som fanns enligt förutsättningarna. För att förhindra att projekten blir misslyckade måste en bra plan finnas och även en medvetenhet om att problem kan uppstå under ett projekts gång. De risker som finns kan delas upp rent tidsmässigt i strategiska risker, som påverkar projektet på lång sikt, och operationella risker som påverkar projektet på kort sikt. Dessa risker går sedan att dela in på tre riskelement som är: · Tekniska risker · Kostnadsrisker · Planeringsrisker Att kunna identifiera dessa risker är en av de viktigaste uppgifter som projektledaren har. I den här studien kommer jag att undersöka hur företag kan påverka sina projektledare i deras bedömning och hantering av risker i systemutvecklingsprojekt. Min undersökning har skett på fem företag: Cap Gemini, Enator, Volvo IT och Caran vilka alla är konsultföretag och Kinnarps som driver sina egna systemutvecklingsprojekt. Utifrån denna undersökning har jag kommit fram till att företagen har en hög riskmedvetenhet och de ger sina projektledare chansen att hantera och bedöma riskerna. Dock är riskanalyser något som används mer av konsultföretag medan de företag som driver sina egna systemutvecklingsprojekt inte alltid använder sig av riskanalyser. Det anses också av alla företag att återvinning av erfarenheter är något som är väldigt viktigt för framtida projekt.