Ortopedingenjören har rätt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förändring av yrkets förutsättningar och hur de ser på den egna yrkesprofessionen saknas det i dagsläget kunskap om. Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill säga ortopedingenjörers syn på sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att ställa ovanstående begrepp i relation till före och efter legitimering. Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman. Dessa sex teman som framkom relaterades till Törnebohms paradigmteori: Intresse, Kompetens, Världsbild och Verksamhetssyn. Resultatet visade att respondenterna upplevde att det är viktigt med uppföljning och utvärdering av ortopedtekniska behandlingar, men att det idag saknas möjligheter inom ramen för yrkesprofessionen att utföra detta på grund av tidsbrist. Vidare visade studien att det finns skillnader mellan respondenternas etiska medvetenhet och uppfattning om hur långt det egna ansvaret sträcker sig som legitimerad ortopedingenjör. Slutsatsen blir att det är viktigt att ortopedingenjörerna tar ett personligt ansvar och att verksamheten ta sig tid för uppföljning och utvärdering. Det är också viktigt att de etiska reglerna klargörs.