Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0–4:11 och 17 barn i åldern 7:0–8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri. Resultatet av DYMTA ska sambedömmas med anamnes, hörsel, språkförmåga, fonologi, artikulation, samt oral struktur och funktion. DYMTA är ett verktyg vid bedömning av barnet när logopeden misstänker att någon motorisk komponent påverkar barnets talförmåga. Bakgrundsfaktorerna kön, hereditet, flerspråkighet undersöks om de har en inverkan på prestationen på DYMTA. Vidare undersöks det i studien om det finns ett samband mellan testresultat på DYMTA och övriga test i testbatteriet. Slutligen undersöks talmotoriska utvecklingstrender mellan åldersgrupperna 4:0–4:11 och 7:0–8:11. Inget signifikant samband avseende kön, hereditet, flerspråkighet framkom avseende prestation på DYMTA. Resultatet visade på ett starkt samband mellan fonologisk förmåga, artikulationsförmåga, grammatisk produktionsförmåga och prestation på DYMTA. Utvecklingstrender fanns och åldersgruppen 4:0–4:11 påvisade en större variabilitet i sin talmotorik och hade därför en större resultatspridning inom sin grupp än vad gruppen 7:0–8:11 hade. Resultatet visar även att det är märkbart att åldersgruppen 4:0–4:11 ännu inte har etablerat samtliga fonem. Åldersgruppen 7:0–8:11 har etablerat alla fonem men gruppen har ännu inte utvecklat en fullt vuxenlik talmotorik. Studien bidrar till med utökad kunskap om barns talmotoriska förmåga i de utvalda åldersgrupperna. / DYMTA is a newly developed test for differential diagnostics of the speech disorder childhood apraxia of speech (CAS). Childhood apraxia of speech is a speech sound disorder involving deficits in planning and/or programming speech movements.  This study contributes to the data collection of children with normal speech and language abilities. The aim is to create a reference sample for DYMTA. 16 children in the ages 4:0–4:11 and 17 children in the ages 7:0–8:11 were included in this study. The children were assessed with DYMTA along with several other relevant tests regarding their speech, language and oral motor skills. The test results of DYMTA should be interpreted along with anamnestic data, hearing, language, phonology, articulation and oral structure and function. DYMTA is an assessment tool when the clinician suspects a motor speech disorder. Apart from collecting reference data this study also examines if factors regarding abilities in language, articulation, oral motor control and heredity and bilingualism have an impact on the result of DYMTA. This study describes the development of motor speech skills in the selected age groups. The results in this study show a significant correlation between phonology, articulation, expressive grammar and DYMTA. No statistical significance was found regarding gender, heredity and bilingualism. Developmental motor speech trends were found. The age group 4:0-4:11 displayed a greater variability in motor speech skills than the age group 7:0–8:11 and did not show a fully developed phonology. The group 7:0–8:11 had not yet established an adult like motor speech ability. This study contributes to research in motor speech ability of the selected age groups.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. <em>Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? </em>och 2. <em>Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)?</em> Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC. Prövning av inter- och intrabedömarreliabiltet visade statistiskt signifikanta resultat, r =. 923 respektive r =. 913, med p <. 001 i båda fallen. Utifrån resultatet kan följande slutsatser dras: 1. att de studerade barnen, generellt presterade över 80 % på deltest två, tre och fyra i VMPAC, oavsett ålder, 2. att skillnaderna mellan den amerikanska normeringen i VMPAC och studiens deltagare är små och 3. att barnen med verbal dyspraxi generellt presterar sämre än den studerade gruppen på samtliga deltest.</p> / <p>The study investigates speech and oral motor skills in typically developed children at different ages. The results are intended to serve as a basis for future reference in the assessment of atypical development in Swedish children. The questions addressed within the study are: 1. <em>How does a group of typically developed, Swedish children, in the ages four to ten years, perform on three subtests in VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control and Connected Speech and Language Control)?</em> and 2. <em>Are there any differences in performance between a group of typically developed, Swedish children, and the American standardization in VMPAC and also with the children with childhood apraxia of speech (CAS) from the study by Björelius-Hort (2009)?</em> Speech and oral motor abilities were assessed using subtests two, three and four in VMPAC. The participants were 23 Swedish children, aged four to ten years old, who had been age-matched based on the children with CAS from the study by Björelius-Hort (2009). Inter- and intra-rater reliability showed statistically significant results, r =. 923 and r =. 913, with p <. 001, in both cases. From the results of the study the following conclusions can be drawn: 1. that the investigated group of children in general performed over 80 % on subtests two, three and four in VMPAC independent of age, 2. that the differences between the American standardization in VMPAC and the participants in this study were almost nonexistent and 3. that children with CAS in general performed poorer than the investigated group of children in all subtests.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? och 2. Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)? Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC. Prövning av inter- och intrabedömarreliabiltet visade statistiskt signifikanta resultat, r =. 923 respektive r =. 913, med p &lt;. 001 i båda fallen. Utifrån resultatet kan följande slutsatser dras: 1. att de studerade barnen, generellt presterade över 80 % på deltest två, tre och fyra i VMPAC, oavsett ålder, 2. att skillnaderna mellan den amerikanska normeringen i VMPAC och studiens deltagare är små och 3. att barnen med verbal dyspraxi generellt presterar sämre än den studerade gruppen på samtliga deltest. / The study investigates speech and oral motor skills in typically developed children at different ages. The results are intended to serve as a basis for future reference in the assessment of atypical development in Swedish children. The questions addressed within the study are: 1. How does a group of typically developed, Swedish children, in the ages four to ten years, perform on three subtests in VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control and Connected Speech and Language Control)? and 2. Are there any differences in performance between a group of typically developed, Swedish children, and the American standardization in VMPAC and also with the children with childhood apraxia of speech (CAS) from the study by Björelius-Hort (2009)? Speech and oral motor abilities were assessed using subtests two, three and four in VMPAC. The participants were 23 Swedish children, aged four to ten years old, who had been age-matched based on the children with CAS from the study by Björelius-Hort (2009). Inter- and intra-rater reliability showed statistically significant results, r =. 923 and r =. 913, with p &lt;. 001, in both cases. From the results of the study the following conclusions can be drawn: 1. that the investigated group of children in general performed over 80 % on subtests two, three and four in VMPAC independent of age, 2. that the differences between the American standardization in VMPAC and the participants in this study were almost nonexistent and 3. that children with CAS in general performed poorer than the investigated group of children in all subtests.