Syftet med undersökningen är att genom en jämförande modellstudie ta fram ett eller flera sätt att nedkämpa en motståndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast använts för att hindra RSV-strålar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strålar också klarar av att reducera pilprojektilens förmåga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptäckte att Ryssland hade tillgång till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vår Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slå ut andra stridsvagnar? I studien gör författaren antagandet att spårljuspansarprojektil 95 inte får genomslag på en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5. Undersökningen har sin tyngdpunkt i den jämförande modellstudie som skall jämföra tre olika scenarion. Modellstudien föregås av en beskrivande teoridel där bland annat skydd, svensk stridsvagnsammunition och reaktivt pansar beskrivs. Därefter behandlar modellstudien en duellsituation mellan Strv 122 och en motståndare utrustad med Kontakt-5. De olika modellerna jämförs i syfte att ta fram den modellen som är mest fördelaktig då man vill nedkämpa en fiende utrustad med Kontakt-5. Slutsatsen som dras utifrån studien är att normalförfarandet att initialt ha pilprojektil i kanonen bör ändras till att istället ha spränggranat. Spränggranaten kommer att skada Kontakt-5 och skapa en oskyddad yta där pilprojektilen kan få genomslag. / The purpose of this essay is to develop one or more ways to neutralize an enemy equipped with heavy reactive armour. Reactive armour has previously only protected against shaped charges. Technological advances have now led to today's reactive armour in addition to protection against shaped charges also capable of protecting against an Armour-Piercing Fin-Stabilized Discarding Sabot (APFSDS). The Americans discovered that this technology was available to the Russians and developed new types of APFSDS to deal with it. But what have we done in Sweden since this technology was discovered? In this essay, the author makes the assumption that the Swedish APFSDS can’t penetrate a tank equipped with reactive armour. A comparative model will compare three different ways to deal with this problem. Before doing the comparative model study, there will be a chapter which describes for example reactive armour, APFSDS, Kontakt-5 (a type of reactive armour), tank protection in general. The model consists of one Leopard 2A5 S (Leo 2) and one enemy tank equipped with reactive armour. By comparing different ways for the Leo 2 to defeat the enemy, the author will reach a conclusion for the problem. The conclusion drawn from this essay is that the normal procedure when the Leo 2 initially has an APFSDS loaded in the canon should be changed to it having a grenade loaded instead. Bursting a grenade towards the enemy will destroy or damage Kontakt-5 and the second projectile, which should be an APFSDS, will now penetrate the damaged Kontakt-5 and the hostile tank will be defeated.