Stort fokus har länge legat på byggnaders energianvändning under driftsfasen och att debatten om klimatpåverkan från den inbyggda energin inte har varit lika intensiv avspeglar sig på kunskapsnivåerna. Detta är dock något som Boverkets förslag på klimatdeklarationer till 2022 kommer innefatta. Det finns varken en generell siffra eller branschgenomgripande studier som beskriver hur mycket plast som finns i en byggnad idag och vilken klimatpåverkan den inbyggda plasten kan ge upphov till.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om plastanvändning vid nybyggnation av flerbostadshus och lösningar för att minska klimatpåverkan från plastanvändningen.  Målet med arbetet är att kunna visa på hur plastanvändningens klimatpåverkan kan minskas vid nybyggnation av flerbostadshus genom att undersöka alternativa metoder och material. För att uppnå målet med studien genomfördes en litteraturstudie och en fallstudie där ett flerbostadshus byggnadsdelar plastinventerades. Utöver bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar inkluderades även invändiga ytskikt i inventeringen. Totalt sett inventerades 5461 kg plastmaterial där 93 % återfanns i grunden i form av cellplastisolering, ångspärr och geotextilduk och resterande 7 % återfanns bland ytskikten i form av PVC-mattor. Totalt bidrar plastprodukterna med 15 222 kg CO2-ekv och därmed 3,6 kg CO2-ekv/Atemp under byggskedet. Sammanställningen av de olika plasttyperna som återfanns visar att polystyren (PS) utgjorde den övervägande delen, följt av polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP). Resultat från litteraturstudien visade att plast är en produktgrupp som generellt sett förekommer i många byggnadsdelar men i det studerade flerbostadshuset återfanns det bara plast i grunden och bland ytskikten. Orsaken till detta har inte utretts inom ramarna för detta arbete och uppbyggnaden av flerbostadshuset klimatskärm har inte analyserats och jämförts med andra flerbostadshus med stomme av betong, utan endast undersökts med avseende på plastinnehåll. Från litteraturstudien identifierades möjliga alternativa material och beräkningar visade att man genom att byta ut delar av PVC-mattorna mot ett golv med bio-attribuerad PVC kan minska klimatpåverkan från ytskikten med 53 %. För grunden jämfördes cellplast (EPS) mot cellglas och stenull, men det var cellplasten som gav den minsta klimatpåverkan. Att byta ut plast är alltså nödvändigtvis inte den bästa lösningen, utan stora potentialen ligger i att använda återvunna material produkter och material, vilket även litteraturstudien visade.   Att införa plastprodukter i ett cirkulärt flöde, samt fasa ut fossilbaserad plast med olämpliga tillsatsämnen som försvårar materialåtervinning och återanvändning är ett sätt att minska plastanvändningens klimatpåverkan. Plastprodukter med biobaserad eller återvunnen råvara är även ett område med stor potential då resultat från litteraturstudien tyder på att det i dagsläget endast finns ett fåtal byggprodukter. Plast är ett högst aktuellt materialflöde och i skrivande stund arbetas det med frågan bland både myndigheter och enskilda företag, vilket också visar att branschen är lyhörd och villig att förändras. Den här studien kan användas till att öka medvetenheten om hur och vilka typer av plaster som används vid byggnationer av flerbostadshus och hur den kan minskas. Även om resultatet från fallstudien inte är representativt för alla flerbostadshus med stomme av betong, kan det användas för att dra slutsatser kring hur plastanvändningen ser ut och hur den kan bli mer hållbar i en liknande byggnad.

This work has emerged as a result of the lack of student housing in Uppsala. To saturate the housing market, other cities have resorted to temporary building permits and modular houses to establish housing in a fast and safe way. The aim of the work is to collect data in order to be able to draw a conclusion as to whether it is possible to use temporary building permits to establish housing for students in Uppsala. The conditions that were analyzed were: • Land, to investigate whether there are areas that the municipality can lease out for the temporary building permits. • Product, to see if there are any projects from other cities that can be applied to thesituation in Uppsala. • Demand, to see if there is a housing shortage and an interest in new housing. The purpose of this study is to investigate how temporary building permits can contribute to the housing market by enabling temporary housing solutions. The prerequisites required for this are that land is available for rent and that the product and demand exist. The work has led to a clear picture of the possibility of temporary building permits in Uppsala. The study shows examples from other cities of how temporary building permits can benefit the housing market and then compares with Uppsala's land use and target group. From the students’ side, there is an interest as there is a housing shortage and a desire for more central housing. There are also companies that have worked on similar projects in other cities. From the municipality's side, they do not work with temporary building permits for this matter, which complicates the possibility to establish temporary housing for students in Uppsala.

No description available.

Sammanfattning Syfte: Med de nya energikraven som Boverket har släppt inför år 2020 finns det ett stort behov hos byggnadsindustrin att ta reda på vilka konsekvenser införandet av nya reglerna kan leda till. Ruud, Östman och Orädd (2016) säger att det krävs 50 millimeter extra isolering samt åtgärder för högre lufttäthet för att få ner energibehovet för flerfamiljshus från 1965-1975 till dagens standard. Den extra isoleringen påverkar byggnadens boyta, vilket är en viktig parameter för en byggnadsekonomi över tid då det är den uppvärmda ytan som en fastighetsägare kan ta betalt för. Målet med arbetet var att utreda de konsekvenser som uppstår i industriellt träbyggande på grund av åtgärderna som sätts in för att tillgodose de nya energikraven som träder i kraft år 2020. Metod: Undersökningen är upplagd som en fallstudie och använder sig av dokumentanalys och beräkningar i form av energianvändningsprogramvaran VIP-Energy. Dokumentanalysen behandlade i huvudsak Boverkets handlingar om kravändringarna vilket sedan användes till energiberäkningarna. Energiberäkningarna jämförde huset före och efter kravändringarna för att svara på frågeställningarna. Resultat: Beroende på vilka förutsättningar ett modulföretag har påverkar energikraven resultatet på olika sätt. Har företaget möjlighet att bygga väggarna av modulen utåt kommer energikraven inte påverka boytan nämnvärt. För företag som använder lastbilens lastyta till det yttersta blir företaget tvingat till att bygga väggarna inåt, vilket skapar en balans mellan energikraven och energianvändningen. För varje byggnad som anpassar sina väggar inåt vid ökad isolering finns det en optimal väggtjocklek, förutsatt att byggnaden är ett flerbostadshus med mindre lägenheter än 35 kvadratmeter. I snitt så förlorar eluppvärmda hus cirka 5 % boyta. Resultatet av undersökningen angående värmesystem ser att fjärrvärme har gynnats men inte tillräckligt för att ändra något mellan de olika värmesystemen. När det gäller byggnadens livscykelkostnad konstateras det att de nya energikraven inte hjälper byggnaderna. Det sparas för lite på att isolera ett hus i form av energianvändning. Konsekvenser: Trots att fjärrvärme har gynnats så förväntas det inte påverka läget mellan de olika värmesystemen. Projektet kom även fram till att företag inom industriellt byggande kommer behöva fokusera sina insatser på annat än på väggtjocklekar för att få ned energianvändningen i sina byggnader. Begränsningar: Arbetet är mer eller mindre begränsat till modulsystem med lägenheter, med mindre area än 35 kvadratmeter, då de nya energikraven ger dessa byggnader lättnader på energikraven. Undersökningen är också begränsad till att enbart studera förändringar i isolertjocklekar och tar därför inte upp förändringar i täthet eller andra energisparande åtgärder. Nyckelord: BBR(B), industriellt byggande, livscykelkostnadsanalys specifikenergianvändning / Abstract Purpose: With the new energy requirements that Boverket has released for 2020, there is a big need for the construction industry to find out what consequences the new requirements could lead to. In a study by Ruud, Östman and Orädd (2016) it is mentioned that to lower the energy demand for apartment buildings from 1965 to 1975 to today's standard will require up to 50 millimetre extra insulation, as well as measures for higher airtightness. The extra insulation affects the building's living space which is an important parameter for a building's economy over time as it is the heated indoor surface that a property owner may charge. The goal of this work was to investigate the consequences that arise in industrial construction due to measures put in to accommodate the new energy requirements coming into force in 2020. Method: The project is a case study that uses document analysis and calculations in the form of energy usage software VIP-energy. The document analysis primarily dealt with Boverket:s documents on future energy requirements which was processed with calculations to compare the building before and after the requirement change. Findings: Depending on the start conditions an industrial building company has, the energy requirements will affect the result in different ways. If the company has the possibility to build the walls outwards, the living space will not get significantly affected by the energy requirements. For companies that use the truck's loading area to the limit, the company will be forced to build the walls inward, creating a balance between energy requirements and energy use. For each building that adjust the walls inward, there is an optimal wall thickness, provided that the building is an apartment building with apartments smaller than 35 square meters. In average, the buildings with electric heating loses 5 % living space Regarding the heating system, it is clear that district heating got favored in the energy requirement change, however the change is to minor to change anything between the energy types. When it comes to the buildings life cycle cost it can be concluded that the new energy requirements do not help the buildings economically. To little is saved by insulating a house from an energy use perspective Implications: Despite that the energy change favored district heating, the change is to small to change anything between the different heating systems. The project also concluded that companies in industrial construction will need to focus their efforts on other things than wall thicknesses in order to reduce energy use in their buildings. Limitations: The work is more or less limited to modular systems with apartments with less area than 35 square meters because the new energy requirements give this kind of buildings better energy alleviations. The study is also limited to only studying changes in insulation thicknesses and therefore does not take up changes in airtightness or other energy-saving measures. Keywords: BBR(B), Industrial construction, Life cycle cost analysis, Specific energy use

För att kunna förändra den klimatpåverkan som genereras av bygg- och anläggningssektorn behöver vi veta var vi står idag. För att sedan kunna ta steget att minska klimatpåverkan från byggnadsmaterial och byggdelar behöver förändringar ske. I januari 2022 införs en ny lag som innebär att alla byggherrar ska ta fram en klimatdeklaration för nya byggnader. Det långsiktiga nationella målet är att Sverige som nation skall ha netto nollutsläpp år 2045. Det lokala initiativet Lokal färdplan Malmö, LFM30, har som mål att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara klimatneutrala redan år 2030. Det finns flera sätt på vilka man kan minska klimatavtrycket från byggsektorn. Ett sätt är att byta ut material som genererar stora utsläpp till material med mindre klimatpåverkan. Ett annat sätt är att göra en LCA på material som ska användas för att utreda dess lämplighet. Studiens syfte är att utreda och föreslå kostnadseffektiva klimatförslag av olika innerväggar. Det kommer göras genom att undersöka om klimatberäkningar av hela byggnader och byggdelar görs idag. Vidare att genom beräkningar visa skillnaderna i klimatpåverkan av olika systeminnerväggar beroende på uppbyggnad och ingående material. Detta för att kunna jämföra väggarna med avseende på koldioxidekvivalenter, CO2e och pris. Tanken är att visa konkreta skillnader i klimatbelastning av innerväggarna och vilka slutsatser som kan dras av en sådan kalkyl. Studien som är utförd med en intervjustudie, beräkningar och genom en fallstudie på ett ROT- projekt har fokuserat på klimatberäkningar av systeminnerväggar. En litteraturstudie har kompletterat övriga metoder för att få en överblick i ämnet. En jämförelsekalkyl av 14 innerväggar med olika material och uppbyggnad är gjord med beräkningar i två program, Bidcon och BM. Resultaten från intervjustudien belyser svårigheterna som finns gällande klimatberäkningar under projektering av en byggnad. Klimatberäkningar under ett projekt är tids- och resurskrävande. Beräkningarna visar att per kvadratmeter innervägg kan man uppnå mer än en halvering av CO2e om man jämför mellan två regelväggar. Väggarna har samma bredd på regel och minskningen beror på material i innerväggen. Skillnaden mellan en innervägg i solid betong och regelväggen med lägst klimatpåverkan är ännu större. Vidare visar beräkningarna att det även går att minska klimatpåverkan från en innervägg med bibehållen kostnad. Studien konstaterar att biobaserade isoleringsmaterial har lägre klimatpåverkan än vad traditionell isolering i form av mineralull har. Träreglar genererar lägre mängd CO2e än vad stålreglar gör. Gällande skivor är skillnaden varken entydig eller stor mellan träbaserade skivor och gipsskivor. Det beror på att resultatet av beräkningarna skiljer sig åt beroende på vilket program som används. Slutsatser av studien är att mycket kan göras för att minska klimatpåverkan beroende på val av material. Eftersom det går att sänka klimatpåverkan till bibehållen kostnad är klimatsmarta innerväggar förhoppningsvis standard inom en snar framtid. / To change climate impact generated by the construction sector, it is of importance to understand the situation of today. January 2022, a new climate-law will require a climate declaration for all new buildings to be produced. The long-term national goal is to achieve zero emissions by 2045. The local initiative LFM30 aims for the construction sector in Malmö to be climate neutral by 2030. There are several ways in which the climate footprint from the construction sector can be reduced. The purpose of this study is to investigate and suggest ways to reduce climate impact on interior walls. Also, to investigate if climate calculations are made today. The study relies on four parts. Calculations on climate impact regarding carbon dioxide equivalents and price. An interview study, a case study on a renovation project and by a literature study. Results from the interviews shed light on difficulties regarding climate calculations during the design of a building. They are time-consuming and resource intensive. Calculations within the study show that stud walls with right configuration can lower the climate impact to more than half. The reduction is due to change in material on studs, isolation and boards. The study states that bio-based insulation materials have a lower climate impact than traditional mineral wool. Also, that wooden studs generate a lower amount of CO2e than steel studs do. Concerning boards, the difference is not distinct between wood-based boards and gypsum boards. Conclusions are that since it’s possible to reduce the climate impact while maintaining cost, climate-smart interior walls can hopefully soon become reality.

No description available.

I detta examensarbete har en byggnads energiprestanda undersökts vid inredning av vind.De årliga bostadsmarknadsundersökningar som Boverket tar fram redovisar underskottpå bostäder i större delar av landet, främst i kommuner där befolkningsmängden ärstörre. I dessa kommuner, särskilt i mer centrala lägen, råder det brist på ledig mark förnyproduktion av bostäder samtidigt som det finns flera äldre byggnader med ledigautrymmen på vinden som inte nyttjas. Vinden i dessa flerbostadshus ger en möjlighet attskapa bostäder i områden där infrastrukturen redan finns på plats och byggnaden ochområden kan nyttjas på sin fulla kapacitet.Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om hur byggnaders energiprestandapåverkas vid inredning av vind. Detta har undersökts genom litteraturstudie inomområdet och en fallstudie utförd på ett flerbostadshus i Vasastan i centrala Stockholm därvinden inreddes under 2017. Arbetet har varit ett samarbete med StockholmsStadsbyggnadskontor.Arbetet skiljer sig från liknande studier genom att resultaten är baserade på uppmättavärden från energideklarationer före och efter inredning av vinden. Jämförelse av två olikasystemgränser (byggnadens energiprestanda uttryckt i specifik energianvändning ochprimärenergital) baserade på uppmätta värden erhållna från energideklarationer före ochefter inredning av vinden gjordes dels genom beräkningar, dels genom energisimuleringari IDA ICE. På så sätt har pålitligheten hos resultaten kunnat förstärkas.De kulturhistoriska värden på byggnaden innebar att kravet på invändig rumshöjd skulleuppfyllas utan att taket fick höjas utvändigt. Kraven på energihushållning skulle trotsdenna utmaning uppfyllas. På grund av de kulturhistoriska värden i byggnaden var detenda kravet gällande energihushållning att taket skulle uppfylla U-värdeskraven på 0,13𝑊/𝑚ଶ𝐾.Slutsatsen av studien är att hela byggnadens energiprestanda förbättras när en vindinreds. Detta beror främst på att byggnadens klimatskärm blir mer effektiv och mervärmetrög. I fallstudien: minskade byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient avsevärtmed 25 % endast av inredning av vinden, minskade byggnadens energibehov med hela 17 % efter inredning av vinden och byggnadens effektbehov påverkades inte av inredning av vinden något avsevärt.

Receiving personal recommendations has today become very common in digital environments. However, little is yet known about how these are perceived by the users directly affected. Previous studies have indicated that attitudes towards personalized content on the internet varies depending under which circumstances they occur. Although people perceive personalization online as beneficial in some cases, there is still a widespread dissatisfaction with the collection of private data. A greater transparency of the gathering and usage of sensitive data has been designated as a necessary step in order for the user to gain more control and increase digital integrity. This study aimed to investigate how increased transparency of private data affects the acceptability of personal recommendations online, that are based on AI-assisted systems. In the current study three chosen domains have been studied: Amusement & entertainment, News & politics and Health & medical care. Potential impact of underlying emotional mechanisms has also will been examined. The participants (N = 498) completed an online survey where transparency of sensitive data was manipulated in two groups as the main independent variable. Acceptance was then measured in subsequent questions, as well as standpoints of emotional and ethical statements related to scenarios for each domain. The hypothesis predicted that the acceptance would increase with added transparency due to more visibility and control of how private data is utilized. However, there will still be a difference between domains where highest acceptance will be measured for amusement & entertainment in relation to news & politics and health & medical care. Based on multiple mixed ANOVAs it can be stated that transparency seems to have a negative effect on acceptance, where acceptance level decreases in all instances with higher transparency for private data. Transparency appears to have the most impact on health and & medical care. The results indicate that emotional reactions follow the same pattern as acceptance, with greater negative feelings for increased transparency and higher positive feelings for low transparency etc. This research reveals interesting relationships between transparency, acceptance and emotional reactions toward personal recommendations which ought to be studied profoundly in the future.

This research investigates how Secondary School science learners in Cameroon perceive the design of electronic content (eContent). Perception plays an important role in how learners use eContent; hence the perception of how eContent is designed could affect how learners learn using this digital content. Online learning and the use of digital learning materials has emerged as a hallmark of the information age to connect and engage users in the learning process. Learners are moving from the use of paper to the use of digital channels for learning, therefore perception of design becomes very important. Without good perception of how learning material is designed, the teaching process would be an uphill task and this could greatly hinder the academic performance of learners, leading to high failure rates. Apart from how learning material is designed, perception is also a product of the socio-cultural environments hence how learners perceive eContent, might be affected by the setting within which it is designed. In this study, a group of Cameroonian learners‟ use of eContent that was designed in a social- cultural context different from their own is studied. The primary research question is aimed at investigating how the learners‟ perception of eContent affects its use. The researcher uses Cultural Historical activity theory (CHAT) as a theoretical framework to understand how students perceive the activity mediated by eContent. By identifying the factors in an activity system that affect learners‟ perception using activity theory, specific recommendations will be made to educators on what to change in the system to foster positive perceptions hence achieve meaningful learning mediated by eContent.

Det snabbaste växande behovet av energi inom byggnader står kylning av lokaler för. International Energy Agency (IEA) har tillkännagett att detta är en av de mest kritiska frågorna inom energipolitiken. Kylbehovet väntas ha dubblats från år 2005 till år 2030. Anledningar till detta är att jordens klimat blir varmare, storstadsområden utvidgar sig, kraven på termisk komfort ökar, byggnader är bättre isolerade och fler fönster monteras vid nybyggnation, vilket ökar solinstrålningen. För att möta kylbehovet krävs energieffektiva produkter. Induktionsenheten är en sådan produkt som både kan ventilera kyla och värma. Tilluften den skickar ut till lokalen består av både inducerad rumsluft som kyls eller värms i ett kyl-/värmebatteri i form av en korsströms plattvärmeväxlare, samt ny frisk utomhusluft/primärluft. Detta kyl-/värmebatteri är den klart dyraste komponenten i induktionsenheten och därav är det viktigt att säkerställa att den komponenten är så bra utformad och effektiv som möjligt. Studien har med hjälp av Computational Fluid Dynamics (CFD modellering) jämfört olika konfigurationer av en korsströms plattvärmeväxlare till en induktionsapparat för ventilation. Lamellernas tjocklek, slingans diameter, lamellavstånd och massflödet i slingan har ändrats för att hitta ett optimalt fall vad gäller kylkapacitet, utifrån ett bestämt yttermått som inte ändras mellan fallen. Konfigurationerna har jämförts vid ett representativt fall där de yttre förhållandena inte ändrats. Rumsluften in till batteriet har satts till 24 °C och vattnet in till kylslingan har satts till 14 °C. En konstant tryckskillnad på 0,25 Pa har applicerats på modellen för att driva luftflödet genom batteriet. Utöver kylkapaciteteten har även batteriets friktionskoefficient, volymflödet av luft genom batteriet, värmeövergångstal samt värmeväxlarens effektivitet undersökts. CFD modelleringarna kom fram till att kylkapaciteten inte påverkades av en dubblering av lamellernas tjocklek och att det inte heller hade någon betydelse om lamellavståndet var 3 mm eller 4,6 mm för kylkapaciteten. När lamellavståndet undersöktes vidare visade det sig att kylkapaciteten både missgynnades av ett lägre lamellavstånd än 3 mm och ett större lamellavstånd än 4,6 mm. Det optimala lamellavståndet ligger troligen någonstans mellan dessa avstånd men har inte kunnat undersökas vidare med den uppbyggda testmodellen, eftersom ett sådant avstånd inte är möjligt att skapa med den. Kylkapaciteten visade sig vara högre med en slinga på 6 mm i diameter jämfört med en slinga på 12 mm i diameter. Detta kan förklaras av att volymflödet genom batteriet minskar till följd av ett högre motstånd. Vilket också framställs av den beräknade friktionskoefficienten som ökade när slingans diameter ökade. Alltså har den negativa effekten av ett ökat motstånd i batteriet varit större än den positiva effekten som fås av en större överföringsarea mellan slingan och luften när slingans ytterdiameter har dubblats. En varmare temperatur har upptäckts på de tunnare lamellerna jämfört med de tjockare. Detta borde resultera i en lägre kylkapacitet eftersom temperaturskillnaden mellan luften och lameller blir mindre. Varför inte detta har påvisats kan förklaras av att modellen är uppbyggt med ett fast yttermått vilket resulterar i att lamellavståndet indirekt påverkas när lamellernas tjocklek ändras vilket i sin tur påverkar motståndet i batteriet. Samt att modellen är uppbyggd med en konstant tryckskillnad mellan inflödet och utflödet av luften, vilket innebär att flödet minskar när motståndet ändras, för att behålla samma tryckskillnad. Om batteriet tillåts att expandera när lamelltjockleken ökar är det troligt att kylkapacitet blir högre med tjockare lameller, eller om fläktarbete skulle ökas så att flödet hålls konstant när lamellavståndet ändras.