The construction industry accounts for a large part of Sweden's greenhouse gas emissions and needs to decrease for a greener future according to the Sweden’s part in EU: s climate goals. The construction industry accounts for 20% of the total greenhouse gas emissions, of which carbon dioxide embraces 70%. The choice of material when building a family house has a major impact on the total carbon dioxide emission for the building therefore, this study examines carbon dioxide emissions of different frame materials of newly built family houses. The different frameworks that are analyzed in this study are wood, concrete and steel, because they are the most common materials when building a family house in the northern countries. In order to map the carbon dioxide impact of the various frame materials, a literature review of existing life cycle analysis will be implemented. The choice of doing a literature review is based on the large amount of previous research works on the carbon dioxide emissions of the frame materials. To present the results, a sample wall is applied. The width and height of the sample wall is one meter while the depth varies for different materials. The sample wall is designed with the intention to visualize the results in the unit “kg CO2/m3”. The study also includes interviews with manufacturers of family houses with the aim of knowing the construction industry`s views of the choice of the frame material with regard to its carbon dioxide emissions. The results show that there is a major difference in carbon dioxide emissions of the frame materials. The wooden frame with a stud dimension 220x45 mm has a carbon dioxide emission of 81 kg CO2/m3. The steel frame with a stud dimension 195x4 mm has a carbon dioxide emission of 209 kg CO2/m3. Finally, the concrete framewith the thickness 150 mm has a carbon dioxide emission of 602 kg CO2/m3. The conclusion is that the wooden frame has the least carbon dioxide emission, which makes it the most environmentally friendly of all the three frame materials. The interviews also show that the wooden frame is the most advantageous when building a new family house. Some companies motivate their choice of wooden framebased on its bright future, while others consider it to be more efficient from the cost and use perspectives. / Byggbranschen står idag för en stor del av Sveriges växthusgasutsläpp och har målet att minska dessa för en grönare framtid i och med Sveriges del av EU:s klimatmål. Byggbranschen står för 20 % av de totala växthusgasutsläppen, varav koldioxid innefattar 70 % av dessa. Materialval vid byggande av småhus har en stor påverkan på byggnadens totala koldioxidutsläpp, vilket leder till att denna studie undersöker alternativa stommaterials koldioxidutsläpp för nybyggda småhus. Stommaterialen som analyseras är trä, betong och stål då dessa vanligtvis förekommer vid byggande av småhus i Norden. För att kartlägga de olika stommaterialens koldioxidpåverkan genomförs en litteraturöversikt av tidigare utförda livscykelanalyser. Valet att genomföra en litteraturöversikt baseras på den stora mängden av tidigare forskning på stommaterialens koldioxidutsläpp. För att presentera stommaterialens koldioxidpåverkan tillämpas en typvägg för vardera material. Typväggens bredd och höjd är en meter medan djupet varierar för de olika materialen. Typväggen utformades med avsikten att presentera resultatet av stommarnas koldioxidutsläpp i enheten “kg CO2/m3”. Studien innehåller även intervjuer med småhustillverkare med syftet att ta del av byggbranschens syn på val av stommaterial med avseende på dess koldioxidutsläpp. Resultatet påvisar de olika stommaterialens stora skillnader i koldioxidutsläpp. Trästommen med regeldimensionen 220x45 har ett koldioxidutsläpp på 81 kg CO2/m3. Stålstommen med regeldimensionen 195x4 har ett koldioxidutsläpp på 209 kg CO2/m3. Slutligen har betongstommen med tjockleken 150 mm ett koldioxidutsläpp på 602 kg CO2/m3. Slutsatsen blir då att trästommen är den med minst koldioxidutsläpp, vilket gör den till den miljövänligaste av de tre olika stommaterialen. Intervjuerna påvisar även att trästommen är den mest fördelaktiga vid uppförandet av ett nytt småhus. Vissa företag motiverar valet av trästomme baserat på träets ljusa framtid medan andra anser det vara effektivast ur ett kostnads- och användningsperspektiv.

Sedan 1994 har det i Sverige varit tillåtet att bygga hus av trä högre än två våningar.Eftersom flervåningshus med trästomme är relativt nytt är personer inom byggbranschenmer benägna att bygga flervåningshus med betongstomme. Detta anses vara pågrund av att personer inom byggbranschen är mer vana och har mer kunskap ommaterialet. Det kan vara en anledning till att flervåningshus med trästomme byggs irelativt liten utsträckning jämfört med flervåningshus med betongstomme. Trots attendast 20% av alla nyproducerade flervåningshus i Sverige under 2019 byggs medträstomme, jämförelsevis 79% med betongstomme. Har man sett en ökning av flervåningshusmed trästomme de senaste åren. Anledningen antas vara trästommens lågaklimatavtryck och de fördelaktiga produktionsmöjligheterna. Men trästommen haräven problemområden som inte betong har. Dessa består till stor del av fukt- ochljudisoleringsproblem. Syftet med denna studie var att klargöra hur byggentreprenörernaresonerade kring valet att bygga eller inte bygga med trästomme i högre flervåningshusoch vilka faktorer som var avgörande. Studien undersökte även om entreprenörernaansåg att det var en brist på erfarenhet och kompetens kring trästomme iSverige. Vald metod för att ta reda på detta var en deskriptiv (beskrivande) enkätstudiemed kvalitativ och kvantitativ ansats. Undersökningen baserades på 19 respondenterfrån fem ledande byggföretag i Sverige med avseende på omsättning. Respondenternai studien hade antingen tidigare erfarenhet av trästommar i flervåningshus ellerinte. 63% (12st) av respondenterna hade tidigare erfarenhet av trästommar i flervåningshusoch 37% (7st) hade ingen tidigare erfarenhet. Respondenterna ansåg att detvar brist på kompetens och erfarenhet av byggande med trästomme i Sverige. De faktorersom hade störst påverkan på beslut att bygga med trästomme var positiva klimatoch miljöaspekter samt goda produktionsfördelar. Faktorer som ansågs vara stora hinderför byggande med trästomme var akustik och fukt. Bland respondenterna mederfarenhet av byggande med trästomme i flervåningshus ansåg majoriteten (75%) attkostnaden var ett stort hinder. I vissa av frågorna skiljer sig åsikterna åt mellan gruppernamed och utan erfarenhet. Detta kan bero på att projekt med trästomme i flervåningshusär komplexa och att erfarenheten därmed har en stor påverkan på möjlighetenatt se fördelar och nackdelar samt förstå och hantera utmaningar. En bidragandefaktor till kompetensbristen kan vara avsaknaden av fördjupad undervisning inom träbyggnadsteknikpå högre nivå inom ingenjörsutbildningar. Varför det inte byggs flerflervåningshus med trästomme idag kan bero på att det är relativt nytt samt att merforskning och kunskap krävs. / Since 1994, it has been permitted in Sweden to build residential houses with woodenframes higher than two storeys. Since multi-storey buildings with a wooden frame arerelatively new, people in the construction industry are more likely to build multistoreybuildings with a concrete frame. This may be due to the fact that people in theconstruction industry are more used to concrete and have more knowledge of thematerial. This may be a reason why multi-storey buildings with a wooden frame arebuilt to a relatively small extent compared with multi-storey buildings with a concreteframe. Only 20% of all newly produced multi-storey buildings in Sweden in 2019were built with a wooden frame compared with 79% with a concrete frame. It hasbeen an increase in multi-storey houses with wooden frames in recent years. The reasonis assumed to be the low climate footprint of the wooden frame and the advantageousproduction possibilities. But the wooden frame also has problem areas that concretedoes not have. These are largely due to moisture and sound insulation problems.The study will also examine whether the contractors believe that there is a lack ofexperience and competence regarding wooden frames in Sweden. The chosen methodis a descriptive survey study with a qualitative and quantitative approach. The surveyis based on 19 respondents from five leading building companies in Sweden with regardto the company’s revenue. The respondents in the study had either previousexperience of wooden frames in multi-storey buildings or not. 63% (12st) of the respondentshad previous experience of wooden frames in multi-storey buildings and 37% (7st) had no previous experience. The respondents think that there is a lack ofcompetence and experience regarding wooden frames in Sweden. The factors thathad the greatest impact on decisions to build with a wooden frame were positive climateand environmental aspects as well as good production benefits. Factors that wereconsidered as major obstacles to construct with a wooden frame were acoustics andmoisture. Among the respondents with experience of building with a wooden framein multi-storey buildings, the majority considered the cost to be a major obstacle. Insome of the issues, opinions differ between the groups with and without experience.This may be because projects with wooden frames in multi-storey buildings are complexand that the experience thus has a major impact on the opportunity to see advantagesand disadvantages as well as understand and manage challenges. A contributingfactor to the lack of competence may be because of the absence of advancedteaching in wood construction technology in engineering education programs. Multistoreybuildings with wooden frames are not being built to the same extent as multistoreybuildings with concrete. This may be due to the fact that multi-storey buildingswith wooden frames are relatively new and that more research and knowledge arerequired.

Stort fokus har länge legat på byggnaders energianvändning under driftsfasen och att debatten om klimatpåverkan från den inbyggda energin inte har varit lika intensiv avspeglar sig på kunskapsnivåerna. Detta är dock något som Boverkets förslag på klimatdeklarationer till 2022 kommer innefatta. Det finns varken en generell siffra eller branschgenomgripande studier som beskriver hur mycket plast som finns i en byggnad idag och vilken klimatpåverkan den inbyggda plasten kan ge upphov till.  Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om plastanvändning vid nybyggnation av flerbostadshus och lösningar för att minska klimatpåverkan från plastanvändningen.  Målet med arbetet är att kunna visa på hur plastanvändningens klimatpåverkan kan minskas vid nybyggnation av flerbostadshus genom att undersöka alternativa metoder och material. För att uppnå målet med studien genomfördes en litteraturstudie och en fallstudie där ett flerbostadshus byggnadsdelar plastinventerades. Utöver bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar inkluderades även invändiga ytskikt i inventeringen. Totalt sett inventerades 5461 kg plastmaterial där 93 % återfanns i grunden i form av cellplastisolering, ångspärr och geotextilduk och resterande 7 % återfanns bland ytskikten i form av PVC-mattor. Totalt bidrar plastprodukterna med 15 222 kg CO2-ekv och därmed 3,6 kg CO2-ekv/Atemp under byggskedet. Sammanställningen av de olika plasttyperna som återfanns visar att polystyren (PS) utgjorde den övervägande delen, följt av polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP). Resultat från litteraturstudien visade att plast är en produktgrupp som generellt sett förekommer i många byggnadsdelar men i det studerade flerbostadshuset återfanns det bara plast i grunden och bland ytskikten. Orsaken till detta har inte utretts inom ramarna för detta arbete och uppbyggnaden av flerbostadshuset klimatskärm har inte analyserats och jämförts med andra flerbostadshus med stomme av betong, utan endast undersökts med avseende på plastinnehåll. Från litteraturstudien identifierades möjliga alternativa material och beräkningar visade att man genom att byta ut delar av PVC-mattorna mot ett golv med bio-attribuerad PVC kan minska klimatpåverkan från ytskikten med 53 %. För grunden jämfördes cellplast (EPS) mot cellglas och stenull, men det var cellplasten som gav den minsta klimatpåverkan. Att byta ut plast är alltså nödvändigtvis inte den bästa lösningen, utan stora potentialen ligger i att använda återvunna material produkter och material, vilket även litteraturstudien visade.   Att införa plastprodukter i ett cirkulärt flöde, samt fasa ut fossilbaserad plast med olämpliga tillsatsämnen som försvårar materialåtervinning och återanvändning är ett sätt att minska plastanvändningens klimatpåverkan. Plastprodukter med biobaserad eller återvunnen råvara är även ett område med stor potential då resultat från litteraturstudien tyder på att det i dagsläget endast finns ett fåtal byggprodukter. Plast är ett högst aktuellt materialflöde och i skrivande stund arbetas det med frågan bland både myndigheter och enskilda företag, vilket också visar att branschen är lyhörd och villig att förändras. Den här studien kan användas till att öka medvetenheten om hur och vilka typer av plaster som används vid byggnationer av flerbostadshus och hur den kan minskas. Även om resultatet från fallstudien inte är representativt för alla flerbostadshus med stomme av betong, kan det användas för att dra slutsatser kring hur plastanvändningen ser ut och hur den kan bli mer hållbar i en liknande byggnad.

This work has emerged as a result of the lack of student housing in Uppsala. To saturate the housing market, other cities have resorted to temporary building permits and modular houses to establish housing in a fast and safe way. The aim of the work is to collect data in order to be able to draw a conclusion as to whether it is possible to use temporary building permits to establish housing for students in Uppsala. The conditions that were analyzed were: • Land, to investigate whether there are areas that the municipality can lease out for the temporary building permits. • Product, to see if there are any projects from other cities that can be applied to thesituation in Uppsala. • Demand, to see if there is a housing shortage and an interest in new housing. The purpose of this study is to investigate how temporary building permits can contribute to the housing market by enabling temporary housing solutions. The prerequisites required for this are that land is available for rent and that the product and demand exist. The work has led to a clear picture of the possibility of temporary building permits in Uppsala. The study shows examples from other cities of how temporary building permits can benefit the housing market and then compares with Uppsala's land use and target group. From the students’ side, there is an interest as there is a housing shortage and a desire for more central housing. There are also companies that have worked on similar projects in other cities. From the municipality's side, they do not work with temporary building permits for this matter, which complicates the possibility to establish temporary housing for students in Uppsala.

No description available.

Sammanfattning Syfte: Med de nya energikraven som Boverket har släppt inför år 2020 finns det ett stort behov hos byggnadsindustrin att ta reda på vilka konsekvenser införandet av nya reglerna kan leda till. Ruud, Östman och Orädd (2016) säger att det krävs 50 millimeter extra isolering samt åtgärder för högre lufttäthet för att få ner energibehovet för flerfamiljshus från 1965-1975 till dagens standard. Den extra isoleringen påverkar byggnadens boyta, vilket är en viktig parameter för en byggnadsekonomi över tid då det är den uppvärmda ytan som en fastighetsägare kan ta betalt för. Målet med arbetet var att utreda de konsekvenser som uppstår i industriellt träbyggande på grund av åtgärderna som sätts in för att tillgodose de nya energikraven som träder i kraft år 2020. Metod: Undersökningen är upplagd som en fallstudie och använder sig av dokumentanalys och beräkningar i form av energianvändningsprogramvaran VIP-Energy. Dokumentanalysen behandlade i huvudsak Boverkets handlingar om kravändringarna vilket sedan användes till energiberäkningarna. Energiberäkningarna jämförde huset före och efter kravändringarna för att svara på frågeställningarna. Resultat: Beroende på vilka förutsättningar ett modulföretag har påverkar energikraven resultatet på olika sätt. Har företaget möjlighet att bygga väggarna av modulen utåt kommer energikraven inte påverka boytan nämnvärt. För företag som använder lastbilens lastyta till det yttersta blir företaget tvingat till att bygga väggarna inåt, vilket skapar en balans mellan energikraven och energianvändningen. För varje byggnad som anpassar sina väggar inåt vid ökad isolering finns det en optimal väggtjocklek, förutsatt att byggnaden är ett flerbostadshus med mindre lägenheter än 35 kvadratmeter. I snitt så förlorar eluppvärmda hus cirka 5 % boyta. Resultatet av undersökningen angående värmesystem ser att fjärrvärme har gynnats men inte tillräckligt för att ändra något mellan de olika värmesystemen. När det gäller byggnadens livscykelkostnad konstateras det att de nya energikraven inte hjälper byggnaderna. Det sparas för lite på att isolera ett hus i form av energianvändning. Konsekvenser: Trots att fjärrvärme har gynnats så förväntas det inte påverka läget mellan de olika värmesystemen. Projektet kom även fram till att företag inom industriellt byggande kommer behöva fokusera sina insatser på annat än på väggtjocklekar för att få ned energianvändningen i sina byggnader. Begränsningar: Arbetet är mer eller mindre begränsat till modulsystem med lägenheter, med mindre area än 35 kvadratmeter, då de nya energikraven ger dessa byggnader lättnader på energikraven. Undersökningen är också begränsad till att enbart studera förändringar i isolertjocklekar och tar därför inte upp förändringar i täthet eller andra energisparande åtgärder. Nyckelord: BBR(B), industriellt byggande, livscykelkostnadsanalys specifikenergianvändning / Abstract Purpose: With the new energy requirements that Boverket has released for 2020, there is a big need for the construction industry to find out what consequences the new requirements could lead to. In a study by Ruud, Östman and Orädd (2016) it is mentioned that to lower the energy demand for apartment buildings from 1965 to 1975 to today's standard will require up to 50 millimetre extra insulation, as well as measures for higher airtightness. The extra insulation affects the building's living space which is an important parameter for a building's economy over time as it is the heated indoor surface that a property owner may charge. The goal of this work was to investigate the consequences that arise in industrial construction due to measures put in to accommodate the new energy requirements coming into force in 2020. Method: The project is a case study that uses document analysis and calculations in the form of energy usage software VIP-energy. The document analysis primarily dealt with Boverket:s documents on future energy requirements which was processed with calculations to compare the building before and after the requirement change. Findings: Depending on the start conditions an industrial building company has, the energy requirements will affect the result in different ways. If the company has the possibility to build the walls outwards, the living space will not get significantly affected by the energy requirements. For companies that use the truck's loading area to the limit, the company will be forced to build the walls inward, creating a balance between energy requirements and energy use. For each building that adjust the walls inward, there is an optimal wall thickness, provided that the building is an apartment building with apartments smaller than 35 square meters. In average, the buildings with electric heating loses 5 % living space Regarding the heating system, it is clear that district heating got favored in the energy requirement change, however the change is to minor to change anything between the energy types. When it comes to the buildings life cycle cost it can be concluded that the new energy requirements do not help the buildings economically. To little is saved by insulating a house from an energy use perspective Implications: Despite that the energy change favored district heating, the change is to small to change anything between the different heating systems. The project also concluded that companies in industrial construction will need to focus their efforts on other things than wall thicknesses in order to reduce energy use in their buildings. Limitations: The work is more or less limited to modular systems with apartments with less area than 35 square meters because the new energy requirements give this kind of buildings better energy alleviations. The study is also limited to only studying changes in insulation thicknesses and therefore does not take up changes in airtightness or other energy-saving measures. Keywords: BBR(B), Industrial construction, Life cycle cost analysis, Specific energy use

För att kunna förändra den klimatpåverkan som genereras av bygg- och anläggningssektorn behöver vi veta var vi står idag. För att sedan kunna ta steget att minska klimatpåverkan från byggnadsmaterial och byggdelar behöver förändringar ske. I januari 2022 införs en ny lag som innebär att alla byggherrar ska ta fram en klimatdeklaration för nya byggnader. Det långsiktiga nationella målet är att Sverige som nation skall ha netto nollutsläpp år 2045. Det lokala initiativet Lokal färdplan Malmö, LFM30, har som mål att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara klimatneutrala redan år 2030. Det finns flera sätt på vilka man kan minska klimatavtrycket från byggsektorn. Ett sätt är att byta ut material som genererar stora utsläpp till material med mindre klimatpåverkan. Ett annat sätt är att göra en LCA på material som ska användas för att utreda dess lämplighet. Studiens syfte är att utreda och föreslå kostnadseffektiva klimatförslag av olika innerväggar. Det kommer göras genom att undersöka om klimatberäkningar av hela byggnader och byggdelar görs idag. Vidare att genom beräkningar visa skillnaderna i klimatpåverkan av olika systeminnerväggar beroende på uppbyggnad och ingående material. Detta för att kunna jämföra väggarna med avseende på koldioxidekvivalenter, CO2e och pris. Tanken är att visa konkreta skillnader i klimatbelastning av innerväggarna och vilka slutsatser som kan dras av en sådan kalkyl. Studien som är utförd med en intervjustudie, beräkningar och genom en fallstudie på ett ROT- projekt har fokuserat på klimatberäkningar av systeminnerväggar. En litteraturstudie har kompletterat övriga metoder för att få en överblick i ämnet. En jämförelsekalkyl av 14 innerväggar med olika material och uppbyggnad är gjord med beräkningar i två program, Bidcon och BM. Resultaten från intervjustudien belyser svårigheterna som finns gällande klimatberäkningar under projektering av en byggnad. Klimatberäkningar under ett projekt är tids- och resurskrävande. Beräkningarna visar att per kvadratmeter innervägg kan man uppnå mer än en halvering av CO2e om man jämför mellan två regelväggar. Väggarna har samma bredd på regel och minskningen beror på material i innerväggen. Skillnaden mellan en innervägg i solid betong och regelväggen med lägst klimatpåverkan är ännu större. Vidare visar beräkningarna att det även går att minska klimatpåverkan från en innervägg med bibehållen kostnad. Studien konstaterar att biobaserade isoleringsmaterial har lägre klimatpåverkan än vad traditionell isolering i form av mineralull har. Träreglar genererar lägre mängd CO2e än vad stålreglar gör. Gällande skivor är skillnaden varken entydig eller stor mellan träbaserade skivor och gipsskivor. Det beror på att resultatet av beräkningarna skiljer sig åt beroende på vilket program som används. Slutsatser av studien är att mycket kan göras för att minska klimatpåverkan beroende på val av material. Eftersom det går att sänka klimatpåverkan till bibehållen kostnad är klimatsmarta innerväggar förhoppningsvis standard inom en snar framtid. / To change climate impact generated by the construction sector, it is of importance to understand the situation of today. January 2022, a new climate-law will require a climate declaration for all new buildings to be produced. The long-term national goal is to achieve zero emissions by 2045. The local initiative LFM30 aims for the construction sector in Malmö to be climate neutral by 2030. There are several ways in which the climate footprint from the construction sector can be reduced. The purpose of this study is to investigate and suggest ways to reduce climate impact on interior walls. Also, to investigate if climate calculations are made today. The study relies on four parts. Calculations on climate impact regarding carbon dioxide equivalents and price. An interview study, a case study on a renovation project and by a literature study. Results from the interviews shed light on difficulties regarding climate calculations during the design of a building. They are time-consuming and resource intensive. Calculations within the study show that stud walls with right configuration can lower the climate impact to more than half. The reduction is due to change in material on studs, isolation and boards. The study states that bio-based insulation materials have a lower climate impact than traditional mineral wool. Also, that wooden studs generate a lower amount of CO2e than steel studs do. Concerning boards, the difference is not distinct between wood-based boards and gypsum boards. Conclusions are that since it’s possible to reduce the climate impact while maintaining cost, climate-smart interior walls can hopefully soon become reality.

No description available.

I detta examensarbete har en byggnads energiprestanda undersökts vid inredning av vind.De årliga bostadsmarknadsundersökningar som Boverket tar fram redovisar underskottpå bostäder i större delar av landet, främst i kommuner där befolkningsmängden ärstörre. I dessa kommuner, särskilt i mer centrala lägen, råder det brist på ledig mark förnyproduktion av bostäder samtidigt som det finns flera äldre byggnader med ledigautrymmen på vinden som inte nyttjas. Vinden i dessa flerbostadshus ger en möjlighet attskapa bostäder i områden där infrastrukturen redan finns på plats och byggnaden ochområden kan nyttjas på sin fulla kapacitet.Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om hur byggnaders energiprestandapåverkas vid inredning av vind. Detta har undersökts genom litteraturstudie inomområdet och en fallstudie utförd på ett flerbostadshus i Vasastan i centrala Stockholm därvinden inreddes under 2017. Arbetet har varit ett samarbete med StockholmsStadsbyggnadskontor.Arbetet skiljer sig från liknande studier genom att resultaten är baserade på uppmättavärden från energideklarationer före och efter inredning av vinden. Jämförelse av två olikasystemgränser (byggnadens energiprestanda uttryckt i specifik energianvändning ochprimärenergital) baserade på uppmätta värden erhållna från energideklarationer före ochefter inredning av vinden gjordes dels genom beräkningar, dels genom energisimuleringari IDA ICE. På så sätt har pålitligheten hos resultaten kunnat förstärkas.De kulturhistoriska värden på byggnaden innebar att kravet på invändig rumshöjd skulleuppfyllas utan att taket fick höjas utvändigt. Kraven på energihushållning skulle trotsdenna utmaning uppfyllas. På grund av de kulturhistoriska värden i byggnaden var detenda kravet gällande energihushållning att taket skulle uppfylla U-värdeskraven på 0,13𝑊/𝑚ଶ𝐾.Slutsatsen av studien är att hela byggnadens energiprestanda förbättras när en vindinreds. Detta beror främst på att byggnadens klimatskärm blir mer effektiv och mervärmetrög. I fallstudien: minskade byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient avsevärtmed 25 % endast av inredning av vinden, minskade byggnadens energibehov med hela 17 % efter inredning av vinden och byggnadens effektbehov påverkades inte av inredning av vinden något avsevärt.

Receiving personal recommendations has today become very common in digital environments. However, little is yet known about how these are perceived by the users directly affected. Previous studies have indicated that attitudes towards personalized content on the internet varies depending under which circumstances they occur. Although people perceive personalization online as beneficial in some cases, there is still a widespread dissatisfaction with the collection of private data. A greater transparency of the gathering and usage of sensitive data has been designated as a necessary step in order for the user to gain more control and increase digital integrity. This study aimed to investigate how increased transparency of private data affects the acceptability of personal recommendations online, that are based on AI-assisted systems. In the current study three chosen domains have been studied: Amusement & entertainment, News & politics and Health & medical care. Potential impact of underlying emotional mechanisms has also will been examined. The participants (N = 498) completed an online survey where transparency of sensitive data was manipulated in two groups as the main independent variable. Acceptance was then measured in subsequent questions, as well as standpoints of emotional and ethical statements related to scenarios for each domain. The hypothesis predicted that the acceptance would increase with added transparency due to more visibility and control of how private data is utilized. However, there will still be a difference between domains where highest acceptance will be measured for amusement & entertainment in relation to news & politics and health & medical care. Based on multiple mixed ANOVAs it can be stated that transparency seems to have a negative effect on acceptance, where acceptance level decreases in all instances with higher transparency for private data. Transparency appears to have the most impact on health and & medical care. The results indicate that emotional reactions follow the same pattern as acceptance, with greater negative feelings for increased transparency and higher positive feelings for low transparency etc. This research reveals interesting relationships between transparency, acceptance and emotional reactions toward personal recommendations which ought to be studied profoundly in the future.