Visualisering av data för Covid-19 med tematiska kartor har använts av experter, journalister och lekmän för att förstå och förmedla information om pandemin. Problem uppstår när det som visualiseras tolkas på ett felaktigt sätt av den som sedan läser kartan. Särskilt i en kris-situation är det av stor vikt att minimera missförstånd kring den information som ska förmedlas. Det här examenarbetets syfte har varit att utvärdera hur klassificeringsmetod, färgsättning, symbologi och typ av karta påverkar informationsförmedlingen och den uppfattade risken hos den som läser kartan. En litteraturstudie har genomförts för att undersöka vad som är ”best-practice” både allmänt för tematiska kartor men framför allt särskilt för covid-19. Baserat på litteraturstudien har tematiska kartor som visar information om Covid-19 i Värmlands 16 kommuner tagits fram. De tematiska kartorna utvärderades i två webbenkäter där den ena undersökte uppfattad risk och den andra förståelse för kartans innehåll. Deltagare i enkätstudien var studenter vid Karlstad universitet. Resultatet visade att koropletkartor var enklare att förstå än kartor med proportionella symboler samt lite överraskande att det inte är någon skillnad mellan oklassificerad och klassificerad karta med proportionella symboler. För förståelse av kartan var koropletkartan med sekventiell färgsättning den karta som föredrogs av deltagarna men också den karta som uppgavs ge den största känslan av risk. Den uppfattade risken angavs av deltagarna på en 5-gradig skala (ingen risk, låg risk, måttlig risk, hög risk och mycket hög risk). Resultatet visar att den uppfattade risken hos deltagarna var lägre än den visualiserade risken och att enligt deltagarna själva ger koropletkartor en större känsla av risk än en karta med proportionella symboler. Vid analys av statistisk signifikans kunde dock en signifikant skillnad från referensvärdet endast konstateras för den röda sekventiella koropletkartan och den avvikande koropletkartan. Slutligen konstateras att ett större dataunderlag och vidare statistisk prövning av resultatet behövs för att verifiera de olika designvariablernas betydelse för uppfattad risk och förståelse av epidemiologisk information visualiserad i tematiska kartor.