No description available.

<p>Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sina</p><p>föreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört att</p><p>teatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås är</p><p>potentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern när</p><p>företagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.</p><p>Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slut</p><p>genomfördes. Intervjuerna gjordes mestadels via telefon, så kallade</p><p>telefonintervjuer, medan ett par intervjuer gjordes på respondenternas</p><p>arbetsplatser, så kallade personliga intervjuer.</p><p>Undersökningens resultat visade tydliga samband mellan de intervjuade</p><p>företagen. Det största problemet som uppstod var att företagen ansåg</p><p>att teatern som underhållningsform inte bidrog till att skapa gemenskap inom publiken, vilket var huvudsyftet med majoriteten av företagens personaltillställningar, att skapa gemenskap. Övrigt ansåg</p><p>respondenterna bland annat att teaterföreställningarna tar för lång tid, att det finns för lite kringarrangemang och att utbudet är för snävt. I huvudsak ville respondenterna se mer reklam med ett anpassat utbud för just företag.</p>

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sina föreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört att teatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland. Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås är potentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern när företagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern. Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slut genomfördes. Intervjuerna gjordes mestadels via telefon, så kallade telefonintervjuer, medan ett par intervjuer gjordes på respondenternas arbetsplatser, så kallade personliga intervjuer. Undersökningens resultat visade tydliga samband mellan de intervjuade företagen. Det största problemet som uppstod var att företagen ansåg att teatern som underhållningsform inte bidrog till att skapa gemenskap inom publiken, vilket var huvudsyftet med majoriteten av företagens personaltillställningar, att skapa gemenskap. Övrigt ansåg respondenterna bland annat att teaterföreställningarna tar för lång tid, att det finns för lite kringarrangemang och att utbudet är för snävt. I huvudsak ville respondenterna se mer reklam med ett anpassat utbud för just företag.

The aim of this master's thesis is to examine the options and advantages of using online marketing by cultural organisations, especially theatres. The introductory part of this thesis explains essential terms related to online marketing and specifics of internet media. It also gives an overview of internet marketing tools, which can be effectively used in communication of cultural organizations. A second part of the thesis is focused on developing online marketing strategy for the Divadlo v Řeznické Theatre. The strategy is based on information obtained from a research carried out by the author of this thesis. The research includes a situation analysis, benchmarking, interview with marketing manager of Divadlo v Řeznické and a survey research made among the theatre visitors.

The aim of this thesis is to explore how does the marketing management of major Czech drama scenes reflect strategies and concepts described in the theoretical approaches to marketing, particularly in the specialized foreign literature. The goal is the marketing analysis of the most significant theaters in the Czech Republic, research the functionality and importance of marketing plans, strategies and tools, analysis of marketing management, awareness of audience and customer care. The methods used are literature search, description of known marketing concepts (marketing mix, segmentation, positioning, audience building, and audience development), and comparison of different approaches to marketing management, qualitative research, analysis of data obtained through research and expert interviews.

This master thesis is concerning the role of the manager in working with children and young audience in the world of theatre. The first chapters undertake the definition of the theatre for children and theatre played by children and brief history of this genre in the Czech Republic. It describes the history and rich tradition of festivals and parades in this area for different age categories until presence. The following chapters are dedicated to the relationship of theatres with their both audiences, current and potential. The thesis also appoints different possibilities of working with the audience and its development, its active engagement through interactive elements and impulses and building the long-term relationship with them. It defines the role of the manager in working with children and young audiences, it describes the activities of organisations concerning the theatre for children, dramatic education and concerning working with the audience and its development. In following chapters, there is description of specific needs of children and student audience and their characteristics. In next chapter there, is the analysis of the level of using marketing instruments and managerial attitudes in theatres, and the possibilities of financing activities of theatres aimed at children audience and youth. By studying the literature and conduction of my own quantitative research, I learnt about the level of cooperation between theatres and schools, and I evaluated the attitude of theatres towards children and youth audience and I was curious if the theatres are nurturing their future spectators.

This exegesis examines the proposition that playwriting is an entrepreneurial activity when combined with the role of producer. The thesis demonstrates that, when a playwright combines the two roles and considers the development of a network of relationships in the process, positive steps can be made towards the marketing of a work and the career progression of the playwright. The issues of marketing and career progression are considered in a regional context. The thesis comprises the creation of a full-length theatrical work through the MA (Research) Program at Queensland University of Technology and an analysis of that journey in the context of regional theatre practice in Queensland. Nicolas Bourriaud’s theory of the Relational Aesthetic is used as a way of charting my practice and of examining how this approach might be appropriate to theatre-making in regional Australia. The paper establishes strategies by which the playwright, when also undertaking the role of producer, might manage the complex set of circumstances and interactions between the work, the community and the industry. Using practice-led research methodologies, the exegesis examines the process of the creation of a new play, Sinking, and explores, through the use of an autobiographical case study, what the process has meant to the author’s development as a playwright over a fifteen month period. The paper uses a network map to explore the interactions created through a rehearsed reading of the first draft of the play in October 2006 and, in doing so, demonstrates how a close engagement with the community formed the basis of the entrepreneurial strategy. The exegesis demonstrates that Bourriaud’s work connects very closely with the author’s practice and examines how the approach might be useful for other regional arts practitioners, particularly those in the early stages of their careers. The research aims to identify how the creation of the play, and the subsequent interactions generated within a regional community, can lead to opportunities to create connections both within the author’s place of residence and in broader theatre industry contexts, nationally and internationally, in order to provide commercial and professional outcomes.