Texte remanié de: Diss.--Theology--Rome--Pontifical Gregorian university, 1966. / Notes bibliogr. Index.

Diss.--Universität München, 1996. / Bibliogr. p. 331-338. Index.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Philosophie--Paris 1, 2003. / Bibliogr. p. 395-427. Index.

Texte remanié de: Diss.--Düsseldorf--Universität, 1981.

Proefschrift--Letteren--Katholieke universiteit Nijmegen, 1994. / Contient une version néerlandaise de 1506 de la "Lettre du Prêtre Jean" Résumé en français.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt. Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra. En genomgående tes i denna undersökning blir att förändringen i perspektiv har drivits av en växande insikt om att det utopiska samhällsystemet representerar en moral- och samhällssyn som är oförenlig med de ideal som historiskt kan kopplas till More, och att det är denna motsättning mellan den traditionella bilden av Utopia och den kunskap som uppnåtts genom det tillgängliga historiska materialet som har format diskussionen inom den humanistiska tolkningen, och som har lett den i riktning mot en alltmer ambivalent inställning till Utopia som utopi. Ett sekundärt syfte är att använda slutsatserna från denna undersökning till att analysera hur de förändringar som skett inom den humanistiska tolkningen har kommit att påverka synen på verket som helhet, samt vilka tolkningsmöjligheter de öppnar för. Härigenom öppnas även möjligheten att diskutera Utopia på ett mer abstrakt plan som ett exempel på en av de många klassiska texter som har lästs om omtolkats under lång tid. Genom att betraktas ur detta perspektiv kan frågan om Utopias mening anses belysa en mer allmängiltig frågeställning gällande vår förståelse av historiska texter. På samma sätt avses även forskningen kring Utopia att betraktas ur ett större perspektiv. Tanken är att denna kan lyftas fram som ett exempel på den utveckling som skett inom studiet av historiska texter under 1900-talet, men även på de strukturella förändringar som ständigt pågår inom den vetenskapliga forskningen generellt. Fokus ligger här på den inre dynamik som kan urskiljas i den forskning som utgör studieobjektet, men även på de yttre omständigheter som kan anses ha påverkat den allmänna bilden av Utopia, och därmed även hur man har kommit att betrakta verket.

Thesis--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 2007. / Textes en allemand et en anglais. Bibliogr. p. 331-358.

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Magisterarbeit, 2008.

A tese visa compreender a Utopia como uma obra política moderna de caráter literário e filosófico. A abordagem do aspecto literário é feita no primeiro capítulo e retomada no final, e busca em, primeiro lugar, estabelecer as diferenças fundamentais entre a Utopia e alguns dos constructos ideais que a precederam e com os quais ela é recorrentemente identificada, tais como a Era de Ouro, o paraíso e a Atlântida; em segundo lugar, ela procura também verificar a proximidade e a distancia da Utopia em relação à sátira, gênero literário com o qual a obra passou a ser identificado mais recentemente por uma parcela dos comentadores, mudando-se o seu registro do apologético para o crítico. O aspecto filosófico é tratado no segundo e no terceiro capítulos. No segundo se procura mapear as relações da Utopia com a filosofia política clássica, sobretudo no que respeita aos constructos filosóficos ideais, enquanto que o capítulo três discute a vinculação da Utopia com o humanismo erasmiano, do qual ela é, ao mesmo tempo, devedora e crítica. O quarto capítulo apresenta as considerações finais, procurando caracterizar a obra como um produto do renascimento inglês, produto este que combina literatura e filosofia de uma maneira singular, ambas se mesclando para compor o sentido político da obra, ambas com igual direito de cidadania em Utopia. / The thesis aims to understand Utopia as a modern political work of literary and philosophical character. The approach to the literary aspect is made in the first chapter and resumed at the end, and seeks first to establish the fundamental differences between Utopia and some of the ideal constructs that preceded it and with which it is recurrently identified, such as Age Of Gold, paradise and Atlantis; secondly, it also seeks to verify the proximity and distance of Utopia in relation to satire, a literary genre with which the work has been identified more recently by a portion of the commentators. The philosophical aspect is dealt with in the second and third chapters. In the second, we try to map the relations of Utopia with classical political philosophy, especially with regard to ideal philosophical constructs, while chapter three discusses the connection of Utopia with Erasmian humanism, of which it is at once debtor and critical. The fourth chapter presents the final considerations, seeking to characterize the Utopia as a product of the English Renaissance, a product that combines literature and philosophy in a unique way, both merging to compose the political sense of the work, both with equal citizenship rights in Utopia.

A tese visa compreender a Utopia como uma obra política moderna de caráter literário e filosófico. A abordagem do aspecto literário é feita no primeiro capítulo e retomada no final, e busca em, primeiro lugar, estabelecer as diferenças fundamentais entre a Utopia e alguns dos constructos ideais que a precederam e com os quais ela é recorrentemente identificada, tais como a Era de Ouro, o paraíso e a Atlântida; em segundo lugar, ela procura também verificar a proximidade e a distancia da Utopia em relação à sátira, gênero literário com o qual a obra passou a ser identificado mais recentemente por uma parcela dos comentadores, mudando-se o seu registro do apologético para o crítico. O aspecto filosófico é tratado no segundo e no terceiro capítulos. No segundo se procura mapear as relações da Utopia com a filosofia política clássica, sobretudo no que respeita aos constructos filosóficos ideais, enquanto que o capítulo três discute a vinculação da Utopia com o humanismo erasmiano, do qual ela é, ao mesmo tempo, devedora e crítica. O quarto capítulo apresenta as considerações finais, procurando caracterizar a obra como um produto do renascimento inglês, produto este que combina literatura e filosofia de uma maneira singular, ambas se mesclando para compor o sentido político da obra, ambas com igual direito de cidadania em Utopia. / The thesis aims to understand Utopia as a modern political work of literary and philosophical character. The approach to the literary aspect is made in the first chapter and resumed at the end, and seeks first to establish the fundamental differences between Utopia and some of the ideal constructs that preceded it and with which it is recurrently identified, such as Age Of Gold, paradise and Atlantis; secondly, it also seeks to verify the proximity and distance of Utopia in relation to satire, a literary genre with which the work has been identified more recently by a portion of the commentators. The philosophical aspect is dealt with in the second and third chapters. In the second, we try to map the relations of Utopia with classical political philosophy, especially with regard to ideal philosophical constructs, while chapter three discusses the connection of Utopia with Erasmian humanism, of which it is at once debtor and critical. The fourth chapter presents the final considerations, seeking to characterize the Utopia as a product of the English Renaissance, a product that combines literature and philosophy in a unique way, both merging to compose the political sense of the work, both with equal citizenship rights in Utopia.