Arbetet utforskar logistikens tillämpning inom Trafikverkets verksamhetsområde Trafiks operativa utbildningsinsatser. Totalt har utbildningar för sex olika befattningar studerats med det gemensamma syftet att komma fram till hur dessa kan följas upp med hjälp av mätetal. Det logistiska synsättet kombinerar ett kundorienterat fokus med teori om störningsfria flöden genom att ta hänsyn till helheten. Allt detta med det övergripande syftet att uppnå hög måluppfyllelse till en så låg kostnad som möjligt. De operativa utbildningsinsatserna genomförs runtom i hela landet och har i dagsläget ingen uppföljning av vare sig kostnader, tidsåtgång eller upplevd nöjdhet (sett till elevernas perspektiv). Det finns med andra ord stor potential till förbättringsmöjligheter. Arbetet har genomförts genom att i ett första steg kartlägga nuvarande utbildningar för att skapa förståelse för dess utformning och för att ges ett helhetsperspektiv. Kartläggningarna har genomförts genom att intervjua såväl operativ som taktisk och strategisk personal. Under arbetets gång, och i samband med intervjuerna, har det framkommit en del utmaningar som kan relateras till utbildningsprocesserna vilka presenteras och följs upp genom att ge förslag på förändringsåtgärder. En approximativ kostnadsallokering för en av de studerade befattningarna har även genomförts med hjälp av dess tillhörande kartläggning (i egenskap av tillfällen för resor, hotellövernattning etcetera). Detta i syfte att ge viss insikt i vad kostnaden kan tänkas landa på för den studerade utbildningen. Detta är inte minst av intresse då det är en utbildning som det sker avhopp från vilket genererar en form av bristkostnad. Slutligen avslutas arbetet med en sammanställning av de förslag på mätetal som ges för uppföljning av de studerade utbildningarna. Förslagen grundas i såväl information som inhämtats om utbildningarna som i teori om mätetal relaterat till det så kallade processperspektivet (som står för ett kundorienterat fokus) och till viss del även det finansiella perspektivet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Företaget Renta AB AB är ett maskinuthyrningsföretag som hyr ut maskiner till stora bygg- och anläggningsföretags byggprojekt. Det kan vara företag som Skanska AB, Kanonaden Entreprenad AB och NCC, men maskinerna kan också hyras av privatpersoner. Företaget finns etablerat i Sverige, Finland, Norge, Polen och Danmark. Renta AB har maskiner som de själva äger och hyr ut. Under vissa säsonger förändras efterfrågan och för att kunna möta kundens behov hyr Renta AB maskinerna från en leverantör och hyr sedan ut maskinerna från sitt företag. Liksom andra företag strävar Renta AB efter att uppnå så hög lönsamhet som möjligt, vilket ställer krav på en god kännedom om vilka maskiner som bör efterfrågas av deras kunder. Detta innebär också att Renta AB måste ta beslut om att äga eller hyra maskiner för att göra så lönsamma investeringar som möjligt. Syftet med studien är att utvärdera vilka maskiner Renta AB bör äga respektive hyra med hjälp av investeringskalkyl. En prognostisering genomfördes för att få fram hur efterfrågan kommer se ut för 16 utvalda artiklar under dess ekonomiska livslängd. Baserat på prognostiseringen användes internräntemetoden för att jämföra kapitalvärdet för att äga maskiner respektive hyra in maskiner från en leverantör. En jämförelse gjordes för att kunna ta ett beslut vilka maskiner som bör ägas respektive hyras för att få ett så högt kapitalvärde som möjligt. Resultatet visade att av de 16 utvalda artiklarna bör elva ägas och resterande hyras. En maskin utmärkte sig extra mycket genom att den bidrar till en skillnad på 1,6 miljoner kr vid att äga tillskillnad från att hyra. Det fanns även vissa maskiner som inte bidrog till lika stor skillnad i kapitalvärde vilket beslut som än togs. Vad som bidrar till att kapitalvärdet ser olika ut är grundinvesteringen, kassaflödet, den ekonomiska livslängden och kalkylräntan. De kvantifierbara siffrorna diskuterades med Renta AB och vissa maskiner som rent ekonomiskt inte är värda att behålla finns ändå kvar bland deras utbud för att kunna erbjuda sina kunder dessa. Det kan vara maskiner som inte finns längre på marknaden eller som är väldigt dyra att investera i. Det fanns även andra faktorer som påverkade huruvida företaget valde att äga eller hyra maskinerna, exempelvis tillgång på lagerplatser eller att de endast användes under vissa säsonger. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>