Written in response to a current gap in academic and industry based literature, this thesis was written on the topic of Trade Based Money Laundering (TBML) and risk assessment, within the banking context. Despite the increased use of TBML, most academic descriptions of money laundering have used the cash based model of placement and integration of large cash deposits acquired from criminal activity, which are then merged into legitimate pre-existing funds. However, there are a significant number of examples to show that cash transferred into goods and then shipped to other countries can be easier to move and less conspicuous or traceable than simple cash based deposits. One of the main challenges for detecting shipping based laundering techniques is that they involve a number of agencies sharing data and information, in order to catch the criminals. Simple banking checks may not always elicit the required information without verification from either customs or law enforcement agencies. The research sought to identify the current challenges and issues facing risk assessment professionals in the banking sector and to identify gaps in the current systems being used. The data collected included interviews and survey information taken from professionals working on AML risk assessment in banking and financial institutions from across the globe. In addition to the description of different money laundering schemes, much of the current academic discussion on money laundering in banking has focused on the regulation requirements for financial institutions to stop money laundering activity, but there has been little empirical guidance on how regulation can be adapted and implemented at the individual banking level. This research accessed a number of legal cases available in the public domain, which were analysed to see how and where some of the larger banks have failed to implement current anti-money laundering controls and to consider how this could impact on the detection of TBML activity. This research uses an Agency theory model to look at the pressures banks are under to manage client’s accounts efficiently, versus the requirements of outside regulation to undertake extensive checks on business transactions and accounts. Finally, the researcher proposed a simple risk matrix approach that developed the current thinking of client behaviour and transaction monitoring risk analysis associated with cash based laundering, to develop a four-point risk model that added geography and third party behaviour, to account for shipping and trade based laundering activity.

Penningtvätt är ett ämne som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med målsättningen att förebygga och bekämpa penningtvätt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat beräknats med hjälp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera på de metoder som används för att beräkna estimat, då det finns tecken som tyder på att estimaten som beräknas sällan utsätts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra tre av de idag vanligaste metoderna för att beräkna penningtvättens storlek. De vanligaste modellerna är Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvätt och en två-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av de utvalda metoderna.Att göra en exakt mätning av storleken på penningtvätten är naturligtvis inte möjligt, utan det handlar istället om att göra en så bra uppskattning som möjligt. Resultatet av vår undersökning visar att de tre metoderna skiljer sig helt från varandra. Vilken metod som är lämpligast beror på sammanhanget, vilket är viktigt att ha i åtanke när någon tar del av de estimat som beräknats. Zdanowicz metod mäter exempelvis inte total penningtvätt för ett land, men är samtidigt den som bäst mäter kapitalförflyttning vid handel mellan länder. Av de tre metoder vi tagit upp i vår undersökning är Walkermodellen den som lämpar sig bäst för att beräkna penningtvätten globalt, men den har en svaghet i att den till stor del förlitar sig på experters kunskaper och erfarenheter. Två-sektor modellen har sin utgångspunkt i mikroekonomisk teori och får anses ha en högre reliabilitet än Walkermodellen, men går dock inte att tillämpa globalt på samma sätt som Walkermodellen. Två-sektormodellen mäter heller inte hur mycket pengar som tvättas mellan länder så som de andra två metoderna gör. / Program: Civilekonomprogrammet